Varför tar så många föräldrar barnfrias val som kritik?
Varför är det så?
Varför är det så?
Spelar ingen roll, normalfungerande kollegor kallar inte folk för empatistörda bara för att de inte delar ens uppfattning.
Då behöver de nog uppsöka ett bibliotek och leta bokstäver till sin diagnos.
Ja det är ett jäkla tjat om att man kommer ändra sig.
Jag var styvmorsa till två på heltid i flera år där föräldrarna tyvärr inte var så engagerade.. underbara barn efter att de gått igenom ilska, tårar, trots osv som uppkom med att någon ny kom in i deras liv och jag tänker på dem varje dag nu när jag inte är en del av deras vardag men jag blev avskräckt från att bli förälder.
Sen tyvärr som någon annan skrev har jag hört de nedlåtande kommentarerna som folk som skaffar mer än 2 barn "räcker det inte nu" osv..
Normen är fortfarande 1-2 barn och när någon gör annorlunda oavsett om det är massa barn eller inga så är jag trött på ifrågasättandet... ofta från personer som inte känner mig privat alls så börjar fundera på att säga att jag inte kan få barn och sedan säga sanningen, för att få dem sluta fråga för de vet inte när de stampar på någon ofrivilligt barnlös sorg...
Ja det är ett jäkla tjat om att man kommer ändra sig.
Jag var styvmorsa till två på heltid i flera år där föräldrarna tyvärr inte var så engagerade.. underbara barn efter att de gått igenom ilska, tårar, trots osv som uppkom med att någon ny kom in i deras liv och jag tänker på dem varje dag nu när jag inte är en del av deras vardag men jag blev avskräckt från att bli förälder.
Sen tyvärr som någon annan skrev har jag hört de nedlåtande kommentarerna som folk som skaffar mer än 2 barn "räcker det inte nu" osv..
Normen är fortfarande 1-2 barn och när någon gör annorlunda oavsett om det är massa barn eller inga så är jag trött på ifrågasättandet... ofta från personer som inte känner mig privat alls så börjar fundera på att säga att jag inte kan få barn och sedan säga sanningen, för att få dem sluta fråga för de vet inte när de stampar på någon ofrivilligt barnlös sorg...
Vill man inte ha barn så vill man inte, inget fel i det.
Det som provocerar mig är när frivilligt barnlösa talar om hur äckliga, vidriga, fula osv barn är.
Skaffa inte barn men bemöt dom med samma respekt som man visar vuxna.
Många av dessa individer ser det faktum att de skaffat barn som den största bedriften i deras liv, trots att vilken idiot som helst kan skaffa barn. När du säger att du inte är intresserad av att utföra denna fantastiska prestation trots att du kan, känner de hur deras bedrift sjunker i värde, varpå de går på defensiven och istället försöker leta fel för att underminera dig och dina beslut.
De går istället igång på personer som försöker skaffa barn men inte lyckas, eftersom de då får känna sig speciella.
Jag blir inte provocerad (tror jag - andra kan ju uppfatta det annorlunda), men jag tar det inte 100% på allvar om personen är under 40. Det är så mycket som händer mellan 30 och 40. Men jag skulle aldrig köra en övertalningskampanj utan tänka "Jaha, personen tänker så just nu".
Som barnfri får jag höra att jag är empatistörd, har ett tomt liv, är bitter. Varför har så många föräldrar behovet att säga såna saker? Man kan ju nästan tro att man trampat på en öm tå. Säger jag att jag är nöjd med mitt liv och mitt val så skryter jag osv.