Mannen skrämde livet ur barnen ikväll :(
Ligger just nu i sängen och kan inte somna. Mår fruktansvärt dåligt och känner en klump i hals och bröst som växer och nästan kväver mig... Än en gång fick han ett av sina utbrott. Än en gång skrek och slog han sönder inredningen mitt framför barnen. Idag blev det barnens ps4 som rök. De äldre skrek och grät och lilltjejen gjorde som hon vanligtvis brukar göra. In med ena tummen i munnen, andra handen över ögonen och mumla högt för sig själv. Tur att bebisen inte var nära. Sist fick han glaskross över sig när mannen härjade. Och så vägrar han flytta som vanligt. Hur ska man orka leva vidare som om ingenting har hänt? Är det mig det är fel på? Är jag en sån usel fru och mor att jag driver honom till detta? Det var många år sen han bad om ursäkt för sitt uppförande. Det här har ju blivit vardag här hos oss. Nu får man en utskällning istället för att man startar tjafs och förstör stämningen här hemma. Allt är ju ändå mitt fel i slutändan :(