Vi förlorade vår dotter i v. 29+3

Beklagar verkligen att ni förlorat er son! Jag kan inte annat än att hålla med om att det är de värsta dagarna i ens liv. Den första tiden är otroligt tuff och jobbig på många sätt. Det finns en overklighet över det och svårt att förstå att man själv varit med om det. Vi förlorade vår dotter i v. 32 för 8 månader sedan. Jag skulle aldrig i mitt liv vilja tillbaka till den första tiden efter dödsbeskedet. Veckorna innan provsvaren och återbesöket var också riktigt tuffa med mkt ångest. Bara att komma tillbaka till förlossningen där det hänt var fruktansvärt jobbigt.

Det blir lättare även om det fortfarande är tufft och något man kommer få lära sig leva med resten av livet. Det första året är turbulent och går mkt upp och ner. För mig har det varit skönt att ha samtalsstöd samtidigt som familj och vänner har betytt mycket. 

Var Mio er första? Vi har en son på 4 år sedan tidigare och han är den som fått mig att gå upp på morgonen. 

Har du kontaktat spädbarnsfonden? Kontaktade mitt distrikt och fick därigenom kontakt med en tjej som också förlorat sitt barn. Det har betytt mycket för mig att träffa någon i liknande situation. 

Jag skickar mängder av styrkekramar till er!

/J