Hade ni önskar att era pappor var jätteinvolverade i era liv, typ som en mamma kan vara? Bry sig om allt, intressera sig för killsnack och smink. Eller en som bryr sig men som ändå håller lite manlig distans, inte lägger sig i, osv?
Det är alltså det som är det centrala i tjejers liv? Killar och smink?
Knappast det jag hade önskat min pappa engagerat sig i... Blir förbannad på dig samtidigt som jag tycker synd om dig. Är det så du tänkt bonda med din dotter lär du inte lyckas och hon lär bli besviken. Kanske ska börja med att se över din syn på könsroller?
Jag hade önskat att han, precis som mamma, lärde mig rätt och fel, gav mig trygghet, gav mig självkänsla och att stå upp för sig själv och lät mig veta att man alltid duger som man är, att han fanns där för mig, att han gav mig råd när jag undrar och pepp när jag behöver det och en himla massa kärlek. Prat om smink...? Not so much
Killar och smink är/var ju sånt man pratar med kompisar om. Det skulle kännas besvärande och lite närgånget om ens mamma ville prata om det. Och direkt spooky om pappa gjorde det... Under uppväxten ska föräldrarna mest finnas till hands, engagera sig och bromsa lite, så man måste slita sig loss lagom mycket.
Jag hade velat att han intresserade sig för mig och mitt liv. Att han fanns där när jag behövde tröst, råd, hjälp etc.
Det är alltså det som är det centrala i tjejers liv? Killar och smink?
Knappast det jag hade önskat min pappa engagerat sig i... Blir förbannad på dig samtidigt som jag tycker synd om dig. Är det så du tänkt bonda med din dotter lär du inte lyckas och hon lär bli besviken. Kanske ska börja med att se över din syn på könsroller?
Ja det hade jag önskat. Absolut. Inte för att diskutera smink kanske..... Men för att diskutera viktigare saker som livet, utbildning, partner. Inte för att han skulle "lägga sig i" utan som bollplank eller bara för faderskärlek.
Just min pappa insåg det och vi hann få en fin relation några år innan han hastigt gick bort.
Ja det hade jag önskat. Absolut. Inte för att diskutera smink kanske..... Men för att diskutera viktigare saker som livet, utbildning, partner. Inte för att han skulle "lägga sig i" utan som bollplank eller bara för faderskärlek.
Just min pappa insåg det och vi hann få en fin relation några år innan han hastigt gick bort.
Min pappa kunde gärna ha varit mer involverad i familjen. Inte nödvändigtvis mig personligen, det känner jag mindre behov av, men det hade ju varit roligt om han hade engagerat sig i sin sjuka sambo/min mamma och mina syskon och hjälpt till där istället för att dricka sig stupfull varenda jävla dag....
Han är åtminstone död, fanskapet, så jag slipper skiten.
Bitter? Kanske lite. Skyller på klockan.
Min pappa kunde gärna ha varit mer involverad i familjen. Inte nödvändigtvis mig personligen, det känner jag mindre behov av, men det hade ju varit roligt om han hade engagerat sig i sin sjuka sambo/min mamma och mina syskon och hjälpt till där istället för att dricka sig stupfull varenda jävla dag....
Han är åtminstone död, fanskapet, så jag slipper skiten.
Bitter? Kanske lite. Skyller på klockan.