Varför tar så många föräldrar barnfrias val som kritik?
Varför är det så?
-
-
Svar på tråden Varför tar så många föräldrar barnfrias val som kritik?
-
Och du kan aldrig veta hur det känns att vinna ett riksdagsval, hur det känns att färdigställa ett bokmanus eller hur det känns att stå på en scen och låta musiken fylla kroppen och inse att din röst och sång berör publiken. Om du inte gjort det vill säga.Anonym (F) skrev 2017-01-12 12:23:16 följande:Jaha?
En barnlös/barnfri kan fortfarande inte veta om det bästa de skulle kunna få uppleva i livet är barn. För de kommer aldrig uppleva det.
Nu vet vi att ditt barn inte är det bästa som hänt dig.
Jag har barn. En fantastisk flicka som jag älskar över allt annat och inte skulle vilja vara utan. Men det är min upplevelse. Det är mina känslor. Det är inget jag skulle drömma om att pracka på andra.
Innan hon kom levde jag ett fantastiskt liv, där jag gjort saker jag bara kunnat drömma om att få uppleva. Min dotters inträde förtar på intet sätt stoltheten och glädjen över det jag gjort, presterat och upplevt tidigare. För mig var det en större prestation att jobba med valet med det lyckade resultat vi fick då, än att föda barn. Så värderar jag min egen prestation. Det har ingenting med känslorna för min dotter att göra.
Din sista kommentar är så ful att jag inte ens ämnar bemöta den med annat än ett enkelt, skärp till dig! -
Du tror inte att det kan vara samma dåliga självkänsla som leder dig att tolka situationen så att det är dig själv det är fel på?Anonym (undrar) skrev 2017-01-12 12:19:11 följande:
Ja, det ger oss också utrymme att svälta oss själva till döds eller typ knulla på en brunbjörn. Med alla respekt för de som väljer att inte skaffa barn, men inser väl att ni är "damaged goods"? Jag ville inte alls skaffa barn och jag har självinsikt nog att förstå att det beror på min dåliga självkänsla.
-
Nej, det tror jag inte. När jag väl fick barn tyckte jag att det var toppen och jag insåg att jag bara sett en massa mörka moln på horisonten i onödan. Jag tycker det är rätt så uppenbart att detta är naturens sätt att se till att människor med psykisk ohälsa inte reproducerar sig. Våra egna önskningar och naturens gång skiljer sig inte åt så mycket som vi ibland vill tro.AnooYoo skrev 2017-01-12 12:45:11 följande:Du tror inte att det kan vara samma dåliga självkänsla som leder dig att tolka situationen så att det är dig själv det är fel på?
-
Vaddå skärp mig? Hon skrev själv att få barn inte var det mest fantastiska som hänt i hennes liv. Vem bryr sig. Nu vet hon ju det så nu kan hon säga det. En barnlös kan fortfarande inte veta om livet skulle blir bättre eller ej. Såklart. Och därför är det rätt onödigt att sitta och hävda det.LaFontaine skrev 2017-01-12 12:41:57 följande:
Och du kan aldrig veta hur det känns att vinna ett riksdagsval, hur det känns att färdigställa ett bokmanus eller hur det känns att stå på en scen och låta musiken fylla kroppen och inse att din röst och sång berör publiken. Om du inte gjort det vill säga.
Jag har barn. En fantastisk flicka som jag älskar över allt annat och inte skulle vilja vara utan. Men det är min upplevelse. Det är mina känslor. Det är inget jag skulle drömma om att pracka på andra.
Innan hon kom levde jag ett fantastiskt liv, där jag gjort saker jag bara kunnat drömma om att få uppleva. Min dotters inträde förtar på intet sätt stoltheten och glädjen över det jag gjort, presterat och upplevt tidigare. För mig var det en större prestation att jobba med valet med det lyckade resultat vi fick då, än att föda barn. Så värderar jag min egen prestation. Det har ingenting med känslorna för min dotter att göra.
Din sista kommentar är så ful att jag inte ens ämnar bemöta den med annat än ett enkelt, skärp till dig!
För övrigt har jag aldrig försökt "pracka på" någon någonting. Jag skiter högaktningsfullt i hur folk lever sina liv. Det jag skrivit är att de inte kan veta känslan då de inte upplevt den.
Att få barn tillhör någonting av det mest basala människan kan göra. Något som faktiskt de allra flesta är med om någon gång i livet. Att jämföra det med allt det du drog till med i början blir ju störtlöjligt.
Och att dra in ordet "prestation".. Där har du nog roten till att många här blir så satans provocerade. Ser man det som en prestation att bli förälder förstår jag att barnlösa går i taket och känner att de måste försvara sig. Dina ord, inte mina. -
Om det är som du säger krånglar naturen till det onödigt mycket. Jag lider inte av psykisk ohälsa, jag vill bara leva mitt liv på ett sätt där barn inte passar. Mitt personliga val har inte dämpat fertiliteten på något sätt vilket jag har hanterat på det sätt jag anser lämpligt, och stoppat de graviditeter som uppstått. Naturen har inte gjort någonting i sammanhanget.Anonym (undrar) skrev 2017-01-12 13:04:03 följande:
Nej, det tror jag inte. När jag väl fick barn tyckte jag att det var toppen och jag insåg att jag bara sett en massa mörka moln på horisonten i onödan. Jag tycker det är rätt så uppenbart att detta är naturens sätt att se till att människor med psykisk ohälsa inte reproducerar sig. Våra egna önskningar och naturens gång skiljer sig inte åt så mycket som vi ibland vill tro.
-
Nej, det är klart att vi tycker att våra livsval är våra egna. Men för den som vill skrapa lite på ytan så finns det förstås ett mönster och en logik.AnooYoo skrev 2017-01-12 13:22:00 följande:Om det är som du säger krånglar naturen till det onödigt mycket. Jag lider inte av psykisk ohälsa, jag vill bara leva mitt liv på ett sätt där barn inte passar. Mitt personliga val har inte dämpat fertiliteten på något sätt vilket jag har hanterat på det sätt jag anser lämpligt, och stoppat de graviditeter som uppstått. Naturen har inte gjort någonting i sammanhanget.
Det finns absolut ingen anledning att ta hänsyn till detta dock. Jag lever mitt liv precis som jag vill, men jag är självkritisk nog att förstå att jag knappast är någon född vinnare. Outsiderskap kan kännas självvalt, men de flesta av oss är egentligen mest utstötta. Bara mina två cent om detta. -
Fast det är ingen jämförelse. Jag jämför inte barnafödande med bokskrivande eller valvinst. Jag konstaterar bara att diskussionen kring att man inte vet hur det känns blir rätt fånig då det faktiskt är väldigt mycket vi inte vet om vi inte varit med om det själva. Och väldigt få hävdar sig veta exakt hur det känns. Många kan däremot tänka sig hur det kan kännas. Jag har aldrig brutit benet, men jag kan tänka mig att det är ohyggligt ont. Väldigt få blir dock provocerade om jag säger just det, att jag antar att det gör väldigt ont. Många föräldrar blir dock vansinnigt provocerade om man säger samma sak om barn.Anonym (F) skrev 2017-01-12 13:16:41 följande:Vaddå skärp mig? Hon skrev själv att få barn inte var det mest fantastiska som hänt i hennes liv. Vem bryr sig. Nu vet hon ju det så nu kan hon säga det. En barnlös kan fortfarande inte veta om livet skulle blir bättre eller ej. Såklart. Och därför är det rätt onödigt att sitta och hävda det.
För övrigt har jag aldrig försökt "pracka på" någon någonting. Jag skiter högaktningsfullt i hur folk lever sina liv. Det jag skrivit är att de inte kan veta känslan då de inte upplevt den.
Att få barn tillhör någonting av det mest basala människan kan göra. Något som faktiskt de allra flesta är med om någon gång i livet. Att jämföra det med allt det du drog till med i början blir ju störtlöjligt.
Och att dra in ordet "prestation".. Där har du nog roten till att många här blir så satans provocerade. Ser man det som en prestation att bli förälder förstår jag att barnlösa går i taket och känner att de måste försvara sig. Dina ord, inte mina.
I min värld är allt man gör en prestation, något man presterat. Det spelar ingen roll om det handlar om en stickning, ett mjölkinköp på Ica eller ett Nobelpris. Det är alltså ingen värdering utan en lingvistisk skillnad hos dig och mig. -
Åter igen.Anonym (F) skrev 2017-01-12 12:23:16 följande:Jaha?
En barnlös/barnfri kan fortfarande inte veta om det bästa de skulle kunna få uppleva i livet är barn. För de kommer aldrig uppleva det.
Nu vet vi att ditt barn inte är det bästa som hänt dig.
Med vilken rätt har du att KRÄVA att andra MÅSTE tycka och anse som du gör?
Med vilken rätt har du att sitta och tvinga på folk att de måste tycka att det är det "mest fantastiska" med ett barn?
Du har ju sjunkit så otroligt lågt med dina kommentarer och suttit och direkt anklagat folk att de inte har barn bara för att de inte svar på det sättet DU anser skall vara de rätta sättet att svara på.
Du fortsätter ju att göra det här, indirekt, mot andra som deltar i tråden som valt bort barn.Här bevisar du ju _indirekt_ att du har svårt att fatta egentligen. Då du kommer med en så ful jabb här som baseras på en snävsynt svartvit tankesätt från din sida som visar på att du vägra att acceptera oliktänkande när det kommer till barn.Anonym (F) skrev 2017-01-12 12:23:16 följande:Nu vet vi att ditt barn inte är det bästa som hänt dig.
F.Y.I Jag älskar mitt barn högt och ärligt och även gå i döden för mitt barn om det skulle komma ett sådant läge, även om mitt barn _inte_ är "det mest fantastiska" som har hänt i mitt liv.
Dock är mitt barn EN AV de fantastiska sakerna som har hänt mig hitintills i mitt liv. Men "den mest fantastiska" kommer det aldrig att bli. -
Jag kan ju bara tala för mig, men jag betraktar mig varken som en outsider eller en förlorare. Ingen föds till vinnare, det är något man blir (om man kämpar för det).Anonym (undrar) skrev 2017-01-12 13:33:44 följande:
Nej, det är klart att vi tycker att våra livsval är våra egna. Men för den som vill skrapa lite på ytan så finns det förstås ett mönster och en logik.
Det finns absolut ingen anledning att ta hänsyn till detta dock. Jag lever mitt liv precis som jag vill, men jag är självkritisk nog att förstå att jag knappast är någon född vinnare. Outsiderskap kan kännas självvalt, men de flesta av oss är egentligen mest utstötta. Bara mina två cent om detta.
-
Nej. Du vet hur det var att få barn för DIG. Mer exakt vet du bara hur det var att få just det/de barnen som du har, för dig. Du har faktiskt ingen aning om hur det vore för någon annan. Dessutom säger du att du hade en enorm längtan innan, vilket troligen påverkade känslan.Anonym (F) skrev 2017-01-11 21:11:14 följande:Fast rent krasst är det ju faktiskt någonting som du inte upplevt och därmed inte har en aning om hur du skulle känna. Eller hur? Du KAN inte veta känslan av att få barn. Du kan tro, men du kommer aldrig veta. Det är ju inte ens någon mening att sitta och argumentera för det då du vet lite som jag visste, hur jävla underbart det är att få uppleva att få barn. Jag har dock varit med om det och därmed så vet jag känslan.
