Varför tar så många föräldrar barnfrias val som kritik?

Inga kritiserar andras val beträffande att få barn eller inte. Det är däremot en vanlig inbillning att det skulle vara så. Punkt!

Som barnfri får jag höra att jag är empatistörd, har ett tomt liv, är bitter. Varför har så många föräldrar behovet att säga såna saker? Man kan ju nästan tro att man trampat på en öm tå. Säger jag att jag är nöjd med mitt liv och mitt val så skryter jag osv. 

Ja visst är det konstigt. Jag glädjer mig åt mina vänner som har valt att skaffa barn. Bara dom är lyckliga så är jag lycklig. Men barn är inte för alla helt enkelt. Inte något konstigare än så.