Stöd vid abort
Jag och min sambo genomgick nyligen vår andra abort. Den första aborten tärde på oss ganska hårt och när vi fick reda på att jag var gravid igen var jag rädd att allt skulle bli som första gången. Allt jag kände då var panik över hur ensam jag kände mig, hur min pojkvän aldrig skulle förstå vad jag gick igenom vilket var extremt påfrestande. Han gjorde så gott han kunde men kände mig ändå ensam.
Den andra aborten gick inte som planerat. Blödning och smärta var deluxe-versionen av första gången. Inte nog med det fick jag åka in akut 3 veckor senare pga smärtor. Visade sig då att jag hade rester kvar. Fick än en gång panik, över hur hela den här processen skulle upprepas. Och rädsla över att känna mig ensam.
Undrar hur ni har tacklat era aborter? Hur länge har ni mått dåligt? Hade ni stöd under hela processen? Känner mig pinsamt ensam i allt fast jag har en pojkvän som har gjort det han kunnat, och har på gott och ont krävt att han ska vara med i hela processen.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-12-04 03:56