Träna autistisk pojk på toalett

Intressant eftersom jag är i samma/liknande situation. Har en 10åring med autism, grav språkstörning och ospecificerad utvstörning som också avskyr toaletten. Han kan ibland kissa där på uppmaning men vill helst inte.

Har fått fram att han tycker toaletten är ofräsch och äcklig och därför vill han inte (trots ren och fräsch toalett/badrum). När han kissar vill han alltid stå upp och inte röra i toaletten. Han tycker öht bajs etc är väldigt äckligt och blundar helst när han är i badrummet.

Kanske är liknande för ert barn? Känns ju nästan som att mamman ljuger... fast det vet man ju inte förstås.

Tack för svar????
Han verkar faktiskt tycka om att sätta sig på toaletten och kissa( med uppmaning att han ska sätta sig).
Han sätter sig med ipaden och ser på youtubeklipp. Han har en egen toalett i anslutning till sitt lekrum och sovrum så de verkar uppskattas att det är hans egna med. Han har fått välja duschdraperi och så hänger hans handdukar också där som han valt.
Även badkarsleksakerna.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro ibland för hos mamman är han " enligt henne" ganska högfungerande. Han kopplar ihop meningar, säger till när han behöver gå på toaletten, sitter 10 minuter och ropar även färdig.
Här säger han ingenting och kan sitta en hel timme. Även fast han kissar verkar han inte uppfatta att han är färdig.

Har du någon hjälp av till exempel BUP och vad har du prövat för olika hjälpmedel?

Vi har belöningssystem, social händelSeberättelse, ipad på toalett för att sitta still.

Håller sig din son med? Är så rädd att vi skrämt honom här på något vis som gör att han inte ens vågar göra i blöjan längre.

För som sagt. 1-3 dagar är inte ovanligt att han håller sig.
Och då exploderar det verkligen. Och han är alltid orolig då.

Jag tycker han låter duktig! Det hjälper säkert massor att han har en egen toalett :)

Min håller sig ibland när vi är utomhus, på restaurang etc eller om vi har barnvakt. Han har blöjor men vill inte byta dem där eller att någon annan ska hjälpa. Hemma så håller han sig inte men brukar säga till efteråt att han vill byta.

Han har fri tillgång till Ipad/dator så det hade inte funkat så bra som belöning. Han har inte vågat sätta sig på toaletten än. Han är rätt liten i kroppen dock och toaletten är stor så funderar på att köpa sits till den.

Hela meningar säger han inte heller men han pratar mer hemma än hos andra så det kan ju skilja. Han säger mest ord efter varandra typ "Mat. Mer. Vatten. Mer."

Ibland fraser och ofta på engelska som är meningar men han förstår dem så det är inte ekotal. Typ "What are you doing?" "Where are you going?" "Come back here". Tror han uppfattar dem som ett ord.

Går din son i vanliga skola eller hur har ni det ?
Hur har din son utvecklats under åren och med hjälp av vad för träning.
De är redigt av dem båda att kissa i toaletten.

Sambon son har träningsskola där det finns assistenter hela dagen till sonen. Där gör man individuell studieplan och sambons son har faktiskt toaträning på schemat där också.
Då det känns viktigare än att lära sig 1+1.

Och tydligen så gör skola, mamma och vi här likadant gällande träningen på toalett, men som sagt. Det händer bara hos en person och den personen verkar ha dragit lögner om annat med.
Till exempel så är sonen impulsiv och slåss en del. Speciellt när han inte får som han vill, när han blir ledsen, när han blir överraskad vid nysningar/hosta, någon snabb rörelse eller att man råkar stöta i honom.

Mamman säger att han är ett stearinljus hos henne. Men här är han hyperaktiv och vi har börjat skriva en loggbok att ta med till bup.
Där står det skrivet av mamman att sonen är impulsiv och hon behöver hjälp med plötsliga slag osv.
Så ibland känns det bara som att de är lögn för att hon måste vara bättre mamma sen jag kom in i bilden för 1,5 år sedan.
Sonen är väldigt glad i mig och ville heller inte åka till sin mamma under en 6 månaders period.

Jag tänker en del på hur jobbigt det måste vara för en autistisk att byta förälder varannan vecka där livsstilen ser annorlunda ut.
Här finns det djur, vi är väldigt omtänksamma och närhetsbehövande allihopa, väntar en lillebror Som kommer i november och som sagt så ställer vi en del krav på sambons son för att öka självständighet och lära sig tålamodströning.
Hos hans mamma är de nog väldigt mycket uppmärkSamhet kring sonen. Hon är mycket enSam med honom men verkar behandla honom mycket som bäbis.
Hon har aldrig ens försökt ta upp någonting med oss utan alltid bara sagt " vi har haft en jättebra vecka"
De är först nu när jag tar tag i saker ihop med sambon som hon engagerat sig i hans liv på de veckorna han är hos pappa.

Han går också i träningsskola men har ingen specifik assistent utan jag tror alla i gruppen delar på pedagogerna men det finns ju nästan en per barn som tur är. Språket har varit det vi har fokuserat på. Han hade nästan inget språk alls tills han blev 4-5 år (som en 1,5-åring) och nu har han 3-400 ord. Han har gått intensiv beteendeterapi i 2 år innan skolan. Det som hjälpt mest har varit fri tillgång till ipad/youtube.

Mm det låter ju suspekt det mamman säger. Vad tråkigt att hon ser det som en tävling. Min son är väldigt skeptisk till nya människor så skulle han börja tycka bra om någon förutom oss så skulle jag bli jätteglad oavsett om det var en ny partner eller lärare eller vad som.

Han fick ett syskon nyligen och jag var lite orolig för han är så negativ till alla utom oss föräldrar men det har gått jättebra. Han är superförtjust i henne och jättesnäll :) Ingen svartsjuka alls utan bara kärlek. Helt otroligt :) Sedan syskonet kom har han också velat vara stor och blivit mer självständig av sig själv. Hoppas det blir lika bra för er!

Va roligt att läsa :) har han varit mer uppmärksamhetskrävande sen lillasystern kom och hur har ni i så fall hanterat det för att involvera honom på bästa vis?

Hur tränar ni språket?
Sambons son pratar också så fast med takk också.
Tecken med stöd.
Han har nyss börjat ljuda mycket och upprepar väldigt mycket.
Hur uppfattar du din sons uppfattningsförmåga gällande sin funktionsnedsättning?

Jag tror nog att du måste sluta fokusera på hur mamman gör eller om det fungerar hos henne. Eftersom det hon säger inte fungerar hos er så spelar det ju ingen roll. Fokusera i stället på vad som fungerar hos er. Min son började bajsa ner sig efter att varit torr, jag började åka och köpa hans favorit-glass varje gång han bajsat på toaletten och då slutade han bajsa i byxan, när han förstod att bajs i toan = glass. Jag tänkte att jag skulle göra det så positivt som möjligt utan att det blev för stor sak av bajsandet, det funkade. Finns det något som han verkligen tycker om?

Det gör vi kira.
Därför vi kontaktat Bup och prövar många olika saker, men att veta vad som funkar bra hos andra eller en viss träning där mindre stress eller mer stress uppstår är viktigt att veta också såklart.
Och eftersom jag och sambon beslutat att vi vill ha mer hjälp av bup så måste mamman även involverad och givetvis så behövs allt tas upp då.
En kartläggning av sonen.
Dels är det viktigt att se så han har de så bra det bara går hos båda sina föräldrar.

Han älskar sötsaker i alla former, lego och bilar.
Vi använder oss av den belöningen och vi uppmuntrar försök när de gäller bajsande och kissande.
Vi gjorde en egen kakburk som vi skrev hans namn på och gjorde extra fin som är en belöning vi använder oss av också.
Vi har lyckats någon enstaka gång och verkligen uppmuntrat det, köpt leksak med honom och gjort honom rejält stolt.

Vi har hållit samma rutiner som vi gjorde från början. Toaletten står med på schemat, på skolans schema, vi uppmanar till att bajsa efter frukost då de alltid är då de händer i hans blöja.
Men han håller sig extremt.
Vi har prövat microlax när det blivit för illa och det har han heller ingen rädsla för. Han har lyckats hålla inne det med dock.
Skulle man bara låta honom leka med lego direkt efter maten så tar det 15 minuter så är han färdig med bajs i blöjan.

Kan det vara så att han inte gör något här för att vi tränar för intensivt?
Vi tränar varje dag med uppmaning att gå på toalett och bajsa, eller nu ska du kissa.

Jag försöker prata med honom om hur det känns i kroppen när man behöver gå på toaletten. Och att han kan säga till när han behöver kissa.
Men kan det vara så att istället för att göra det positivt så blir det för honom negativt förknippat med toalett och därför fokuserar han mer på att Inte göra på toaletten här?

Ja så kan det mycket väl vara, att det lixom blivit en grej av det och att det är därför han låser sig och inte bajsar på toaletten. Prova att dämpa pratet om det och kanske nämn det för honom någon gång i veckan. Hur gammal är lillasyster? Du verkar för övrigt vara en toppen bonusmamma som vill det bästa för pojken!

Tack för råd kira :)
Vi ska tänka på det här hemma och helt klart försöka att inte göra det till en stor grej.

Lillebror är beräknad att komma i november, så han är ensambarn både hos pappa och sin mamma nu.

Tack så mycket

Ja jag läste fel, det var inte ni som hade ett barn till! Men så mysigt att ni ska få en bebis! Det som har hjälpt mitt barn är syskonen, framförallt det mindre. Killarna blev blöjfria nästan samtidigt, den minsta slutade och då slutade storebror med. Dom följs endel åt vilket är jättebra.

Va underbart :)
Sambons son utvecklas hela tiden, det märks och jag vill kunna göra allt i min makt för honom också, precis som hans pappa.
Har du några bra tips angående syskonets ankomst. Och hur man kan förbereda honom på det. Dels när de gäller uppmärksamhet men även förberedande träning ?

Vi har berättat om lillebror , storebror får välja första gosedjuret, har visat kläder och sängen har vi redan satt ihop och berättat hur det kommer vara. Storebror har ett sovrum och ett lekrum och vi har förberett honom redan nu med att han kommer få välja ett av rummen till sig sen och ett till lillebror när det blir dags. Det verkar funka bra nu.
sambons son är väldigt glad i mig och vill ofta ha min uppmärksamhet, han har även problem med tålamodet och att vänta.
Blir orolig över att han kommer känna sig utanför för att jag ägnar mig mycket åt den lilla i början så jag undrar hur jag på bästa vis involverar storebror i detta?

Vi Tränar på att vänta på sin tur och att bli mer självständig på olika vis.

Jag arbetar med autister och det jag tänker på är att jag har mött på liknande problem med brukare. Vi började schemalägga toalettbesöken för att få till en struktur. Efter några veckor gick det bra för brukarna att gå på toaletten och göra sina behov.

En annan tanke är att barnet kan behöva en toalett som liknar den hos mamman. Tänker att barnet behöver den "röda tråden" på båda toaletterna.

Får barnet ha Ipad mm på toaletten hos mamman?

Tack för svar
Vad jag förstår det som så har dem toalettring, pall och även ett sådant "stöd runt den som är till armarna"
Han har ipad på toalett hos mamman med.
Och i skolan.
Vi loggar alla toalettakyiviteter i en bok och bett skolan göra det med så vi får uppdatering på hur det går.

Kisseriet är detsamma hos oss båda. Prickar man in honom rätt så kissar han i toaletten.
Han är nästintill alltid torr på natten nu.

Som sagt så är skillnaden bara att han inte bajsar här. Helst inte i blöjan heller här hos oss, känns som han blivit stressad och bara vill göra hos mamma.
I skolan verkar han göra i blöjan med.

Funderar på om vi här stressat upp honom på något vis.
För vi är dem som startade med träningen, lyckades i början men sen bomstopp.
Vi flyttade sedan och mamman i samma veva.
Han fick då en egen toalett som han tycker är roligt med sina egna hygienprylar, leksaker och liknande.

Vi brukar ibland efter maten säga. " nu ska pappa gå på toaletten och bajsa, du kan gå upp och bajsa på toaletten du med"
Ungefär så.

Vi säger inte " du måste bajsa, du får inte bajsa och liknande"

Jag blir dock frustrerad på något vis och jag har börjat fundera på om han kan läsa av det och ifall något sådant stressar honom.
Förstår inte hur jag ska göra rätt..

Kan det vara så att avföringen är hård och att det gör ont att gå på toaletten? Många autister är väldigt känslig för beröring mot huden pga att det smärtar. Tänkte att hård avföring tar mot kroppen.

Ja, vi har märkt att nu under sommaren så har han hållit sig 1-3 dagar här och sen har de varit väldigt mycket när det väl kommit.
Därför använde vi microlax och mamman med, det var då det släppte helt hos mamman och han gjorde i toaletten varje dag hos henne. Sen kom han hit och då höll han sig igen, ( vi startade med microlax här hos oss och det gav inget resultat förutom att han höll emot det också och sen kom det ibland i blöjan)
Nu håller han sig här hemma och när han åker till farmor, skola eller liknande så ser han till att bajsa i blöjan där.
Så jag förstår inte vad det är som han fått för sig nu.
Rädd för toalett har han aldrig varit.
Social händelseberättelse har vi gjort tillsammans som sitter på toaletten.
Toalett-försöken är schemalagda varje dag
Ipad har han för att sitta still på toaletten.
Vi pratar om hur det känns i magen om man behöver gå till toaletten.
Vi använder belöning i form av favoritkakor som vi lagt i en fin burk med hans namn på.

Jag uppfattar inte mycket initiativförmåga eller förståelse här alls när det gäller hans kiss och bajs-behov.
Han har till och med sprungit runt och kissat utan blöja en gång och då reagerade han inte utan fortsatte bara med att busa omkring.
Han säger heller aldrig till om han kissat färdigt i toaletten.

Enligt mamman så säger han till när han vill bajsa. Han håller sig och springer till toaletten och han ropar färdig så hon kan hjälpa till.
Han säger till när han vill kissa på toaletten där med.

Så vi har en tvärtemot situation. Och mest påfrestande lär den vara för sonen som säkert får ont och blir stressad av att kunna sköta behoven ena veckan och andra inte.

Nej faktiskt mindre uppmärksamhetskrävande. Han har ett visst behov av lugn och ro och drar sig gärna undan lite om lillasyster låter mycket. Sedan har han fått mycket uppmärksamhet av henne så fort hon blivit några månader och då behöver han mindre av oss.

Det som var jobbigast för honom var att hon föddes lite för tidigt så jag fick vara inlagd med henne på sjukhus en tid efter födseln. Det var jättejobbigt att jag inte åkte dit och fick barnet och kom hem som han trodde och hade sett på film. Han kom och hälsade på och blev jätteledsen när vi inte kunde följa med hem. Han trodde sjukhuset skulle ta henne. Det var nog jobbigast. Efter att vi kom hem har allt gått jättebra. Vi har försökt involvera honom en del men det har inte behövts något speciellt. Han kunde klappa lite på henne i början när hon sov mest och säga att de ska åka till legoland när hon blir stor. Har fått vara lite uppmärksam så han inte ger henne små grejer att leka med som hon kan få i halsen bara. Där har han lite sämre konsekvenstänk. Vi har försökt visa att han är större nu också tex säga att nu ska bebisen sova men inte du för du är stor etc. Så det har blivit väldigt viktigt för honom.

Jag tror också det hjälpte att vi berättade att det var en flicka så fort vi visste det så att han kunde knyta an till en bild av henne. Innan hon föddes pratade han mycket om att pojkbebisar var fel. Men det tog en tid att vänja sig vid tanken på ett syskon förstås så först tyckte han att jag bara ätit för mycket och sedan försökte han övertala mig att det var en lejonbebis i magen. Sedan blev han fäst vid tanken på en lillasyster.

Vi har provat tecken med stöd men upplevde att det inte hjälpte och att språket blev sämre (byttes ut mot tecken men tecknen var lika svåra att lära som vanliga ord) så vi har skippat det. För honom verkar bara upprepning hjälpa. Massa massa upprepning och att man talar jättetydligt ett ord i taget istället för meningar. Typ "Kom. Sitt. Mat." Istället för "Sätt dig här så äter vi".

Mest hjälp har han fått från Ipad där han kan se samma filmklipp tusen ggr om och lyssna vad de säger. Det är svårt (och pinsamt enligt honom) med riktiga människor.

Han har nog lite förståelse. Han tycker det är jobbigt när andra barn pratar och drar sig undan då. Men verkar inte lida så mycket av det än. Är lite orolig att det kommer snart...

Han kan inte ljuda alls men har blivit mycket intresserad av text och vill att man ska berätta vad det står på olika ställen och ibland minns han hur olika ord ser ut.

Han har också börjat identifiera sig mycket med vissa karaktärer i tex spel och så som inte pratar så mycket så det kan vara positivt kanske. Han älskar tex legospelen där ingen pratar. Identifierar sig dock en hel del med "goblin king" från lego elves och säger att lillasyster är en av smågoblina som är medhjälpare till den karaktären. Sånt hjälper nog också.

Som någon skrev hoppas jag att toagrejen börjar funka när lillasyster blir blöjfri :)

Har provat också att tex läsa pekböcker med lillasyster som då inte kan säga vad sakerna heter, men det kan han (ibland) och får då visa henne och vara stor och duktig.

Kul att de verkar så lika våra barn :) Mitt inlägg blev lite i oordning men hoppas du kan se vad jag svarar på var. Tar hand om bebisen samtidigt.

Åh vilken kille du har , han låter både duktig och stolt.
Tack för tipsen och en intressant läsning.

Ger mig lite att tänka på. Jag tänker även mycket på att han har föräldrar på olika håll med olika liv och stil.
Hur viktigt är det att göra lika då som jag sagt, han verkar vara väldigt självgående i mammans hem.
Här känns det inte som att han kopplar ihop alls mycket och vi är också fåordiga, använder takk som förtydligar och även ibland bilder och ser till att han förstått.

Hur är det med ditt barn och frustration? Händer det ofta eller bara i vardagsträningen eller hur uppstår det?
För mig är det fortfarande ett pussel till och från och det kommer de alltid att vara tills man hittat bästa lösningen för honom i alla olika situationer.

Anledning till mycket fundering kring mamman är för att pappan berättat mycket om psykisk ohälsa hos henne, att hon alltid sett till att sonen gjort något mycket bättre hos henne om pappan sagt att sonen lärt sig något hos honom.
Och hon var heller inte medverkande mer än 2 dagar i veckan innan.
Han fick tvinga på henne varannan vecka eller så ville ha ha egen vårdnad.
Till slut kom jag in i bilden och vi skriver veckobok då hon varit extrem med smsande sen dess. Där i kan jag skriva " han var i poolen idag och stod( han är rädd för vatten)
Nästa vecka när han varit där så har han badat i havet och gått jättelångt ut.
Där av blir jag lite upptagen kring hela mammagrejen.