Vi som har en älskare/älskarinna och inte skäms för det!
Instämmer i allt! :)
Instämmer i allt! :)
Det finns vissa ord som betecknar de som bedrar och lurar andra utan att skämmas. Inga trevliga ord.
är det inte bättre ha ett öppet förhållande än att smyga bakom ryggen på sin partner?
Är gift sedan 20 år tillbaka med en man som jag älskar högt , och som älskar mig tillbaka. Vi fungerar på alla plan , men han har problem med att behålla erektion och kan inte tillgodose mina sexuella behov. Jag älskar sex , behöver det för att må bra och blir väldigt frustrerad och nedstämd om jag inte kan få den tillfredsställelsen som det ger.
Min man har inga problem med att bekräfta mig, vi kysser varandra, kramas, leker, flörtar och så vidare.
Träffade en man för 2 månader sen genom fb , och han tillgodoser mina behov och vi fungerar jättebra i sänger. Det är på ett rent sexuellt plan och inga känslor involverade.
Problemet är som en del skriver, att hitta tiden , men när det kommer till skuldkänslor , har jag inga.
Vad det beror på är väl för att det inte förekommer några känslor, alltså bara kroppslig tillfredsställelse. Han ger mig sexuellt mer än vad min man gör på en månad , bara av en träff, och genom detta känner jag mig levande igen.
Vissa av er här som är så emot detta kanske inte förstår hur det känns att ha ett stort sexbehov och inte få det tillfredsställt. Jag älskar min man väldigt mycket och ger honom allt för att han ska vara nöjd och lycklig med mig, men han gör samma sak, men klarar inte just den biten.
Skulle aldrig såra honom genom att berätta något , utan det är min hemlighet , och han är lyckligt ovetande om den.
Tänkte att vi kunde diskutera lite, för och nackdelar, hur det sker, varför det sker osv osv!
MORALTANTER UNDANBEDES!
Jag kan börja med att berätta att jag skaffade mig en älskare för ungefär 5 månader sen.
Har aldrig känt mig så älskad och omtyckt utan krav förr. Hemma har jag det stabila livet med en sambo som jag älskar och som älskar mig, vi har underbart sex men allt går på rutin. Att träffa någon vid sidan av är så spännande och sätter fart i tillvaron.
Enda nackdelen är att vi alltid måste planera när vi ska träffas.
Hur har ni andra det som bara ser en älskare som något som piggar upp en annars tråkig tillvaro?
Ja, jag vet att det är jättejättefel, egentligen, och mår (fortfarande) lite dåligt av det.
Men jag gör det ändå, för jag ser inte att det här problemet i relationen nånsin kommer få en lösning. Och jag är inte beredd (nu iaf) att göra slut på allt bra, för att 1 sak (dock jätteviktig sådan) inte funkar.
Jag blev tillsammans med en person som gillade sex och bekräftelse, den personen finns inte längre. Att inte ge det partnern behöver är också ett fett svek. Som båda vet om, till skillnad från otrogna människors hemlighet. (Nåt att tänka på för alla som tycker sig ha rätt att lägga ner sexlivet.)
Sen går det inte att komma ifrån att det är jättespännande med en ny sexpartner. Ny kropp, nya saker, spännande, upphetsande, skönt.
Men felfelfel som sagt. Ja det vet jag redan, så kan jag slippa få det påtalat så TACK. Moralismer/påhopp/förnuft löser ingenting.
Jo,men varför gör man då inte slut istället om ens förhållande ändå är så dåligt?
Jag kan mycket väl förstå att behovet av bekräftelse kan vara stort hos många.
Det är det hos mig också.
Men om jag fick för lite bekräftelse av min man så skulle jag försöka prata med honom om det och försöka finna en lösning på problemet.
Inte vara otrogen.