Hur ska jag göra! Går sönder inuti snart!!

Säg att du tar ifrån dem mobil/tv/dator osv om de inte håller sams? Och gör det sen också.

Ja alltså jag gör det! Det värsta är att när jag gör det så blir det ännu mer bråk! Alltså jag står verkligen i en återvändsgränd ... Funderar på om det finns nån typ av familjekurator eller dyl som vi kan gå till!

Men har du prövat med att de inte får tillbaka dem på några dagar? Ja, någon slags samtalskontakt finns säkert, kolls upp det vet jag. Men jag tror det skulle fungera om du låter dem ha jäkligt tråkigt (utan allt de tycker är kul) en längre tid. Då blir de också utan godis på lördagar osv. Förstår att det är skitjobbigt, ungar kan va otroliga på både gott och ont. Finns ju familjeterapi som kanske kan vara nått?

Jag tänker att det oftast är en kortsiktig lösning att ta saker ifrån barnen och därmed bestraffa dom. Det kanske hjälper för stunden, om det ens hjälper alls. Och i ditt fall verkar inte barnen ta till sig det ändå.

Jag tror att det är viktig att försöka möta barnen där dom är. Att se vad det är som gör att de agerar som de gör och i vilka situationer. Jobbar en del med sånt här och det är inte alls det lättaste att se, speciellt inte när man är mitt i situationen. 

Men en rekommendation vi brukar ge till föräldrar är att faktiskt ändå ge sig på att försöka "kartlägga" när konflikterna/tjafsen är som mest, och vad det är som får dom att uppstå. Kanske strax innan middag, lågt blodsocker, strax innan läggdags, eller när de är nyvakna? Efter skolan när de är trötta och hängiga? Är de överstimulerade/understimulerade? Behöver de göra saker var för sig? Fritidsintressen där de inte alltid är tillsammans? Behov att förberedelser för hur dagen ska se ut och vad som förväntas utav dom?
Vissa av dessa saker kanske man tänker att det ska man kunna förvänta sig att de ska kunna hantera i deras ålder, men ibland ställer vi för höga "dolda krav" på våra barn. Jag upplever att när barn är väl förbereda på vad som ska hända, samt vet vad som förväntas utav dom så finner de ett lugn i sig själva också. Sen bråkar alla syskon ändå. 

Men fasta rutiner med mobil/padda användande också. Och en kan hjälpa till duka till middag medan en annan tar ut sopor och den tredje plockar undan i sitt rum. Så att de inte alltid är på varandra.

Och sist men inte minst, tillåt dig själv att vara trött och irriterad utan dåligt samvete. Föräldraskap är det svåraste som finns. Så försök hitta egentid också för att samla dig själv och fylla på med energi. Och be om hjälp om det behövs!

Föräldrastöd/samtalsstöd går att få via kommunen. Ser lite olika ut i olika kommuner. Men finns i alla. Lycka till!

När mina barn var i den fasen (kan trösta dig med att det går över...) och vi var fast i sommarstugan några veckor satte jag upp några "enkla" regler typ inte slåss, inte säga att man ska döda den andra osv. När dagen var slut utvärderade vi tillsammans, hade de hållit sig till reglerna eller inte. Om det hade gått bra så fick de en glad gubbe och om det hade gått mindre bra fick de en ledsen gubbe. Enstaka, mindre "regelbrott" såg vi mellan fingrarna med. När de med gemensamma krafter hade samlat ihop till typ sju glada gubbar fick de en belöning. Tror vi åkte och bowlade. Det funkade rätt så bra. Har för mig att de var 8 och 5 år gamla eller möjligen 9 och 6.

Jag gråter när jag läser ditt inlägg! Aldrig någonsin har det känts som att nån tar mig på allvar. Får alltid höra att mina barn är så trevliga artiga goa och snälla och jag är medveten om att dom är underbara.....MEN INTE TILLSAMMANS OCH MOT VARANN!!!! Jag tackar ödmjukast för dina råd och jag ska ta mig till dom! Ska göra upp en plan för hur hösten ska förändras och hur jag kan börja tänka annorlunda!! För nåt måste ske för jag är helt tom på energi!

Återigen TACK <3

Har provat det där massor med gånger och tyvärr funkar det inte här hemma! Men det är nåt jag ska lägga till i min höstplan! Tänker FÖRSÖKA vara stenhård inget roligt alls om dom inte sköter sig!

Ett litet tips är två burkar. I den ena stoppar du ner smågodis, typ smarties, varje gång du ser barnen vara snälla mot varandra och sedan får de dela upp godiset efter kvällsmaten på kvällen. Den andra använder du till att ta godis ur den första burken när de bråkar med varandra. Godiset i burk nummer två äter du själv upp.
Sätt burkarna väl synliga!

Jag är inte mycket för belöningssystem, men om något känns helt olidligt så är det ett effektivt sätt att ändra dåliga vanor och beteenden så att man orkar med att ta itu med allt det där andra som också är viktigt (ha roligt och njuta av barnen tex). 

Det är de helt säkert. Och ta till dig av det! Dom är väluppfostrade och vet hur de ska bete sig! Bra förutsättningar. Och det är ju din förtjänst!

Jag tror starkt på att försöka kartlägga, som sagt. Och även att involvera barnen. De är så pass stora att de kanske har förslag själv på förbättringar? De kanske själv också känner att de inte vill ha det som de har det nu men de kan vara fast i ett mönster som behöver brytas. Och känner de inte så utan kanske inte överhuvudtaget ser "felet" så betyder inte det att det är kört, utan då får du förklara hur du upplever saken och att det inte är så du vill ha det samt föreslå de förändringar du vill se.
Någon nämnde belöningssystem och det är inte helt fel. Men för många barn fungerar belöningssystem inte så bra såvida inte belöningen är ganska så direkt efter den "goda handlingen" som dessutom bör vara väldigt konkret och på förhand bestämd. T ex; 3 sidor i matteboken genererar 2 stjärnor, 5 samlade stjärnor innebär glass. Ett beteende är lite svårare att belöna men går också. Dock är det viktigt att vara ännu mer konkret där. "bråka inte på hela dagen så får ni godis" är inte så lyckat och lär inte fungera i längden. Och risken med  belöningssystem är ju att om man inte får belöning så tas belöningen ifrån en och då blir det en bestraffning och en bestraffning är sällan lyckat i längden. Så det är viktigt att se till att om man använder ett belöningssystem så ska det vara kopplat till något väldigt konkret och innebära ett tillskott av något positivt till personen som "betett sig bra", utan att innebär förlust av något ifall personen inte lyckats med det man kommit överens om. 

Återigen, lycka till! Du fixar detta!! Låt dom leva rövare sommaren ut, sen så <3