Skrattar ni tillsammans med eran partner? Alltså spontant och från hjärtat?

Det är mest jag som skrattar åt min man :) Han är väldigt rolig, och gillar att fåna sig (antagligen för att han vet att jag har så lätt till skratt). Vi har definitivt väldigt roligt ihop! Varit tillsammans i 11 år och gifta i snart 9 år. Skulle inte kunna leva i ett förhållande utan humor då jag älskar att skratta :)

Ja vi har alltid kul ihop o skrattar massor när vi umgås .
Varit tillsammans i 24 år o gifta i 21 år

Ja, förlåt men fy fan vad viktigt det är!

Med min nuvarande kan jag ju inte säga att vi har den där ultimata humorn men vi har absolut kommit en bit på vägen med tiden.

Länge tänkte jag dock att det är kört men där var sä mycket annat som tydligen vägde upp.

Dock skrattat vi ju en hel del för hade jag haft det tåligt med honom och uppfattat honom som en riktigt tråkig jävel så tror jag inte jag hade pallat... Nä, det hade jag inte.

Jag är väldigt rå i min humor, älskar skoja svalt och om saker som är verkliga. Livet liksom. Min man kanske inte fattar alla skämt men han är inte Könslog och tar aldrig illa vid sig.. Det är guld värt det bara där.

Men ja, fråga dig själv om allt det andra ni har väger upp bristen på skrattandet.

Varför är det så också?!

Är det för att ni har olika humor totalt ich även din man har andra han skrattar loss med eller är det för att han är tråkig?

Vad underbart iaf att du Har folk du Kan skratta med och få utlopp av den sidan men jag vet, det Är ju ens sambo man vill ska uppskatta och skratta den sidan av än.

Andra tycker jag är skit kul så va faaan, fattar han inte mina skämt? Kan jag känna ofta.

Hans skönt är ju så jävla lama ibland också att jag ibland inte låtsas höra..

Tack för era svar. Alltså, han är inte tråkig på så sätt utan ofta glad men hans skämt är verkligen trista. Han nästan provocerar fram att jag ska bli arg genom att skämta om saker som han tror jag ska skratta åt fast han såväl borde veta att det är tvärtom.. Svårt att förklara men väldigt torr humor. Inget kul nånstan utan jag suckar inombords och ler fast med en min som gör att han förstår att han är " jätterolig". Not! Önskar jag kunde spontanskratta och få med honom men det går inte i hans sällskap. Med min son tex. Där kan vi gå igång på en liten fånig sak och fullkomligt explodera av skratt. Så vill jag ha det med min man ;(

Vi har pratat om hur viktigt det är med humor i ett förhållande och han menar att jag överdriver när jag säger att jag saknar det. Att det finns andra saker som är viktigare som tillit och kärlek. Javisst är det oxå viktigt men även humor..

Efter mer än 20 år så har vi fått " vår" interna humor och vi har överlag ganska kul ihop. Det är klart att det bitvis blir som en gammal skiva men överlag så anstränger vi oss nog för att hålla vardgen trevlig. Jag kan nog lätt peka ut dom som har det betydligt tråkigare men också dom som ser ut att ha roligare än vi. Man får jobba på den biten också, precis som andra delar av relationen.

Ni har väl inte samma slags humor helt enkelt. Vad är det du gapskrattar åt? Kan du ge något exempel på en sådan liten fånig sak?

Ja men då har ni ju inte samma humor så varför skulle din humor va roligare än hans?! Verkar inte heller som att han känner sig precis utanför när ni skrattar.

Vi skrattar mycket tillsammans och har kul tillsammans, annars skulle inte förhållandet funka tror jag. Vi har varit tillsammans i över 26 år.

Jag gapskrattar rätt sällan numera har jag konstaterat. Verkligen skillnad jämfört med som barn/tonåring. Det händer ju någon gång ibland att man skrattar så magen krampar och då njuter jag av känslan. Fast jag skrattar oftare på det viset på jobbet än hemma. Men vet inte riktigt vad som får mig att storskratta.
Småle åt saker gör jag ju dock många gånger per dag.

Ja, min man är den som får mig att skratta mest i världen. :)

Vi har varit ett par i 13 år. För oss är humorn en viktig del som håller oss samman.

När jag tänker efter så är han nog den enda som kan få mig att skratta så jag gråter. :p