Barn och fritidsprogrammet

Du kan bli förskolelärare (nya namnet på dagisfröken) även om du går ett annat program än barn och fritid. För att du ska få läsa till förskolelärare efter gymnasiet så krävs det oftast att du har godkänt i dessa ämnen:

Behörighet
Grundläggande behörighet samt
Engelska B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A 
eller Engelska 6, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (OB 6a)

Man kan gå andra också. Jag gick samhällsprogrammet och läste sen Förskollärarprogrammet på högskolan efter det. Jag valde mellan Samhäll och Barn och fritid, men efter att vi fick besöka lektioner på de båda programmen visste jag att jag inte ville gå Barn och fritid pga den otroligt låga studiemotivationen som rådde i klassen jag besökte där... Sen är Samhäll ett bättre val om man kommer på att man har ångrat sig angående vilket yrke man vill välja efteråt eftersom Samhäll är ett bredare program.

Jag läste själv barn och fritid och vill helt klart säga att det är en positiv linje om du vill jobba med barn. Just nu läser jag till lärare, och eftersom "BF" har anpassat sina studier till efterkommande universitetsutbildningar så får man 999 dvs Max på meritvärde när man senare söker universitet. I dagens samhälle så krävs det en förskollärar examen eller lärarexamen för att få fast jobb inom barnomsorgen, tidigare blev man barnskötare på barna och fritid men numer behöver vidare studier för garanti till jobb.

En stor fördel om du läser barn och fritid är att du läser bas kunskaper som senare läses på fördjupad nivå på universitetet. Men det finns många vägar att gå, så man kan mer eller mindre läsa vilken linje som helst och som #1 skrev så gäller det "bara" att ha med de olika kurserna för att få behörighet att söka.

Ska kolla lite på min gymnasiebehörighet så ser du lite i vilka kurser man läser.. postar om ett tag..

Några av kurserna är individuella val, men jag kan bara prata bra om linjen. Man går igenom mycket viktiga och bra fakta om varför skolan och förskolan är som den är idag. Sen behöver man som sagt läsa vidare efter gymnasiet, men då kan man ju välja själv vilken inriktning på åldrar man vill jobba mot. Ett till + är att de har 3 praktikperioder och då får man en större och bättre känsla för vilka åldrar man vill jobba mot. Kan även tipsa om att välja olika åldrar vid de olika praktikerna så känner man av för och nackdelar för det är stor skillnad på jobb och jobb, om man exempelvis vill jobba med barn 1-3 år eller 3-6 (numera oftast 3-5 år då de flesta blir erbjudna förskoleklass) jag var på bägge och sedan var jag även med en fritidspedagog i årskurserna 1-4 på skolan. Jag läser nu till Grundskollärare årskurs 4-6. Så fråga på om du vill veta mer

Sist jag sökte till högskola var meritvärde 999 det man fick om man gjorde en sen ansökan, men det kan ju vara ändrat inför den här terminen.

Meritvärde 999 innebär att du har tillräckliga kunskaper att komma in på din linje, är det dock många som söker som har samma meritvärde så går ju de före om de gjort sin ansökan i tid. Meritvärdet 999 är liksom Max och hade du sökt i tid hade ditt meritvärde varit samma. Bara att det blev en "sen anmälan".

Meritvärdet ändras om det saknas kurser eller baskunskaper som behövs för att söka kurs/utbildning. Jag sökte nu på vårterminen "kreativmattematik II" och "Den lärande eleven". Och hade missat att få in betyg i en kurs, då får man ansöka om dispens och bli antagen med "spesiella kriterier". Har nu fått betyget registrerat så det va ju liksom ingen fara, men hade det varit fullt på min utbildning så kunde jag ju ha haft otur och snällt fått vänta till nästa vår innan jag kunde söka kursen igen.

Speciella*