Introducera den nya snabbt

Är hon bara där känns det ju lugnt men barnen bör få samma mängd egentid med föräldern som tidigare

Han har tidigare varit borta tre kvällar i veckan på barnveckorna och är väl mer hemma nu, eftersom han har en kvinna hemma, så barnen ser väl mer av pappa kanske. Hur mentalt närvarande och intresserad av barnen han är, är väl diskutabelt.

Svårt att säga - jag vet folk som introducerat omgående och sådana som väntat tills de är "säkra". Det har gått både bra och dåligt i ungefär lika stor utsträckning oavsett hur tidigt det introducerats.

Men personligen - med barn i den åldern - hade jag väntat längre.

Själv träffade jag min mans dotter redan efter några få månader - men hon var ett år och hade knappast ngt begrepp om vem jag var. Pappan hade ju flera kompisar som var där på fika osv ibland :)

Vi klickade direkt och det var avgörande hur vi fungerade för mitt o pappans fortsatta relation. Han ville veta INNAN det blev för seriöst om jag och barnet verkade komma överens. Hade vi inte gjort det hade vår relation avslutats.

Men - barn i den åldern du pratar om är medvetna och OM jag valt att introducera tidigt hade jag nog hållt det till några av de dagar jag hade barnen. Inte hela veckan..

Dock stämmer det ju som du skriver själv - det är inte upp till dig och inget du kan göra ngt åt.

Att bolla tankar här är en sak - MEN fastna inte i ngt slags "snacka skit" stämning.. Det är lätt att det blir nästintill mobbstämning härinne och det är nog lätt att ryckas med när man får upprepat i inlägg efter inlägg hur korkad exet är. Hur illa det är att han inte tänker på barnen osv.. För att inte tala om hur hemsk den nya är som tränger sig på.. ;)

Nu har han valt att introducera henne och i HANS ögon är det förmodligen förenat med barnens bästa. Genom att han är lycklig tex ;)

Det har gått 2 år från separationen. Dvs han har förmodligen pratat om att han kanske kommer träffa nån annan kvinna, och preparerat dem för att det kanske sker. Eller pratar ni inte med barnen om sådant?

Tiden från skilsmässa till ny relation känns gott o väl tillräckligt lång. Hon är nog ingen rebound i alla fall.

Det hade kanske inte varit fel att vänta lite mer från det att de träffades tills introduktionen inför barnen. Jag hade nog väntat nån månad till eller 2, jag hade velat känna mig rimligt säker på att det håller, innan jag introducerat nån ny inför mina barn.

Men det viktiga är väl kanske inte att det är nya kvinnor varje vecka. Det skulle ju kunna ge barnen en (utifrån min snäva synvinkel) skev bild av relationer.

Om mamman/pappan är helt säker att hen vill fortsätta träffa någon så anser jag att det inte spelar någon roll om barnen får träffa den nya efter en månad eller ett år. Förr eller senare ska det ju ske ändå.

Det som spelar roll är väl mest hur snabbt efter föräldrarnas skilsmässa det sker.

Jag skulle inte presentera någon ny för min son förrän han hade bearbetat min och pappans skilsmässa.

Jag träffade bonusbarnen första gången efter 2 veckor, hemma hos pappan över en kopp kaffe. Var där högst en timme. Det gick bra och nästa gång vi träffades såg vi på film och hämtade mat. Allt enligt barnens önskemål.

Ja eftersom jag ju känner henne och hon är rätt intensiv så har jag väl rätt stora farhågor att detta är kort och intensivt. Men men inget jag kan göra. Och att introducera efter en månad är inte helt fel, för man vill ju se att samspelet mellan barnen och den nya funkar innan man blir för nära och förälskad. Tycker nog att om han bara taggar ner lite och hon inte är där veckans alla dagar så skulle det bli bättre för barnen. Men han är en egoist, är en av anledningarna till att jag skilde mig.

I lite eget intresse är det också för lilla sonen är ett riktigt jobbigt klister på mig nu. Orolig att jag skall försvinna, står i dörren och tittar när jag går ut med soporna och fastnar snackandes med en granne i tio minuter. Förut haft kul med storasyster som barnvakt någon gång då och då (vi snackar en gång i månaden) men gråter nu och vill följa med mig istället.

Allt enligt barnens önskemål - Ja men det var ett bra motto. Ska tänka lite så tror jag när jag träffar någon mer långvarig, att alltså ta det i den takten barnen vill.

Jahapp då ringde lilla sonen i fredags, storgrät och jag såg snoret rinna (videosamtal). Pappa och flickvän hade åkt på fest och storasyster var barnvakt. Pappan svarade inte i telefon så de ringer mig. Ska jag åka dit en sån gång? Kände direkt att jag inte hade där att göra, att det var pappans sak. Annars om någon gjort illa sig eller sjukdom. Hade ni åkt hem till exet? Skrev ett rätt surt sms till exet. Han meddelade mig sedan att han löst det.

Varför ringde sonen?

Oavsett ny flickvän eller inte så kan det hända att pappan gå på fest.

Därför att bade han och barnvakten (14-åriga storasyster) försökt nå pappan flera gånger. Sonen är osäker och rädd, varit det ett tag, står och tittar i dörren om pappa går och hämtar ved. Lite tendenser hos mig också men inte lika uttalat. I det läget lämnar han en rätt ointresserad storasyster som barnvakt och när sonen sedan inte slutat gråta på 20 minuter efter att pappan åkt börjar hon få panik. Ringer och ringer inget svar. Ringer då mig. Pappan har haft extremt mycket barnvakt under senaste året.