• Anonym871

    Sjukskrivning

    Hej jag har en fråga till er som har förlorat ett barn , när ni gick tillbaka till arbetslivet? 

    Vår dotter blev 3 månader. Jag känner just nu att jag aldrig kommer göra kunna göra det :S 
    Jag jobbar två våningar över där vår dotter gick bort, som sjuksköterska på en akutavdelning, så allting påminns hela tiden om vår lilla dotter. Samma hiss, samma korridor allting :( 

    Så när gick ni tillbaka till arbetslivet, känns som läkarna inte vill sjukskriva mig längre, har bara gått 6 veckor och urnsättningen är inte ens klar :S 

  • Svar på tråden Sjukskrivning
  • Holma
    Anonym871 skrev 2016-08-16 11:04:10 följande:

    Hej jag har en fråga till er som har förlorat ett barn , när ni gick tillbaka till arbetslivet? 

    Vår dotter blev 3 månader. Jag känner just nu att jag aldrig kommer göra kunna göra det :S 
    Jag jobbar två våningar över där vår dotter gick bort, som sjuksköterska på en akutavdelning, så allting påminns hela tiden om vår lilla dotter. Samma hiss, samma korridor allting :( 

    Så när gick ni tillbaka till arbetslivet, känns som läkarna inte vill sjukskriva mig längre, har bara gått 6 veckor och urnsättningen är inte ens klar :S 


    Ofta är det en bra terapi att gå tillbaka till vardagen , FK godkänner inte heller så länge är min erfarenhet , man mår ofta sämre av att sitta hemma o fundera .
    Beklagar er sorg :(
  • ellami

    Beklagar din stora sorg <3
    Jag var sjukskriven på heltid 3,5 månad, därefter ytterligare en månad på deltid. Jag tror inte jag hade haft något problem med FK att få ännu mer men jag orkade inte kämpa mot läkarna på vårdcentralen mer. Jag tog däremot sedan ut föräldrapenning för vårt stora barn resten av sommaren.

    I början blir man sjukskriven för akut krisreaktion och sorg. Men sorg är ingen sjukdom och hur man påverkas av den är individuellt, vissa är sjukskrivna i några veckor och andra i flera år. Berätta för din läkare varför det är svårt att jobba. Exempel depression, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, bryter du lätt ihop, har du svårt för social kontakt, blivit glömsk, blir blank vid stress, att din arbetsplats ger dig ångest, utgå från dig själv och hur du mår/känner såklart. Det räcker inte efter en tid att bara säga att man sörjer och är ledsen (dock blev jag sjukskriven hela första 3 månaderna pga akut krisreaktion utan någon djupare förklaring), man måste ha goda skäl till varför man inte kan utföra sitt arbete. Stå på dig, 6 veckor är ingenting, förstår att det känns tufft.

  • Anonym871

    Tack för orden ! Ska dit på torsdag , jag sover ingenting om nätterna , drömmer mycket , arbetsplatsen ger mig ångest det på känner om henne så mycket ! Självklart vill jag börja jobba så småningom men inte så hår tidigt , vaknar lixsom varje natt och har panikångest väcker sambon som fåe vara vaken med mig då jag inte vill vara vaken själv ! Sen har vi en kille på 1,5 år också!


    ellami skrev 2016-08-16 21:05:16 följande:

    Beklagar din stora sorg <3

    Jag var sjukskriven på heltid 3,5 månad, därefter ytterligare en månad på deltid. Jag tror inte jag hade haft något problem med FK att få ännu mer men jag orkade inte kämpa mot läkarna på vårdcentralen mer. Jag tog däremot sedan ut föräldrapenning för vårt stora barn resten av sommaren.

    I början blir man sjukskriven för akut krisreaktion och sorg. Men sorg är ingen sjukdom och hur man påverkas av den är individuellt, vissa är sjukskrivna i några veckor och andra i flera år. Berätta för din läkare varför det är svårt att jobba. Exempel depression, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, bryter du lätt ihop, har du svårt för social kontakt, blivit glömsk, blir blank vid stress, att din arbetsplats ger dig ångest, utgå från dig själv och hur du mår/känner såklart. Det räcker inte efter en tid att bara säga att man sörjer och är ledsen (dock blev jag sjukskriven hela första 3 månaderna pga akut krisreaktion utan någon djupare förklaring), man måste ha goda skäl till varför man inte kan utföra sitt arbete. Stå på dig, 6 veckor är ingenting, förstår att det känns tufft.


  • skiz

    Beklagar verkligen det som hänt er dotter.. sorgen efter att förlorat sitt barn går inte att beskriva....

    Vi förlorade våran dotter i augusti 2015, jag var hemma i 4 månader på heltid, läkaren ville att jag skulle börja jobba efter 3 månader egentligen, fick hjälp från kuratorn att få läkaren att förstå att jag inte var redo att börja jobbat efter 3 och fick därmed 4.... Så om du har en bra samtalskontakt be om hjälp där!

    Jag började jobba heltid med en gång efter eget initiativ men fick förslag att börja med 25 sedan 50 sedan 75 och tillslut 100 inom 1 månads tid.( Samtalskontakten hjälpte till där med) Men valde att börja 100% med en gång. Läkarna är väldigt skeptiska till sjukskrivning då de anser att man måste ut i vardagen igen för att kunna läka, ja visst de har delvis rätt men 6 veckor är ingenting så hoppas verkligen att du orkar stå på dig så du får en längre sjukskrivning eller begär att få träffa en annan läkare.

    Fruktansvärt hemskt att du dessutom ska bli påmind om det hemska varje gång du går till din arbetsplats, det måste en läkare ta hänsyn till!

    Jag var livrädd över att börja jobba, var extremt folkskygg, ångestattacker mm men att börja jobba gick över förväntan och jag kan idag säga att det var väldigt "nyttigt" att komma in i vardagen igen. Men allt tar sin tid och är verkligen individuellt om hur man hanterar sin sorg och vad som fungerar för en...

    Hoppas att din läkare kan förstå dig och att ni kan hitta en lösning som passar dig <3

  • Holma

    Varför inte prova börja på 25% ? Du vet ju inte hur det kommer funka när du väl kommer dit ?
    Många känner panik för att gå tillbaka till jobbet men ofta känns det bra när man väl har provat .
    Man mår inte bättre i en sån här situation att bara vara hemma snarare tvärtom , man får annat att tänka på om man jobbar .

  • Anonym (a)
    Holma skrev 2016-08-18 09:56:20 följande:

    Varför inte prova börja på 25% ? Du vet ju inte hur det kommer funka när du väl kommer dit ?
    Många känner panik för att gå tillbaka till jobbet men ofta känns det bra när man väl har provat .
    Man mår inte bättre i en sån här situation att bara vara hemma snarare tvärtom , man får annat att tänka på om man jobbar .


    Jag tror inte ts är kvar hos oss på familjeliv längre.
  • Holma
    Anonym (a) skrev 2016-08-18 10:42:01 följande:
    Jag tror inte ts är kvar hos oss på familjeliv längre.
    Varför tror du inte det ?
  • Anonym (a)
    Holma skrev 2016-08-18 10:54:02 följande:
    Varför tror du inte det ?
    För att nicket är svart.
    Det är lätt att tro att ts skriver som anonym, men tittar man noga så ser man att nicket är ett vanligt nick som ditt Holmia, fast då Anonym871 och skulle hen vara kvar hos oss skulle nicket ha sama blå färg som ditt nick.
    Nu är det inte så utan nicket är svart, som det blir när någon antingen har lämnat eller blivit utkastad. 
    Är du med? 
  • Anonym871

    Hej tack för alla svar :) Jag börjar halvtid i oktober, sen jobbar jag heltid i november och December. Har en bra chef  så första veckorna får jag komma och gå som jag vill. Man vet ju inte hur man mår. Men att påminnas hela tiden om hennes sjukdom, alla besök, gör mig illamående och jag får ångest när jag bara tänker på det :S 

    Jag har varit på sjukhuset 1 gång efter att hon gick bort och då bröt jag ihop så jag kan nog tänka mig hur det kommer vara när jag ska jobba där :(

  • Holma
    Anonym (a) skrev 2016-08-18 11:25:16 följande:
    För att nicket är svart.
    Det är lätt att tro att ts skriver som anonym, men tittar man noga så ser man att nicket är ett vanligt nick som ditt Holmia, fast då Anonym871 och skulle hen vara kvar hos oss skulle nicket ha sama blå färg som ditt nick.
    Nu är det inte så utan nicket är svart, som det blir när någon antingen har lämnat eller blivit utkastad. 
    Är du med? 
    Fast hon var ju uppenbart kvar
Svar på tråden Sjukskrivning