Hej! Jag och min man fick vårt första barn i juni 2010, tog knappt ett år innan vi lyckades. Vi ville få syskon tätt och började försöka redan när första barnet var 10 mån. Efter 5 mån blev jag gravid igen men det blev MA i v 12. Sedan gick det 2 år av försök, kontakt med oförstående läkare tills jag hittade en privat gyn som gav mig Pergotime. 2 år efter första MA blev jag gravid men fick MF i v 6. Då vände vi oss till en privat IVF-klinik, 2 färsk försök misslyckades men jag blev gravid igen genom ett FET, slutade i MA i v 9. Några månader senare, precis när vi skulle sätta in vårt sista FET som vi betalat för blev jag gravid spontant, det var 4 år efter vi börjat med syskonförsök. Det slutade i MA i v 10. Efter det blev det missfallsutredning. Det här är förra hösten. Utredningen visade inga fel och i januari i år, igen när vi skulle göra FET, blev jag gravid spontant. Och det gick vägen! Nu sitter jag med min andra son som är snart 5 dygn gammal! Det har varit en fruktansvärd och hopplös resa och för ett år sedan började jag acceptera att det nog bara blev ett barn för oss. Men nu ser jag att det var den här pojken som var menad för oss, vi fick bara vänta lite.
Det här ju en solskenshistoria, inte alltid det blir så. Men i dom flesta fall så blir det barn till slut. Man får bara inte ge upp!
Jag var förresten 30 år när första barnet blev till, nästan 37 år när andra barnet blev till.