• Ensammamma86

    3åring vaknar och är så sur/arg/ledsen

    Nu måste jag göra något för det här börjar bli ohållbart!

    Min, snart 3åriga tjej, vaknar just nu varje natt. Hon har gjort så i perioder i hela sitt liv. Ibland sover hon en vecka i sträck utan att vakna och ibland vaknar hon 1-2ggr/natt flera veckor i sträck. Nu har hon en period när hon vaknar om nätterna och jag känner att jag håller på att inte orka längre då jag har en 5 månaders som också vaknar och kräver sitt plus att jag brukar inte kunna somna om förrän ca 2 timmar efter att den större tjejen somnat.

    3åringen vaknar ibland med att gråta och vakna till det (mardröm?) och ibland vaknar hon och går över till mig för att hämta mig och sedan vill jon tillbaka till sin säng i eget rum. Fram till att hon var kanske 2år drygt så har det inte varit några större problem, jag har lagt mig bredvid henne och hon har direkt försökt somna om (vilket kunnat ta upp till 2 timmar). Det som knäcker mig nu är att hon kan bli så arg på mig för minsta lilla och börja gråta högt. Det kan vara att jag brer om henne med täcket i all välmening men att hon visst inte ville det då eller att blöjan råkar hamna på sniskan när jag drar upp den efter toabesök. Och jag har så kort stubin på natten så jag blir sur själv de flesta gånger. Jag vet att det inte är bra och att det är risk att det förstärker hennes beteende men jag fixar inte att hålla emot (låter dumt, hur svårt ska det vara att bita ihop men för mig är det jättesvårt!)

    Jag behöver hjälp!! Hur ska jag göra för att få våra nätter att bli bättre?

    I perioder har vi sovit i samma rum men i olika sängar i stugan men problemet är detsamma.

  • Svar på tråden 3åring vaknar och är så sur/arg/ledsen
  • Ensammamma86

    Kan tillägga att hon somnar tryggt själv efter att vi läst en bok i hennes säng, satt på lugn musik och sagt godnatt. Hon har en nattlampa på. Jag har aldrig vägrat henne min säng och skapat stress kring det utan hon väljer själv att gå tillbaka till sin säng, bara att hon vill ha med mig

    Hon hade dock en period då hon vaknade o grät och såfort jag kom in var hon skitsur på mig o ville att jag skulle gå ut. Jag stod då utanför hennes dörr och var tydlig till henne så hon visste att jag fanns där o kunde komma in om hon ville.

  • Jollran
    hej, låter väldigt bekant. Min 2,6 åring kan vakna precis sådär på natten. jag har en 8,5 månaders baby och värst var spädbarnstiden då storasyster blev "mammig" fast hon aldrig varit det tidigare. Så när hon vaknade o grät efter mig på natten blev hon också jätte arg o skrek hysteriskt över allt som gick fel (täcket var fel, jag stod eller satt fel, höll benen fel), en tid gick hon under skrivbodet i gömman men som tur pratade jag ordentligt med henne en kväll om att hon bara ska stanna i sängen och ropa på mamma så kommer jag nog. Det som hjälpte var att hålla sig lugn, som du sa, att vara irriterad gör barnet oroligare och gnälligare, och så började jag med ett mantra som jag märkte att hjälpte henne att lugna sig o känna sig trygg och framförallt omtyckt. Jag talade lugnt o lågt "Mamma tycker om dig, du e så fin o duktig, så duktigt o fin o snäll, mamma tycker så mycket om dig, så där, allt e bra, allt e bra, mamma e här med dig". Hon lugnade sig alltid av det så skrikandet o gråtandet avtog och om hon nu vaknar av mardrömmar så vet hon redan när jag kommer in i rummet att allt är bra och att jag inte är sur på henne för att hon väckt mig. Jag märkte samma mönster på kvällarna när jag nattade henne och hon hade en orolig period, så upprepade jag samma mantra varje kväll och allt gnällande tog slut. Min dotter behövde överösas av positiva budskap, beröm och kärlek, nähet och trygghet så behövde hon inte ställa till med kalabalik utan kunde somna snabbt utan att försöka få uppmärksamhet. Hoppas det här kan vara till hjälp!
  • Ensammamma86
    Jollran skrev 2017-07-02 11:56:04 följande:

    hej, låter väldigt bekant. Min 2,6 åring kan vakna precis sådär på natten. jag har en 8,5 månaders baby och värst var spädbarnstiden då storasyster blev "mammig" fast hon aldrig varit det tidigare. Så när hon vaknade o grät efter mig på natten blev hon också jätte arg o skrek hysteriskt över allt som gick fel (täcket var fel, jag stod eller satt fel, höll benen fel), en tid gick hon under skrivbodet i gömman men som tur pratade jag ordentligt med henne en kväll om att hon bara ska stanna i sängen och ropa på mamma så kommer jag nog. Det som hjälpte var att hålla sig lugn, som du sa, att vara irriterad gör barnet oroligare och gnälligare, och så började jag med ett mantra som jag märkte att hjälpte henne att lugna sig o känna sig trygg och framförallt omtyckt. Jag talade lugnt o lågt "Mamma tycker om dig, du e så fin o duktig, så duktigt o fin o snäll, mamma tycker så mycket om dig, så där, allt e bra, allt e bra, mamma e här med dig". Hon lugnade sig alltid av det så skrikandet o gråtandet avtog och om hon nu vaknar av mardrömmar så vet hon redan när jag kommer in i rummet att allt är bra och att jag inte är sur på henne för att hon väckt mig. Jag märkte samma mönster på kvällarna när jag nattade henne och hon hade en orolig period, så upprepade jag samma mantra varje kväll och allt gnällande tog slut. Min dotter behövde överösas av positiva budskap, beröm och kärlek, nähet och trygghet så behövde hon inte ställa till med kalabalik utan kunde somna snabbt utan att försöka få uppmärksamhet. Hoppas det här kan vara till hjälp!


    Å tack för svar!! Så fint <3. Det är nog precis vad jag behöver höra för oj vilken morot det blir att ha tålamod och inte tappa humöret.

    Just det där att hon ska inte vara orolig för att jag ska bli sur för att hon väcker mig. Det ska jag ta till mig!
Svar på tråden 3åring vaknar och är så sur/arg/ledsen