• Anonym (Irriterad)

    Släktingar som värderar min kille högre än mig

    Nu är jag trött på mina släktingar och hur jag anstränger mig mer och min kille inte alls men ändå ignorerar dom mig och hyllar honom.

    Som ett exempel köpte jag flera och fina välkomstpresenter till min brors fru som precis kommit till Sverige. Hon log inte ens utan sa bara tack och kommenterade sen direkt att hon inte gillade färgen på den ena av sakerna, den andra la hon bort hela helgen.

    Hon var jätteglad och trevlig mot min kille medan jag fick ta alla initiativ att prata med henne och då svarade hon bara surt "ja" eller "nej".

    Nu har jag andra släktingar hemma här och har lagt mycket tid och pengar på dom och försummat mina studier för deras skull men dom bara klagar.

    Jag har lagat mat 2 ggr om dagen plus efterrätt och dom har bara grimaserat när dom ätit, aldrig tackat. När min kille lagade mat en enda gång blev dom däremot alldeles till sig, stängde av tv:n som dom suttit klistrade framför och berömde maten hela tiden (nu hjälpte jag honom så vi lagade tillsammans men dom tackade bara honom). Jag har diskat efter dom och städat hela tiden men ändå pikar kvinnan mig att jag inte städar så mycket. Min kille diskade EN gång och hon sa att han var jätteduktig.

    Nästa dag ville han diska igen eftersom han visste att jag bakat, lagat flera måltider och städat hela dan men då avbröt hon och bad honom att gå och slappna av och så skulle HON diska. Sen blängde hon på mig och sa att det faktiskt är orättvist att han ska behöva diska efter jobbet.

    Dessutom ger hon mig pikar hela tiden för att jag inte tar hand om Hennes mamma som bor 2 timmar härifrån. (Hon själv bor utomlands)

    Hennes mamma har rätt till hemtjänst och boende men vägrar. Dom gånger jag åkt och hjälpt henne har hon idiotförklarat mig och klagat på allt, även efteråt.

    Även hon är helt annorlunda mot min kille.

    Både hon och hennes dotter beter sig som att män är enormt överlägsna kvinnor. Dottern servar sin man med allt, han skickar henne att hämta sina tofflor, ett glas vatten osv och om hon tar en kaka säger han rakt ut att han inte gillar att hon blir tjock.

    Det enda hon har sagt är bra är att jag inte äter så mycket.

    Jag har bakat massa saker, gjort olika juicer och iste mm men hon smakar inte ens på det utan går och köper juice i affären istället. När jag och min kille tillslut druckit upp det jag gjort till alla så frågar hon om det är slut flera gånger och säger sen "aha, min man ville ha lite".

    Överhuvudtaget sen vi träffades har jag märkt hur många i familjen/släkten värderat allt han gör/är mycket högre än mig.

    När jag fyllde 30 tex fick jag bara en present av min syster. När min kille fyllde 30 köpte plötsligt alla fina presenter och bad om ursäkt över att dom inte kunnat vara med och firat.

    Någon som känner igen sig?!

  • Svar på tråden Släktingar som värderar min kille högre än mig
  • Anonym (Irriterad)
    AnnaSthlm skrev 2017-04-27 13:50:01 följande:

    Du har full rätt att välja bort toxiska människor i ditt liv, även om de råkar vara släkt med dig!


    Jo men det händer med nästan alla märker jag så frågan är om det handlar om just dom eller om det är så familjer beter sig i allmänhet mot döttrar/kusiner/systerdöttrar osv? (Och att dom värderar dessas män mycket högre!)
  • Anonym (Släkt är värst)

    Det är problem hos många, vi ställer upp, bryr oss o kommer/ringer mm men min mans bror o hans fru begär massa hjälp med hus renovering av min svärfar men hjälper inte tillbaka, o dom bjuder inte min mans övriga släkt på kalas utan bara hennes, dom kan äta mm innan vi kommer, sen sitter dom o pratar o nonchalerar oss, vi känner oss aldrig välkomna, likadant gör dom mot svärfar om han kommer själv dit, så ibland tycker jag svärfar är korkad som inte skiter i dom för sitt dumma beteende.

  • Anonym (Irriterad)
    Anonym (Släkt är värst) skrev 2017-04-27 14:30:34 följande:

    Det är problem hos många, vi ställer upp, bryr oss o kommer/ringer mm men min mans bror o hans fru begär massa hjälp med hus renovering av min svärfar men hjälper inte tillbaka, o dom bjuder inte min mans övriga släkt på kalas utan bara hennes, dom kan äta mm innan vi kommer, sen sitter dom o pratar o nonchalerar oss, vi känner oss aldrig välkomna, likadant gör dom mot svärfar om han kommer själv dit, så ibland tycker jag svärfar är korkad som inte skiter i dom för sitt dumma beteende.


    Å. Vi borde sluta spendera jul och påsk mm hos släktingar (utom i dom fall där släkten faktiskt beter sig bra och rättvist) jag är så trött på att faktiskt ge mest energi/tid/god vilja/pengar etc och få minst tack av alla.

    Min kille ÄR fantastisk men det är oproportionerligt att behandla oss så olika som om jag skulle vara sämre. Jag anstränger mig dessutom mycket mer.
  • Anonym (Känner igen)

    Har en väninna som är kurd. Hon har det precis så som du beskriver. Är nog en kulturell grej flr hennes del

  • Anonym (Irriterad)
    Anonym (Känner igen) skrev 2017-04-27 14:45:24 följande:

    Har en väninna som är kurd. Hon har det precis så som du beskriver. Är nog en kulturell grej flr hennes del


    Själv är jag typ helsvensk. Men familjen som är här nu är från sydeuropa (kusinen har ena föräldern från det landet och är uppväxt där)

    Det värsta är att hon snackar massa skit om "araber" och "muslimer" med hänvisning till deras "dåliga kvinnosyn". Är själv kompis med tex par från Syrien som beter sig mycket mer jämlikt och lika trevligt mot mig som min kille. Hatar att hon säger att hon själv är jämlik när hennes man inte ens kan hämta en kopp kaffe utan att hon springer som ett hembiträde för minsta vink.

    Hon klagar också på att "araber" "inte tar seden dit dom kommer" "som vi gör".

    Vilket skämt. Jag har lagat den ena traditionellt svenska rätten efter den andra och dom smakar knappt, vägrar prova lingonsylt, klagar på att vi inte gör espresso på morgonen istället för bryggkaffe o h har ockuperat tv:n varje stund hemma med deras hemlands kanaler via youtube...

    Hennes man tittade inte på mig första dagen alls. Sen när min kille kom hem flög han upp och omfamnade honom. Jag hade verkligen sett fram mot att dom skulle komma men jag är så trött på dom nu. Framförallt henne.

    Hon möter allt jag gör med förakt och missnöje.

    Hon säger att det är min killes lägenhet fastän det är vår gemensamma och visar bara tacksamhet till honom för att dom får bo här fast det är JAG som handlar, tvättar, fixar, städar, bakar, lagar mat, tar fram sängkläder och handdukar och överhuvudtaget ser till att dom har det bra.
  • TigerLilySwe

    Vad säger din kille om det hela? Hur ser han på saken? Spontant känns det som du känslomässigt behöver nästla dig ur alla relationerna och sluta tigga bekräftelse på att du duger. Spara ditt engagemang till dom som uppskattar dig och som ger tillbaka. Detta är en fajt du aldrig kan vinna, låter det som. Lär dig bita ifrån och lägg inte en spänn till på energitjuvarna.

  • Anonym (Wildrat)

    Sluta anstränga dig. Gör det du vill för din skull, inte deras. Laga mat du gillar, baka om du vill men sluta serva dem. Du kan inte vinna hur du än gör så gör det du vill och stå ut tills de åkt och bjud aldrig in dem igen. Och sluta ta hand om hennes mamma, DET är inte ditt jobb.

  • Anonym (Irriterad)
    TigerLilySwe skrev 2017-04-29 10:08:33 följande:

    Vad säger din kille om det hela? Hur ser han på saken? Spontant känns det som du känslomässigt behöver nästla dig ur alla relationerna och sluta tigga bekräftelse på att du duger. Spara ditt engagemang till dom som uppskattar dig och som ger tillbaka. Detta är en fajt du aldrig kan vinna, låter det som. Lär dig bita ifrån och lägg inte en spänn till på energitjuvarna.


    Helt rätt och precis vad jag kommit fram till. Jag slutade anstränga mig för deras skull de sista dagarna. Jag känner verkligen att jag spara på energin till personer jag märker uppskattar det och ger tillbaka!

    Min kille håller med mig, han tyckte dom var skitjobbiga som gäster. Han är också snäll och lite konflikträdd när folk kör över. Han har aldrig tänkt på sånt här innan men detta gäller också i tex butiker. Går jag in ensam i en butik med kvinnlig personal får jag va ifred länge, ibland frågar någon efter en stund om jag vill ha hjälp. Med min kille och kvinnlig personal får vi direkt trevligt bemötande och frågor om vi behöver hjälp.
  • Anonym (Irriterad)
    Anonym (Wildrat) skrev 2017-04-29 10:23:40 följande:

    Sluta anstränga dig. Gör det du vill för din skull, inte deras. Laga mat du gillar, baka om du vill men sluta serva dem. Du kan inte vinna hur du än gör så gör det du vill och stå ut tills de åkt och bjud aldrig in dem igen. Och sluta ta hand om hennes mamma, DET är inte ditt jobb.


    Jag gjorde detta. Kändes sorgligt för stämningen blev så kall och det var jobbigt att ha "parasiter" hemma som knappt pratade med en och vice versa.

    Verkligen väckarklocka, jag måste vara mer tuff och sätta gränser med släktingar och bekanta.
  • Anonym (Svendom)

    Suck... och så undrar folk varför SD gör framsteg...

Svar på tråden Släktingar som värderar min kille högre än mig