Bråk med syster- Är jag överkänslig?

Vet du, jag blir bara ledsen när jag läser det du skriver. Och jag blir arg. Sluta tjafsa om småsaker!! En dag har du ingen syster kvar, eller så har inte din syrra någon syrra kvar!

Jag och min lillasyster stod varandra oerhört nära, det är få förunnat att ha det band vi hade. Hon dog vid 19 års ålder, jag var 21 år då. Är 28 idag.

Min lillasyster var lite som jag uppfattar dig; uppmärksamhets-sökande, melankolisk och dramatisk. Jag kanske har fel, jag känner ju inte dig.
Men istället för att ta på dig offerkoftan och tycka synd om dig själv så kan du börja göra dig själv lycklig! Säg vad du egentligen tycker till din syster! Reflektera över varför du känner som du gör. Finns det något du kan göra för att förändra situationen? Prata med henne. Du är ledsen över att hon glömmer/ignorerar/struntar i din födelsedag. HON är ledsen över att du gör samma sak med hennes barn.

Min syster dog utav depression. Hon begick självmord. Och det finns inget jag hellre skulle önska än att få ha henne tillbaka här hos mig. Att få krama henne, skratta med henne. Se henne le. Alla bråk, alla skratt, att läsa böcker och äta godis i sängen tillsammans, att hon leker med mitt barn, att vi finns för varandra - och allt detta är bara blott en minne.

Så passa på att umgås med din syster, var den som tar första steget. Slösa inte ditt liv och din energi på att vara bitter utan gör ett aktivt val och börja ÄLSKA OCH UPPSKATTA din familj och människor omkring dig! Var tacksam för det du har.

Vänliga hälsningar

Till att börja med är jag hemskt ledsen över att du förlorade din syster, fruktansvärt.

Har också erfarenhet av att lida av depression och det är verkligen ingen lätt sjukdom och kan vara svårt för många att förstå, däribland min syster. I mitt fall har depressionen bidragit till många negativa händelser, väldigt jobbiga händelser dem senaste åren som är mycket större än vad jag kan dra i en sån här tråd. Som du säkert förstår jag inte ledsen över själva födelsedagsgrejen, det är en grej i det stora hela men den som fick droppen att rinna över. Att hon dessutom drar paralleller till att jag missat mina syskonbarns födelsedagar då jag varit sjuk uppfattade jag som väldigt elakt. Min syster är en härlig, fantadtisk person på många sätt men också egoistisk och självcentrerad. Allt ska vara på hennes vilkor, när det passar henne, så har det alltid varit. Inget unikt för denna händelse. Jag känner mig försummad av henne, jag känner mig ledsen över att vi inte är lika nära som tidigare, känner mig ledsen över att hon inte har någon som helst förståelse för den skit jag tvingats gå igenom senaste åren(bla psykisk misshandel, förskjuten av mamma)...försökte för en gångs skull kommunicera detta. Gick inget vidare men antar att jag bara får försöka igen helt enkelt.

Bjud henne inte nästa gång. Hon är en egoskit.

Det här var det okänsligaste jag läst på mycket länge. TS var svårt sjuk när systerdottern fyllde år. Hade hon legat inlagd på sjukhus och haft cancer hade du haft samma åsikt då? Att hon bara var uppmärksamhets sökande och gjorde sig till? Du fanns inte där för din syster alls och tog henne inte på allvar, det går inte att göra något åt, men du kan förändra ditt beteende. Depression är en SJUKDOM på samma sätt som cancer, diabetes eller epilepsi. Människor dör i den sjukdomen, din syster var en av dem.

Jag hade bara släppt henne.

Hon är inte intresserad av dig.

Svårt jag vet men jag kan relatera till det du skriver.

Min syster är exakt likadan.Hon lever i sin värld,hon är viktigast, bryr sig inte om någon annan i familjen(det har hon skrivit).

En gång så pratade vi inte på 8 månader.

Både skönt och lite jobbigt men hon hade vid det tillfället betett sig så jäkla illa.
Hon har inte ens bett om ursäkt.
Och det gör hon aldrig.

Det kanske helt krasst ÄR så att din syster inte är lika sugen på att umgås med dig som du är med henne? Av mina tre systrar har jag en som jag står väldigt nära men två som jag bara ser till jul och jämna födelsedagar i princip.

Jag tycker inte alls att du överdriver, det är respektlöst att boka upp något och sen avboka när något annat dyker upp, speciellt gång på gång! Hon visar med sina handlingar att du som syster inte är viktig för henne tyvärr.

Just födelsedagsfika hade jag nog släppt om jag vore du. När man är vuxen firar man når man fyller jämnt, annars räcker ett grattis på FB. Men tårta, kort och framförallt presenter som du förväntar dig tycker jag du ska försöka släppa. Det är för barn.

Däremot förstår jag att du saknar din syster! Har du möjlighet att åka till henne istället? Om hon har småbarn kanske det är lättare för dig?

Sen kan det vara så kanske att hon ställt upp mkt och länge på dig iom din depression? Sådant tar väldigt mkt kraft och energi för de anhöriga. Något som den sjuke inte reflekterar över. Hon kanske behöver dra sig undan en stund för att orka med?

Du verkar vara en dramaqueen och skyller allt på andra... så hon orkar väl inte med det?

Det hade inte jag heller... även om du var min syster.

Drama queen? Har du lässvårigheter eller är du alltid elak och dryg?

Vilka jäkla människor det finns!