Anonym (Vän till familjen) skrev 2017-05-22 11:09:04 följande:
Jag har en kompis som är "styvmor" till 2 flickor, som inte vill bo hos henne och mannen nåt mer pga att de har nytt barn och hon har ett barn sen tidigare. Mamman verkar inte göra nåt åt att hans flickor känner så! Hon stödjer det och uppmuntrar ingenting att vara där. Min kompis har inte varit annat än snäll och behandlat dom barnen som sina egna! Nu beter de sig såhär.. Allt för svartsjuka och rivalitet. De påstår sig hata min kompis pga att de "förlorat" pappa. Jag mår riktigt illa av sånt här! Vad får barn att få sånt här beteende!? Ska tilläggas att pappan är jättebesviken och ledsen..
Ja stackars din kompis! Här kommer hon och är trevligt och allt och så har ungarna mage att inte vara supertacksamma över den nya situationen.
Synd att du som kompis måste må illa över sånt här. Du som inte ens är inblandad. Eller är det kanske så att det dig det handlar om?
Jag tycker att vuxna som har barn som inte trivs hos dem borde fundera rejält över situationen som deras barn är i och vad de som vuxna kan göra åt den. Inte lägga över ansvaret på barnen. Pappan borde fundera över sitt eget beteende, hur han introducerat den nya, hur snabbt på det kom en ny bebis i familjen. Han borde ägna sig åt självrannsakan istället för att bli "jättebesviken och ledsen".
Tänk dig själv att få nya "föräldrar" lite hit och dit. Nån ny som ska flytta in, ett nytt barn som ska vara "syskon". Och hoppsan, en ny bebis. Bara att tugga i sig. Sånt kan få barn att slå bakut, och det är som det ska, barn är också människor och borde få ha något att säga till om i sin egen tillvaro.
När mina föräldrar hade skilt sig blev jag introducerad till inte mindre än 7 nya kvinnor som min pappa var tillsammans med. Och var och en av de kvinnorna krävde att jag skulle behandla dem som den drottning de tyckte att de var.
Då kan man tala om att må illa!