• gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 12:17
    13836 visningar
    122 svar
    122
    13836

    Rutiner en klassfråga?

    Vi har båda höga utbildningar en master och en kandidat. Det viktigaste i vår uppfostran är att de blir trevliga medborgare. Visst lite rutiner har vi och vi säger också nej men rätt slappt är det. Vi har inga läggtider eller mattider. Det blir lite som det blir. Barnen överlever ändå.

  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 12:20
    #10

    Lägger till att ingen av barnen är sjövilda. Vi har fantastisk lätta barn som är trevliga att ha med sig på olika upptåg.

  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 12:35
    #12
    Föreningslivet skrev 2016-06-06 12:29:53 följande:

    Jag är extremt noga. Hann dock aldrig med högskola/universitet innan jag och min bror startade upp vårt egna företag. Hade jag inte halkat in på det så hade jag läst till landskapsarkitekt.


    Vad är du rädd för ska hända om du inte är noga? Mina är 12 och 9 år och hittills har jag inte sett något problem med att vara slapp just med rutiner. (Vi verkligen inte slappa när det gäller att vara bra kompis och trevlig person)
  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 13:40
    #16
    Föreningslivet skrev 2016-06-06 13:06:14 följande:
    Jag tror inte att "bra kompis och trevlig person" nödvändigtvis måste gå hand i hand med fasta rutiner. Även om fasta rutiner ger ett lugn och en trygghet - och det i sin tur kan generera till snälla, lugna och trevliga barn - men inte nödvändigtvis. Mycket beror givetvis på barnens egna person. Vissa ÄR snälla, andra inte. Oavsett fostran, rutiner, osv.

    Jag är inte rädd för att något skulle hända utan rutiner. Rutiner kan man dessutom rucka på, om man så vill.

    Jag väljer att ha rutiner för att det känns bra. Jag gillar att ha bestämda mat- och sovtider. Det är tryggt och skönt och mitt barn trivs bra med det med.

    Jag har fått det från min egen uppväxt. Mamma hade noll och inga rutiner, medan pappa var stenhård (separerade). Så nu när jag själv är förälder så har jag tagit det bästa från mina båda föräldrar. Jag är inte lika stenhård som pappa, men långt ifrån lika "slapp" som min mamma.

    Men alla gör som de själva vill och tycker passar.
    Själv hade jag det super slappt. Tyckte det var sådan frihet. Vilket sammanhang jag än hamna i så anpassa jag mig. Båda mina föräldrar är akademiker. Dock är jag ensambarn så jag var nog rätt bekväm att ha med. Var lite som mina föräldrars handbagage på alla upptåg.
  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 14:55
    #19
    Mascaraklumpar skrev 2016-06-06 14:48:05 följande:

    Utifrån din definition är jag mestadels slapp, men jag tycker nog snarare att de är föräldrarna du kallar noga som är slappa. Det är ju enklare, åtminstone på kort sikt, att ta fram rätt kläder åt barnet än att lära det att själv fatta beslut om vad som är lämpligt, eller att lägga barnet en viss tid varje dag istället för att låta det upptäcka sina egna gränser.

    Det jag är relativt noga med är väl vad jag serverar för mat. Sen när och hur mycket barnen väljer att äta får de själva avgöra.

    Har 6,5 års högskolestudier.


    Det där med att låta barnen upptäcka sina egna gränser ang sovring har funkat utmärkt för oss. Båda våra går och lägger sig ungefär när de själv vill. Ibland får vi påminna den lilla. Vår 12 åring går och lägger sig själv vid 20 och vår 8 åring går och lägger sig ca 21.30. Den äldre går upp själv runt 6 vardag som helg. Den lilla ca 6.30 vardagar när vi väcker men protesterar Inte. Hon har lite senare vanor på helgerna och sover då till 8.
  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 18:22
    #27
    miliona skrev 2016-06-06 18:12:39 följande:
    Håller med. Vi är högutbildade båda två (kandidat och master) och vi är rätt slappa om man jämför med många andra.
    Helt min tanke med
  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 19:10
    #29
    Sarathustra skrev 2016-06-06 18:27:38 följande:

    Jag tror mer på Elisabeths teori. Rutiner är väldigt vanligt i "fina" familjer.

    Vi har också rutiner. Är dock ingen "fin" familj, men vi är en högutbildad familj i fyra generationer på pappas sida och i tre generationer på mammas. Men vi är inga internatmänniskor eller så.


    Samma här. Riktigt gamla borgare med fina utbildningar. Rutiner känns nervöst. Som om jag inte litade på dem. Krav har jag men rutiner känns mindre viktigt.
  • gbgumm­an
    Äldre 6 Jun 20:03
    #33
    modsey skrev 2016-06-06 19:54:15 följande:

    Definiera slapp?

    Vi har inga exakta rutiner som middag kl 16 och bad kl 17. Däremot så äter vi nyttigt. Så nyttigt att det finns utrymme för syndigt onyttigt emellanåt som fika mitt i veckan och våfflor till frukost.

    Skolan sköts o de får stöttning men vi har inga strikta läxrutiner.

    Inte ens Lägg tider är det samma utan ett ungefär.

    Jag tror att vi båda är så trygga i oss själva att vi inte behöver rutiner så strukturerat som ts beskriver.

    Vi är båda högskoleutbildade. Jag med drygt 4 år min man med 5 och ett halvt.

    Kommer från akademiker familjer båda två


    Håller med skolan är vi noga med att den sköts.
  • gbgumm­an
    Äldre 7 Jun 06:10
    #49
    Ego Lovers skrev 2016-06-07 01:24:27 följande:
    Förr var det akademikerna och de fina rika folket som var stränga och arbetarna lät ungarna springa vind för våg på byn. Kan attitydförändringen ha med att göra att rikemansbarnen och akademikerbarnen inte gillade sättet de uppfostrades på och nu har en låtgå mentalitet och att detta även syns på skolaresultatet i Pisa men föräldrarna har en övertro, vi ÄR ju akademiker/överklass och våra barn borde klara det här, det har vi gjort i generationer. Medan arbetarklassen och lägre medelklassen har fattat vikten av rutiner och strukturer som de sett akademikerna och överklassen haft tidigare. Därför har det gått bättre för dom. Fler har blivit medelklass.
    Uppfostrades fritt gillade det och mina barn har inte så stränga rutiner. Jag behandlar mina barn som mina föräldrar gjorde och hoppas de får samma fantastiska barndom som jag. Vi har inte så mycket rutiner men vi har krav och kräver att läxor och skolarbete skall göras. Hittills kan jag se att sonen är duktigare än vad jag var. Mina och mina föräldrars utbildningar har gjort att jag har en inre tro på min förmåga att vara förälder och behöver inte med onödiga rutiner bevisa något för min omgivning. Jag tror på närvarande föräldrar som visar att de uppskattar och älskar att umgås med sina barn också får barn som vågar lyssna till sin egen röst. Min yngsta är en nattuggla som inte behöver så mycket sömn. Hon går och lägger sig sent även vardagar då har tre år äldre storebror sovit sedan länge. Han sov även middag på dagis tills han var 6 år.
  • gbgumm­an
    Äldre 7 Jun 13:20
    #66
    Anonym (Svårt att kombinera) skrev 2016-06-07 11:33:29 följande:
    DET HÄR (!!!) tror jag på! Läser man av omröstningen så får man det ju nästan svart på vitt.

    Lika många högutbildade som lågutbildade _har_ rutiner. Glappet mellan högutbildade och lågutbildade _utan_ rutiner, är bra mycket större.

    Det talar sitt tydliga språk: de högutbildade utan rutiner är såna som inte vet hur de ska få ihop familjetid och arbete i vardagen, utan att något av det blir lidande.

    Ni har svårt att kombinera, helt enkelt.
    För oss har det dock varit ett aktivt val. Tre av 5 dar slutar jag tidigt och har all tid i världen att ha hand om mina ungar. Visst har jag en master men ingen karriär. Jobbar inte ens heltid. Det jag gillar mest är att vara med ungarna.
  • gbgumm­an
    Äldre 7 Jun 20:10
    #78
    Anonym (Svårt att kombinera) skrev 2016-06-07 11:37:18 följande:
    Yes! Högutbildade personer som arbetar med det de utbildat sig till, har i genomsnitt sina barn längre tid på förskolan. De har även barnvakt oftare än andra.

    Man ska inte ge sig på att kombinera familjeliv och karriär. Det blir sällan bra barn ur såna familjer.
    Alla jag umgås med har höga utbildningar. Få barnvakt och hämtar man 16 är man typ sist.
  • gbgumm­an
    Äldre 7 Jun 21:10
    #80
    Anonym (slarver) skrev 2016-06-07 21:07:10 följande:

    Jag är akademiker liksom barnens far. Barnen är duktiga i skolan och har stort ordförråd och god allmänbildning.
    Men rutinerna är det sämre med. Trassligt hår, omaka strumpor och ostädat i barnkammaren. Det är väl sådant som rutiner råder bot på? 
    Jag är själv uppfostrad av en arkitekt utan rutiner och hade velat ge mina barn något annat. Men det är svårt när man märker att det går rätt bra i livet fast man gör hipp som happ.
    Tyvärr, och tack och lov, är jag urtypen för den bohemiska övre medelklassen.


    Mina barn äter ofta framför tv inget jag skäms för eftersom vi varvar det med restaurangbesök och familjemiddagar. Dessa kan intas mellan 17 och 21.
  • gbgumm­an
    Äldre 7 Jun 21:40
    #82

    Själv sluta dottern med blöjor för att jag glömde köpa under en längre tid. Hade aldrig något vettigt i skötväskan. Visst fanns det ombyte på förskolan men jösses vad jag fick lägga mycket kraft på det för att lyckas. Dock fanns det alltid en ny tub solskydd varje sommar men som blev liggande året ut.

Svar på tråden Rutiner en klassfråga?