• Äldre 22 Dec 17:09
    4029 visningar
    18 svar
    18
    4029

    Tror ni jag får ensam vårdnad?

    Jag ligger i en vårdnadstvist med min man om vår son som är under 1 år. Vi skilde oss för ett par månader sedan och han har inte tagit något ansvar alls. Han har inte betalat en krona för vårt barn. Vi kunde inte komma överens om hur han skulle träffa barnet vilket resulterade i ett möte hos familjerätten. Ett schema upprättades där han fick träffa barnet tillsammans med mig vilket följdes i några veckors tid, men vid varje träff så började han bråka med mig och det slutade alltid med att han lämnade oss efter ca 30 min. Han skickar vidriga sms där han ber både mig och barnet sticka, och han har inte velat träffa barnet mer. Har även dokumenterade sms som kan tolkas som att han tänker ta barnet och flytta till hemlandet i mellanöstern. Dessutom har han en mentalitet som inte passar den svenska. Nu har han även blockerat mitt nummer. Jag är väldigt trevlig på sms hela tiden, även då han säger fula saker till mig. Han har dessutom misshandlat mig, tyvärr har jag inget dokumenterat men jag ringde 112 vid tillfället som aldrig kom, ett samtal jag trodde kunde spåras och användas som bevis men advokaten tror inte på det.

    Jag och min advokat har ansökt om ensam vårdnad pga att han inte samarbetar och advokaten tror jag har väldigt goda chanser. Någon som tror som vi, eller som har erfarenhet kring detta?

  • Svar på tråden Tror ni jag får ensam vårdnad?
  • Äldre 22 Dec 17:44
    #1

    Puff

  • Äldre 22 Dec 17:47
    #2

    Svårt att säga.

    Mkt svårt att få ensam vårdnad i Sverige, även om det är uppenbart i många fall att en av föräldrarna bör ha vårdnad

  • Äldre 22 Dec 17:56
    #3
    Carlabrunita skrev 2016-12-22 17:09:03 följande:

    Jag ligger i en vårdnadstvist med min man om vår son som är under 1 år. Vi skilde oss för ett par månader sedan och han har inte tagit något ansvar alls. Han har inte betalat en krona för vårt barn. Vi kunde inte komma överens om hur han skulle träffa barnet vilket resulterade i ett möte hos familjerätten. Ett schema upprättades där han fick träffa barnet tillsammans med mig vilket följdes i några veckors tid, men vid varje träff så började han bråka med mig och det slutade alltid med att han lämnade oss efter ca 30 min. Han skickar vidriga sms där han ber både mig och barnet sticka, och han har inte velat träffa barnet mer. Har även dokumenterade sms som kan tolkas som att han tänker ta barnet och flytta till hemlandet i mellanöstern. Dessutom har han en mentalitet som inte passar den svenska. Nu har han även blockerat mitt nummer. Jag är väldigt trevlig på sms hela tiden, även då han säger fula saker till mig. Han har dessutom misshandlat mig, tyvärr har jag inget dokumenterat men jag ringde 112 vid tillfället som aldrig kom, ett samtal jag trodde kunde spåras och användas som bevis men advokaten tror inte på det.

    Jag och min advokat har ansökt om ensam vårdnad pga att han inte samarbetar och advokaten tror jag har väldigt goda chanser. Någon som tror som vi, eller som har erfarenhet kring detta?


    "En mentalitet som inte passar den svenska"? Vad menar du med det?
  • Äldre 22 Dec 18:15
    #4

    Det är svårt att få ensam vårdnad om inte barnet farit illa hos pappan. Om du har de hotfulla smsen kvar så kan de hjälpa lite. Visa för advokaten isåfall.

  • Äldre 22 Dec 18:40
    #5

    Advokaten har sett allt och tycker att vi har fått ensam vårdnad serverat, och sa att smsen var som en godisburk som vi kan plocka och välja emellan. Undrar dock om han bara säger det för att ha kvar mig som klient eller om han verkligen tycker så. Därför frågar jag er hur ni upplevt det i praktiken?

  • Äldre 22 Dec 18:43
    #6

    Nu yrkar vi på ensam vårdnad eftersom han inte kan samarbeta och jag alltid visat att jag vill att han umgås med barnet. Ensam vårdnad där jag kan bestämma då jag alltid visat att jag gått efter barnets bästa. Därför tror viatt jag kan få det

  • Äldre 22 Dec 18:46
    #7
    Froken Lokens skrev 2016-12-22 17:56:48 följande:

    "En mentalitet som inte passar den svenska"? Vad menar du med det?


    Att han har en skev kvinnosyn där kvinnan endast ska stanna i hemmet och pyssla medan mannen jobbar. Mannen ska aldrig byta blöja eller mata barnet osv utan det är kvinnans jobb.

    Och nej han var inte sån förut.
  • AnnaSt­järnhö­k
    Äldre 22 Dec 19:43
    #8
    Carlabrunita skrev 2016-12-22 18:46:40 följande:
    Att han har en skev kvinnosyn där kvinnan endast ska stanna i hemmet och pyssla medan mannen jobbar. Mannen ska aldrig byta blöja eller mata barnet osv utan det är kvinnans jobb.

    Och nej han var inte sån förut.
    Det BLIR tyvärr ofta så när dessa män får en egen familj. När de är unga och umgås i blandade gäng med svenskar vill de flyta in och vara som vem som helst, så de håller tyst om sin kultur och sin religion. Men när de väl fått fast en kvinna och fått egna barn, så blir det superviktigt igen med allt det där patriarkala. Sönerna ska omskäras, döttrarna ska uppfostras lika strängt som de egna systrarna blev uppfostrade, o.s.v..

    Men detta är för sent att berätta för dig nu; du har ju lärt dig den hårda vägen...
  • Äldre 22 Dec 19:46
    #9
    Carlabrunita skrev 2016-12-22 18:46:40 följande:
    Att han har en skev kvinnosyn där kvinnan endast ska stanna i hemmet och pyssla medan mannen jobbar. Mannen ska aldrig byta blöja eller mata barnet osv utan det är kvinnans jobb.

    Och nej han var inte sån förut.
    Har han barn sedan innan?
  • Äldre 22 Dec 19:51
    #10
    AnnaStjärnhök skrev 2016-12-22 19:43:59 följande:

    Det BLIR tyvärr ofta så när dessa män får en egen familj. När de är unga och umgås i blandade gäng med svenskar vill de flyta in och vara som vem som helst, så de håller tyst om sin kultur och sin religion. Men när de väl fått fast en kvinna och fått egna barn, så blir det superviktigt igen med allt det där patriarkala. Sönerna ska omskäras, döttrarna ska uppfostras lika strängt som de egna systrarna blev uppfostrade, o.s.v..

    Men detta är för sent att berätta för dig nu; du har ju lärt dig den hårda vägen...


    Det är Din åsikt, inget faktum.
  • AnnaSt­järnhö­k
    Äldre 22 Dec 20:22
    #11
    Froken Lokens skrev 2016-12-22 19:51:33 följande:
    Det är Din åsikt, inget faktum.
    Fast VÄLDIGT OFTA blir det så, i min erfarenhet (och jag har hört mycket från kvinnor). Naturligtvis beroende på VAR mannen kommer ifrån, och hur fundamentalistisk hans ursprungsfamilj är/var. 

    Jag upplevde detta redan på 1980-talet, när några av mina kompisar blev tillsammans med spanjorer, italienare och greker. Dom är ju nästan som vi nu, i alla fall generationerna födda från 1970-talet och framåt. Men då var det fortfarande nästan-hederskultur i länderna i sydeuropa. D.v.s. rena hedersmord förekom väl inte, men det var stor skillnad mellan hur mycket frihet pojkarna respektive flickorna fick, och arrangerade äktenskap var det normala även för ungdomar som bodde i Sverige. (Även där hade dock pojkarna större möjlighet att bryta med detta och välja en svensk tjej i stället för en från hemlandet.)
  • AnnaSt­järnhö­k
    Äldre 22 Dec 20:24
    #12
    AnnaStjärnhök skrev 2016-12-22 20:22:19 följande:
    Fast VÄLDIGT OFTA blir det så, i min erfarenhet (och jag har hört mycket från kvinnor). Naturligtvis beroende på VAR mannen kommer ifrån, och hur fundamentalistisk hans ursprungsfamilj är/var. 

    Jag upplevde detta redan på 1980-talet, när några av mina kompisar blev tillsammans med spanjorer, italienare och greker. Dom är ju nästan som vi nu, i alla fall generationerna födda från 1970-talet och framåt. Men då var det fortfarande nästan-hederskultur i länderna i sydeuropa. D.v.s. rena hedersmord förekom väl inte, men det var stor skillnad mellan hur mycket frihet pojkarna respektive flickorna fick, och arrangerade äktenskap var det normala även för ungdomar som bodde i Sverige. (Även där hade dock pojkarna större möjlighet att bryta med detta och välja en svensk tjej i stället för en från hemlandet.)
    Tillägg till detta: jag känner även svenskar som gift sig med ortodoxa judar - i Stockholm, inte i Tel Aviv -  som fått problem med detta. Trots att knappast någon i gänget tänkt på att killen eller tjejen var jude innan. Men när de själva bildade familj så skulle samma regler gälla som i ursprungsfamiljen, vare sig den svenska parten var troende jude eller inte. 
  • Äldre 22 Dec 21:10
    #13

    Nej inga barn sen innan. Varför undrar du?

  • Äldre 22 Dec 21:11
    #14
    Tonårsmamman1 skrev 2016-12-22 19:46:18 följande:

    Har han barn sedan innan?


    Inga barn sen innan. Varför undrar du?
  • Äldre 20 Feb 20:22
    #15

    Hej TS

    Är i en liknande situation och undrar hur erat umgängesschema såg ut? Vår bebis är 7 månader och pappan är väldigt bestämt att han vill träffa henne själv vilket jag inte är bekväm med eftersom han heller inte tagit ansvar. Han bor nu dessutom 20 mil härifrån n Hur resonerade familjerätten kring ert schema? Förlåt om jag snor din tråd lite...

  • Äldre 20 Feb 20:30
    #16
    Ikea92 skrev 2018-02-20 20:22:49 följande:

    Hej TS

    Är i en liknande situation och undrar hur erat umgängesschema såg ut? Vår bebis är 7 månader och pappan är väldigt bestämt att han vill träffa henne själv vilket jag inte är bekväm med eftersom han heller inte tagit ansvar. Han bor nu dessutom 20 mil härifrån n Hur resonerade familjerätten kring ert schema? Förlåt om jag snor din tråd lite...


    Alltså, alla ni som håller på med att ert barn inte ska få va ensam med pappan osv osv, vad tänkte ni när ni skaffade barnet? Trodde ni att det bara var NI(mamman) som skaffade barn? Att det är endast DITT barn?? Klart det ska få vara hos pappan, ensam. Det är ju PAPPAN. Eller ska vi vända på rollerna? vill DU endast få se ditt barn någon timme med övervakning av pappan? Nej jag tror inte det. Du vill minsann ha din unge för dig själv! Kanske ni skulle ha skaffat barn på någon klinik då istället
  • Äldre 30 Nov 21:08
    #17
    H4llongr0ttan skrev 2018-02-20 20:30:39 följande:
    Alltså, alla ni som håller på med att ert barn inte ska få va ensam med pappan osv osv, vad tänkte ni när ni skaffade barnet? Trodde ni att det bara var NI(mamman) som skaffade barn? Att det är endast DITT barn?? Klart det ska få vara hos pappan, ensam. Det är ju PAPPAN. Eller ska vi vända på rollerna? vill DU endast få se ditt barn någon timme med övervakning av pappan? Nej jag tror inte det. Du vill minsann ha din unge för dig själv! Kanske ni skulle ha skaffat barn på någon klinik då istället
    Knappast så. Men om man inte träffar barnet på flera veckor/månader/år, då kan man ju inte tro att barnet kan överlämnas bara sådär utan en introduktion. Barn fungerar inte så. Man behöver även lära sig barnets rutiner, vanor och skötseln om man varit frånvarande en längre tid. Barn är ingen egendom man ställer in i ett förråd, och sedan hämtar upp några månader senare.

    I dom här fallen har ju mamman varit närvarande 24/7, så barnet känner ju henne, och det är barnets trygghet. Papporna bor långt borta , och dyker knappt upp=barnen känner inte dessa pappor= kan inte bara lämnas över till honom hur som helst.

    Dom flesta kvinnor ar inga problem med att lämna över ett barn till pappan OM han är delaktig och har intresse och dyker upp och bryr sig. Men när alla dessa 4 delar saknas, är det så konstigt att man får bekymmer med  tanken på att lämna över den man älskar mest då? Även papporna gör ju sitt val att inte vara delaktiga på ett sätt som föräldrar ska vara. Och det kommer konsekvenser av det.
  • Äldre 30 Nov 21:09
    #18
    H4llongr0ttan skrev 2018-02-20 20:30:39 följande:
    Alltså, alla ni som håller på med att ert barn inte ska få va ensam med pappan osv osv, vad tänkte ni när ni skaffade barnet? Trodde ni att det bara var NI(mamman) som skaffade barn? Att det är endast DITT barn?? Klart det ska få vara hos pappan, ensam. Det är ju PAPPAN. Eller ska vi vända på rollerna? vill DU endast få se ditt barn någon timme med övervakning av pappan? Nej jag tror inte det. Du vill minsann ha din unge för dig själv! Kanske ni skulle ha skaffat barn på någon klinik då istället
    Knappast så. Men om man inte träffar barnet på flera veckor/månader/år, då kan man ju inte tro att barnet kan överlämnas bara sådär utan en introduktion. Barn fungerar inte så. Man behöver även lära sig barnets rutiner, vanor och skötseln om man varit frånvarande en längre tid. Barn är ingen egendom man ställer in i ett förråd, och sedan hämtar upp några månader senare.

    I dom här fallen har ju mamman varit närvarande 24/7, så barnet känner ju henne, och det är barnets trygghet. Papporna bor långt borta , och dyker knappt upp=barnen känner inte dessa pappor= kan inte bara lämnas över till honom hur som helst.

    Dom flesta kvinnor ar inga problem med att lämna över ett barn till pappan OM han är delaktig och har intresse och dyker upp och bryr sig. Men när alla dessa 4 delar saknas, är det så konstigt att man får bekymmer med  tanken på att lämna över den man älskar mest då? Även papporna gör ju sitt val att inte vara delaktiga på ett sätt som föräldrar ska vara. Och det kommer konsekvenser av det.
Svar på tråden Tror ni jag får ensam vårdnad?