• Anonym (MBS59­)
    Äldre 25 Jul 10:14
    14085 visningar
    71 svar
    71
    14085

    Just fått veta att jag ska bli farmor igen

    Hej!

    Härom dagen berättade min son och hans nya kvinna att de väntar barn tillsammans. De hade väntat länge med att berätta då de skäms över situationen.

    De har knappt träffats i ett år, blev ett par först i januari, båda har spruckna relationer med barn på varsitt håll, båda har precis börjat nya jobb och hon har bara timanställning som hon just nu är sjukskriven ifrån. De blev sambo för en månad sedan. Min son har haft det kämpigt ett par år med att få ihop ekonomin så jag och hans pappa har fått bistå med mycket, både ekonomiskt och praktiskt. Det är inte optimalt att skaffa barn nu, så är det bara. Nu tog de visserligen det beslutet ändå och det måste jag acceptera. Det svåra är att hålla god ton och dölja besvikelsen över deras usla beslut och konsekvenstänk. Jag håller mig undan och vill inte umgås.

    Med tidigare barnbarn har vi tyckt att det varit roligt att ge bidrag till barnvagn, bilstol, kläder mm. Nu vill vi inte hjälpa till alls så får de själva reda ut röran de sitter i.

    Vi tappade helt lusten att hjälpa till med renoveringen och blir det inte klart innan december lär de få sova 5 st i samma rum.

    Det känns som att de tänker att det löser sig för att vi alltid har funnits där och ställt upp men vi vill inte bli tagna för givna.

    Det är också där skon klämmer. Hela situationen är tråkig och jag tycker att vuxna människor som passerat 30 borde kunna fatta bättre beslut än så.

    Många tycker säkert att jag resonerar barnsligt nu, men jag kan inte tänka mig att någon av er hade tyckt att det var särskilt trevligt om era nära och kära tog för givet att ni skulle öppna era plånböcker och jobba gratis på er fritid.

    Senast i morse fick maken ett SMS från sonen om att bilskatten kommit igen. Vi frågade då hur mycket han lagt undan till att betala den när han vet att den kommer med jämna intervaller. "Har inte haft råd att spara" fick vi tillbaka. Varför skaffar man då barn om man inte klarar sina räkningar? Nej fy så besviken jag känner mig.

  • Svar på tråden Just fått veta att jag ska bli farmor igen
  • Anonym (sa)
    Äldre 25 Jul 10:18
    #1

    kanske är det delvis er "snällhet"som gjort sonen till denna dåliga planerare? han är van att ni alltid ställer upp. han han då mött en kvinna i samma stil kan det bli svårt för dem

  • Caramb­olan
    Äldre 25 Jul 10:19
    #2

    Helt rätt att sluta öppna plånboken tycker jag. Har de båda barn sedan tidigare antar jag att de har det mesta som behövs vad gäller kläder, bilstol, vagn, etc.

  • Äldre 25 Jul 10:20
    #3

    Han får väl sälja bilen om han inte har råd med bilskatten (och allt annat som kostar med bilar?), sedan får den nya bebisen ärva kläder och prylar från sina äldre syskon. Om båda har barn sedan innan borde det väl finnas en del...

  • Anonym (Tänk till)
    Äldre 25 Jul 10:20
    #4

    Jag förstår dig faktiskt. De är vuxna människor och självklart är det deras beslut hur de vill leva sina liv precis som det är ert eget beslut hur ni vill fortsätta leva ert. Hade jag ställt upp mkt med tid och pengar och sedan skulle se hur personen i fråga fortsatte att försätta sig i nya problem skulle jag också sätta stop. De lär sig inget av att ni räddar dem gång på gång. Viktigt bara att inte barnen far illa. Då måste ni gå vidare med det. Samt snälla snälla. Straffa inte kommande barnbarn genom att göra skillnad mot tidigare barnbarn. Inte kommande barns fel att dennes föräldrar gör usla ekonomiska beslut.

  • Påven Johann­a
    Äldre 25 Jul 10:21
    #5

    Jag förstår dig och ditt/ert beslut att inte lösa situationen åt er vuxna son den här gången. För mig så låter det som om det är mått och steg ni borde vidtagit långt tidigare. 

    Vad gäller bilskatten så får han väl ställa av bilen om han inte har råd att ha den. 

  • KaSaM
    Äldre 25 Jul 10:33
    #6

    Helt rätt även om det känns tufft att inte längre vara en ekonomisk backup. Er son är definitivt vuxen nog att både fatta egna beslut, ta konsekvenser och ha hand om sik ekonomi utan er. Att stjälpa ekonomiskt medför i detta läget tyvärr säkerligen att han aldrig växer upp och planerar själv eller tar ansvar.

    Ni har gjort mer än vad ni borde redan och ska absolut inte ha några som helst skuldkänslor kring att deras ekonomi eller liv ser ut som det gör.

  • Äldre 25 Jul 10:41
    #7

    De kan ha blivit gravida av misstag och varför har du inte uppfostrat honom med en sund syn på ekonomi medan tid var?

  • Äldre 25 Jul 11:17
    #8

    Mm jag tänker att iom att de skäms så var det förmodligen oplanerat och kanske inte preventivmedlet fungerade men abort var inte ett alternativ.

  • Anonym (Sluta ge pengar­)
    Äldre 25 Jul 11:24
    #9

    Ni har nog alltid försökt att hjälpa sonen, trott att han måste förstå och börja reda upp sin ekonomi själv. Det har inte funkat, skicka ett sms eller sätt er med sonen och förklara att ni inte kommer att ge dem mer pengar, från och med nu ansvarar två vuxna för sin egen ekonomi (det enda rimliga), även om barnet i magen blivit till av en miss så får man ta konsekvenserna, det funkar så att vara vuxen. Det bästa ni kan göra för den famljen är att inte ge dem en krona mer

  • Anonym (Barnp­erspek­tivet)
    Äldre 25 Jul 11:32
    #10
    Anonym (MBS59) skrev 2016-07-25 10:14:26 följande:

    Hej!

    Härom dagen berättade min son och hans nya kvinna att de väntar barn tillsammans. De hade väntat länge med att berätta då de skäms över situationen.

    De har knappt träffats i ett år, blev ett par först i januari, båda har spruckna relationer med barn på varsitt håll, båda har precis börjat nya jobb och hon har bara timanställning som hon just nu är sjukskriven ifrån. De blev sambo för en månad sedan. Min son har haft det kämpigt ett par år med att få ihop ekonomin så jag och hans pappa har fått bistå med mycket, både ekonomiskt och praktiskt. Det är inte optimalt att skaffa barn nu, så är det bara. Nu tog de visserligen det beslutet ändå och det måste jag acceptera. Det svåra är att hålla god ton och dölja besvikelsen över deras usla beslut och konsekvenstänk. Jag håller mig undan och vill inte umgås.

    Med tidigare barnbarn har vi tyckt att det varit roligt att ge bidrag till barnvagn, bilstol, kläder mm. Nu vill vi inte hjälpa till alls så får de själva reda ut röran de sitter i.

    Vi tappade helt lusten att hjälpa till med renoveringen och blir det inte klart innan december lär de få sova 5 st i samma rum.

    Det känns som att de tänker att det löser sig för att vi alltid har funnits där och ställt upp men vi vill inte bli tagna för givna.

    Det är också där skon klämmer. Hela situationen är tråkig och jag tycker att vuxna människor som passerat 30 borde kunna fatta bättre beslut än så.

    Många tycker säkert att jag resonerar barnsligt nu, men jag kan inte tänka mig att någon av er hade tyckt att det var särskilt trevligt om era nära och kära tog för givet att ni skulle öppna era plånböcker och jobba gratis på er fritid.

    Senast i morse fick maken ett SMS från sonen om att bilskatten kommit igen. Vi frågade då hur mycket han lagt undan till att betala den när han vet att den kommer med jämna intervaller. "Har inte haft råd att spara" fick vi tillbaka. Varför skaffar man då barn om man inte klarar sina räkningar? Nej fy så besviken jag känner mig.


    Förstår fullt ut att det inte är kul att bli tagen föregivet och känna sig som en kassako. Men glöm inte bort att barnet inte valt att komma till. I ett sånt hem med stram ekonomi så skulle bebisen nog må bra av en trygg farmor och farfar. Inget skuldbeläggande alls, vill bara påminna om att det oskyldiga lilla livet inte ska komma ikläm av vuxnas känslor och klantiga beslut.
Svar på tråden Just fått veta att jag ska bli farmor igen