Känslor efter en abort

När man blir gravid sker en stor hormonförändring i kroppen. De förändringarna försvinner inte direkt när man får missfall eller gör abort utan det kan ta några veckor.

Har du ett jobb att gå till? Det kanske kan låta krasst men ibland tror jag att det bästa man kan göra i sådana här lägen är att hålla sig sysselsatt och att inte vara ensam. Det kanske känns väldigt tungt till en början, men det håller tankarna borta och bryter apatikänslan.

Ja, jag har ett jobb. Är ledig/sjukskriven just nu. Förstår precis vad du menar och i teorin så tror jag också att det kanske hade varit bäst. 

Har bara så svårt för känslan av att "allt är som vanligt" fastän jag mår så dåligt och allt känns annorlunda. Men det är klart, kanske kommer mer in i vardagen igen om jag börjar jobba igen.

Hej, är 23 år och jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Jag gjorde abort för ungefär 1.5 år sen, och har haft många känslomässiga upp och nedgångar sen dess. Just då var jag och min kille överrens om att abort var det enda rätta, då ingen av oss kände oss riktigt redo. Jag trodde jag skulle kunna skaka av mig allting direkt och bara glömma det, men så enkelt var det inte. Kände mig först lättad, men sen väldigt tom. Jag ångrar inte beslutet, men någonstans inom mig ville jag vid det tillfället ha barn, typ som att kroppen var redo men inte huvudet, samt att min kille inte alls visade några tecken på att han var redo att bli pappa, o då ville jag inte heller på något vis. Blir väldigt påverkad av folk i min omgivning som har och börjar få barn, och samtidigt som jag känner en väldigt längtan efter egna barn så påminns jag om min abort, och blir rätt så sorgsen. Jag hoppas att man ska kunna lära sig att leva med det beslutet man tog, o vända det till någonting positivt i slutändan, men ibland måste det få lov att kännas jobbigt! Prata med folk du litar på och känn ingen skuld! Hoppas du mår bättre idag. Kram

Tack för ditt svar <3

Jag tycker det känns riktigt ledsamt att höra om hur du har känt, men samtidigt lite lättad över att jag inte är ensam om de känslorna. Jag tog steget och hörde av mig till en kurator på sjukhuset, så har varit och pratat med henne nu några gånger, vilket har känts bra men jobbigt. 

Jag trodde precis som du att jag bara skulle kunna skaka av mig allt, men ack, så fel jag hade. Känner även igen känslan av att bli väldigt påverkad av att folk i ens omgivning får barn.. jag tycker det känns jättehemskt. För en sida av mig ville behålla detta barnet.. 

Hur har du gjort för att bearbeta din "sorg"? 

Kram!

Hej Sanna,

Känner igen mig mycket i det du skriver. Gjorde en abort for 5 månader sedan och det är först nu senaste månaden som jag blivit mig själv igen. Första dagarna efter aborten kände jag lättnad men kort där efter började jag må riktigt dåligt. För min kille rullade livet på och han var och är väldigt stöttande men jag kände mig totalt tom och kunde inte hantera alla känslor. Precis som du säger så visste jag inte hur jag skulle känna. Kände att detta var ju mitt beslut och därför ska jag känna mig glad, lättad, lugn. Men allt jag kände var ångest och en enorm sorg.

Tre månader efter aborten gick jag och pratade med en psykolog (privat så fick tid snabbt) några gånger och det hjälpte mig att sätta fingret på mina känslor men även att acceptera det som hänt och tillåta mig själv att få vara ledsen. 

Det har tagit tid men nu mår jag bra. Mitt tips är att prata med någon, för mig hjälpte det även om det bara var några få gånger.

Hoppas du mår bättre nu.
Kram 

Jag känner igen mig i det du skriver, gjorde abort för tre veckor sedan och känner mig så ledsen och vilsen efter detta. Är ledig denna vecka och känner att jag har alldeles för mycket tid att tänka och älta. Är så rädd att inte kunna få barn sedan och att ångra aborten, även om jag i nuläget känner att det var rätt beslut.