Att vara förälder med diagnos

Jag skulle vilja höra med er andra föräldrar som har någon diagnos som tex adhd/add/autism å liknande. Hur det går för er och om det gör så de blir extra påfrestande.

Jag har en tjej på snart 4 år. När hon var liten gick allt bra, men ju äldre och ju mindre hon sov om dagarna ju jobbigare blev de för mej, jag har alltid behövt mina pauser för att samla energi så mitt huvud inte exploderar.

Tyckte det var så jobbigt att få ihop vardagen med städ, disk, frukost, middag, lek och allt. Började själv medicinera med alkohol och tabletter, kände mig som en bättre mamma när jag fick mer energi och blev gladare.

Just nu bor hon i en jättebra familj och jag har henne ibland.

Har stått i npf-kö i snart 3 år, drar nog igång i vår.

Dom misstänker add och autism. Gad (generellaniserat ångestsymdrom) blev jag diagnoserad för, för ett år sen.

När jag har henne ibland på helgerna blir jag eftet ett tag sådär trött, som jag kallar det. Då får jag svårt att koncentrera mig, va glad och orka.

Jag hatar det! Det förstör mig som förälder.

Har alltid haft svårt för att känna mig avkopplad när jag har hand om min dotter, måste alltid hålla koll och vara beredd, känns som mitt huvud spänner sig.

Jag vet ju inte hur andra föräldrar känner sig, men för mig blir det så jobbigt å kaos lixom. Hoppas verkligen på att få någon bra hjälp för jag fattar inte vad det är för fel på mej, måste de bero på en diagnos? Men om de inte gör det så känns det rätt hopplöst, om det är sånhär jag är å alltid kommer va såhär :(