Utredning på gång, stötta varandra?

De är jätte knepiga här på ferten i västerås. För att man ska klara en ev ivf behandling måste man vara "mentalt stabil" som de kallar det. Att bli frustrerad, arg och ledsen är inga känslor man får ha. Så även denna gång måste jag stålsätta nig och inte visa några som helst känslor. Suck.....fastän frustrationen hägrar. Mensen på ingång, känner att vi ej lyckats denna månaden heller. Känner mig dessutom halvkrasslig. Lovely!

Det där låter helt sjukt! Hur förväntar de sig egentligen att man mår som ofrivilligt barnlös och i behov av IVF?! 

Här på Sahlgrenska är de i princip tvärtom. Jag mådde jättedåligt och var till och med utbränd - ändå uppmuntrades jag att fortsätta behandlingen (om jag orkade, det vill säga). 

Det känns inte som att man borde få lov att göra så! Usch vad arg jag blir! Det känns helt galet att du ska behöva maskera hur du mår. Vad förväntar de sig att man ska göra liksom? 

Håller tummarna för att det kommer gå bra. Lycka till <3

Hoppar med in här om det är ok?

Har försökt snart ett år med sambon, jag har två barn sen innan, han inga. 

Kort om vår resa hittills: gravid på försök nr 2, missfall en vecka senare, gravid igen på försök 5, MA i v 13, fostret dött v 12+1 ungefär. Födde ut och sen strulade ALLT, tre behandlingar Cytotec, akut skrapning, sen en hysteroskopi och sist en behandling med extra östrogen. 

I fredags hade jag första ÄL efter MA, men vi hade återbesök först i måndags och hade förbud på att försöka så vi fick ju skita i ägget. På måndagen gjorde de kontrast-UL (nåt av det värsta jag gjort genom detta, men först efteråt, så SJUKT ont). Men var värt det för att äntligen få se att livmodern är i bra skick igen med fin slemhinna och inga sammanväxningar mer. Så nu har vi fått ok köra på nästa ÄL. 

Pga min ålder (39 men snart 40) hade vi bestämt söka hjälp i augusti om det inte tagit sig, men nu har vi ju ist blivit gravida rätt lätt men fått två missfall. Känner vi inte har så mycket tid på vår sida. Så har bokat tid för utredning privat nu för att ev få hjälp med vad som kan orsaka våra missfall. Så den 1/11 ska vi dit första gången och då har jag förstått de gör UL och tar prover och efter det går vidare. KOmmer ha haft ÄL precis i helgen innan. När är bäst ta olika prover osv?

Vi kommer försöka på egen hand under tiden utredningen är, vi hoppas ju att det inte ska behövas IVF som blir nästa steg efter nyår är vår plan om det inte händer nåt. 

Jo det är sjukt, önskar så att jag inte ännu en gång ska behöva besöka detta ställe, men dessvärre verkar vi inte lyckas på egen hand. Mensen väntas om två dagar, tagit ett gravtest trotts att det känns precis som det brukar. Det var inte oväntat toknegativt. Synd man inte kan byta landsting! =( 

Fick ett brev igår från kvinnokliniken med ny tid för första besöket som blivit tidigare lagt en månad, 26/10 ska vi dit. Hoppas vi ska hinna med en del saker innan det blir jul uppehåll osv. =) 

Välkommen hit, tråkig resa ni haft! Ville kroppen inte ställa om sig efter MA eller varför fick du gå igenom så många olika saker?

Själv fick jag MF i vecka 7 och på kontroll UL vecka 8 så sa läkaren att hon inte trodde jag varit gravid alls! Dock vägrade kroppen komma igång igen och var fortfarande "gravid" och jag fick göra en skrapning och då såg man tecken på att en gradivitet varit iallafall. 

Precis, rester som de försökte få ut medicinskt men de satt kvar som berget, även kvar rester efter skrapningen och under operationen skadade de slemhinnan, tokblödde 2 liter efter skrapningen och låg på CIVA några timmar. Sen var jag in på många UL och in akut för blödningar och till slut efter 5 olika läkare mötte jag en underbar kvinna som såg problemet och även gjorde hysteroskopin och sen även kontrast-UL i måndags.

Så nu snart tre månader senare är jag tillräckligt hel för att få försöka igen.

Frågan är om det verkligen är tillåtet för dem att göra på det sättet. Skulle tippa på att det inte skulle hålla rent juridiskt. Sen förstår jag om ingen orkar dra en rättsprocess om det - jag menar, som att man inte mår kasst nog över anledningen att man behöver dem :( 

Jag tänker att det ändå är ett gott tecken att du tog ett test. Hade du inte haft en liten gnutta hopp kvar inom dig hade du kanske inte tagit det. Hopp är bra, framförallt när det tar tid att lyckas, utan det orkar man inte. Fortsätt hoppas! 

Jag håller tummarna för att de kommer behandla er bättre nu när ni ska få komma dit igen. 

Hej.

Här är en till som gör en utredning. Jag fick diagnosen endometrios för ett år sedan o har chokladcystor på bägge äggstockarna. Har ätit P-piller utan uppehåll tills nu. O detta har gjort att de minskat. ??

Det jag vet är att min sambo har fina simmare, så problemet är solklart hos mig. Ska göra ett blodprov nu på måndag o blir dag 2-3 i cykeln. O senare dag 21. O ska även spola ledarna för att se om de är blockerade.

Det jag är orolig över är dilemmat cystor på äggstockarna. De är inte stora. Cirka 1-2,5 cm. De har frågat om jag vill göra en laproskopi, men vad jag läst så kan det skada mer än hjälpa. Gör jag rätt som nekar?

Jag är 33 så ingen ungdom längre ????

Alla frågetecken är såklart smileys. :)

Hej, vilken trevlig "tråd"! 
Jag vill gärna ta del av era resor, och ni får gärna ta del av min! =) 

Jag och min sambo bestämde oss för ca 2 år sedan att börja försöka skaffa barn. Vi började ha samlag 2-3 ggr/v, vilket jag tycker är ganska krävande just för att ibland tycker jag att det känns som att man ska ha sex bara för att man annars kan missa att bli gravid. Nåja, iallafall så när vi hade försökt ett halvår, så fick jag cellförändringar på min livmordertapp jag skickades då till kvinnokliniken där man gjorde ett ultraljud och såg då massor med ägganlag. Läkaren frågade då om vi hade testat länge att bli gravida? Han misstänkte då PCO, han tog prover där alla var ok. Han tyckte då att vi skulle fortsätta och prova i 2 år. Och nu står vi här, nu har det gått 2 år och inga barn. Vi var på kvinnokliniken förra veckan, det gjordes ett ultraljud där allt såg bra ut (förutom en massa ägganlag), prover togs (nu väntar jag ivrigt på provsvar). Kan ju tillägga att jag tidigare har haft oregelbunden mens men har nu de senaste 3 månaderna haft regelbunden mens med ägglossning. Min sambo skall lämna spermaprov om 2 veckor, efter det ska dem ta ställning till fortsatt handläggning! Så spännande!!!!

Jag hoppas verkligen på bebis snart. =)