Hur har ni gjort med äldre barnet efter snitt?

Han kanske egentligen inte känner att han behöver bli buren utan att det är närheten han vill ha men att det lätt blir att man som förälder bär barnet för att man går runt och gör saker samtidigt. Så när du blivit snittad och kommer hem så kanske du och det äldre barnet kan kramas på golvet, han kan sitta i knät ä, sitta bredvid dig med en arm runt sig osv, du förstår säkert vad jag menar Det kanske dessutom är läge att redan nu börja "vänja" av sonen att bli buren och istället umgås på golvet eller i soffan. Det är iaf nåt jag skulle göra om jag skulle få ett syskon tätt inpå min nu 4 månaders (som blev akutsnittad och om jag skulle få ett tredje barn så vill jag ha ett planerat snitt). Lycka till

Hej!

Jag kommer vara i samma situation men att den stora bara kommer vara 1 år och en månad när jag snittats. Fördelen för dig är att ditt barn troligen förstår om du säger att mamma har ont i magen och visar plåstret. Sen att du kommer bära på den lilla kan du förklara att den är så liten så det är okej det klarar du fast det gör lite ont. Stort lycka till :) jag vet inte hur jag ska göra för min stora kan inte ens gå haha hon har precis börjat krypa och hon är 1 år :)

Börja redan innan barnet är fött, jag orkade i alla fall inte kånka på min son när jag var höggravid så jag vande honom vid att när han kom och ville upp i famnen satte jag mig ner i soffan eller på golvet och kramade om honom en stund.

Sen om han ville ha nåt så höll vi varann i handen och gick och hämtade det, eller så fick han ligga i soffan och vänta. Jag var extra noga med att ge mycket närhet, sitta i knä och läsa böcker eller ligga i sängen och kramas.

När bebisen föddes hade jag henne i sjal i början och min son kunde sitta tätt bredvid, ibland låg hobby i vagnen/sängen och då passade vi på att tanka närhet, men då var det redan invant och inget konstigt.

När vår bebis kommed utakut kejsarsnitt så var bröderna 2 och 3 år. Vi va ju såklart helt orberedda på det och jag återhämtade mig långsamt. Låg dessutom inlagda ett tag.

I vilket fall förstod 2 åringen mer än man trode. När han ville bli buren sa jag bara att vi går till soffa och gosar i stället. Jag visade båda barnen snittet och de förstod att det gjorde ont. Nu 4 månader senare vill 2 åringen fortfarande titta på ärret och säger "ajaj".

Så mitt tips är att prata om det och berätta vad som kommer hända. Prata om att bebisen kommer vara liten och kanske jobbig ibland. Barn förstår mer än man tror.

När barnen hälsade på mig och lillebror på bb hade 3 åringen köpt ett leksakshus till lillebror. Sen berätta han att han va lite ledsen för att lillebror inte fick bo hos oss. han hade snappat upp när vi pratat om att vi måste köpa hus innan bebis kommer och han hade tolkat det på sitt sätt ????