• Nelliet00

    Min mamma hatar min pojkvän

    Jag älskar min pojkvän, han betyder oerhört mycket och jag vet att han skulle göra allt för mig! Han har dock gjort några misstag under vårar förhållande, som att ha kallat mig äcklig hora han bara knullar, bakom min rygg, ljugit för mig, och varit väldigt hårdhänt mot mig. Det här har inte hänt nydligen och jag har varit superledsen pga detta, men har kommit över det och eftersom jag själv gjort misstag jag ångrar så har jag förlåtit honom, dock har inte min mamma det. Efter första och andra misstaget kanske har hon varit väldigt skeptisk mot honom, haft svårt att Lia på honom och varit väldigt avvisande, sen har han bara visat sin bra sidor och min mamma verkade inte ha några mer problem med honom, men sen gjorde han illa mig fysiskt och verbalt, eftersom han var väldigt full tog jag inte åt mig super mycket och förlät honom, men inte mamma. Jag bor fortfarande hemma och min pojkvän får nästan aldrig vara här, speciellt inte om jag är ensam hemma. Hon säger till mig hela tiden att hon inte gillar honom och är inte otrevlig men ändå avvisande mot honom när han är här.

    Detta är sååå jobbigt, jag förstår min mamma till 100%, men fortfarande så har jag själv kommit över allt detta och är glad med min pojkvän, vill att min mamma ska kunna förstå varför jag älskar honom trots hans misstag men hon vägrar att se hans bra sidor.

    Kan jah säga något till min mamma som får henne att se allt på ett annat sätt eller kommer jag att behöva leva med det här??? Snälla kom med tips detta tar kol på mig och speciellt min pojkvän som skäms och mår så dåligt

  • Svar på tråden Min mamma hatar min pojkvän
  • Luffi

    Tror inte du kan säga så mycket för att din mamma ska ändra sig, det är upp till honom att visa för henne att han är "värd" dig. 
    Sen om jag ska vara riktigt ärlig verkar det inte som det är så mycket att hänga i granen. Alla nästan bra sidor men man bör tänka på att bara för att det är "bra ibland" betyder inte det att det är ett sunt förhållande. 
    Ser en del varningsflaggor och vissa saker ska helt enkelt inte hända i ett förhållande, punkt.

  • Nelliet00
    Luffi skrev 2017-09-02 12:48:00 följande:

    Tror inte du kan säga så mycket för att din mamma ska ändra sig, det är upp till honom att visa för henne att han är "värd" dig. 
    Sen om jag ska vara riktigt ärlig verkar det inte som det är så mycket att hänga i granen. Alla nästan bra sidor men man bör tänka på att bara för att det är "bra ibland" betyder inte det att det är ett sunt förhållande. 
    Ser en del varningsflaggor och vissa saker ska helt enkelt inte hända i ett förhållande, punkt.


    misstänkte det, han har kunnat bevisa förut att han är en bra kille och att det han gjort inte är "han" riktigt, han och mamma fick en ganska bra relation faktiskt. 
    Förstår vad du menar men måste också säga att det bra överväger väldigt mycket, ett fåtal gånger det varit riktigt dåligt mellan oss, annars bara tjafs om småsaker. Han ÄR en riktigt fin kille, jag har aldrig haft svårt att inse mitt värde eller att utesluta personer jag tycker om men mest gör dåöigt för mig. Jag ger honom chanser för att jag vet vem han är och att han ibland reagerar lite för starkt på saker bara
  • Luffi

    Han kan inte gå till psykolog eller liknande och komma till botten med varför han ibland "tappar sig"? 
    Det om något visar ju om inte annat för din mamma att han verkligen bryr sig om dig, vill att det aldrig ska hända igen och få kontroll på sig själv? 
    Och det visar det för dig också förövrigt..
    Just att det inte är bara en gång det handlar om kan vara mycket grund för varför din mamma inte litar på honom, hon går väl och farar för nästa gång du ska bli sårad och ledsen på grund av honom? 

  • Nelliet00
    Luffi skrev 2017-09-02 12:59:45 följande:

    Han kan inte gå till psykolog eller liknande och komma till botten med varför han ibland "tappar sig"? 
    Det om något visar ju om inte annat för din mamma att han verkligen bryr sig om dig, vill att det aldrig ska hända igen och få kontroll på sig själv? 
    Och det visar det för dig också förövrigt..
    Just att det inte är bara en gång det handlar om kan vara mycket grund för varför din mamma inte litar på honom, hon går väl och farar för nästa gång du ska bli sårad och ledsen på grund av honom? 


    Han går hos psykolog redan, han har haft en väldigt svår uppväxt vilket man märker grundar hans beteende i vissa situationer. Min mamma vet även om att han går till psykolog och hon vet om hans uppväxt osv, hon förstår väl till viss del men accepterar det inte då det oftast går ut över mig. Han dricker inte längre, för att han ofta blir aggressiv, och han har gjort många uppoffringar för mig. Min mamma har sett mig när jag mådde som värst och det var tyvärr pga honom, men jag tycker att hon absolut ska bry sig men också inse att när jag är glad igen kanske hon kan slappna av lite
  • Luffi

    Fast nu fastnade jag på en grej där.. 
    "Han dricker inte längre, för att han ofta blir aggressiv, och han har gjort många uppoffringar för mig."


    Jag hoppas inte du menar att det är en uppoffring att han slutat dricka?

    Fast som mamma kan det INTE vara lätt att slappna av för att det råkar vara bra en stund, hon är ju bara rädd om dig och vill att du ska må bra?

    Han kanske skulle behöva reda upp sig själv lite innan han egentligen är redo att vara i ett förhållande med en annan människa? 

    Jag förstår din mamma, det gör jag.
    Men förstår inte riktigt varför du väljer att vara kvar med honom när det inte verkar vara en speciellt trygg relation?

  • ecover
    Nelliet00 skrev 2017-09-02 12:36:31 följande:

    Jag älskar min pojkvän, han betyder oerhört mycket och jag vet att han skulle göra allt för mig! Han har dock gjort några misstag under vårar förhållande, som att ha kallat mig äcklig hora han bara knullar, bakom min rygg, ljugit för mig, och varit väldigt hårdhänt mot mig. Det här har inte hänt nydligen och jag har varit superledsen pga detta, men har kommit över det och eftersom jag själv gjort misstag jag ångrar så har jag förlåtit honom, dock har inte min mamma det. Efter första och andra misstaget kanske har hon varit väldigt skeptisk mot honom, haft svårt att Lia på honom och varit väldigt avvisande, sen har han bara visat sin bra sidor och min mamma verkade inte ha några mer problem med honom, men sen gjorde han illa mig fysiskt och verbalt, eftersom han var väldigt full tog jag inte åt mig super mycket och förlät honom, men inte mamma. Jag bor fortfarande hemma och min pojkvän får nästan aldrig vara här, speciellt inte om jag är ensam hemma. Hon säger till mig hela tiden att hon inte gillar honom och är inte otrevlig men ändå avvisande mot honom när han är här.

    Detta är sååå jobbigt, jag förstår min mamma till 100%, men fortfarande så har jag själv kommit över allt detta och är glad med min pojkvän, vill att min mamma ska kunna förstå varför jag älskar honom trots hans misstag men hon vägrar att se hans bra sidor.

    Kan jah säga något till min mamma som får henne att se allt på ett annat sätt eller kommer jag att behöva leva med det här??? Snälla kom med tips detta tar kol på mig och speciellt min pojkvän som skäms och mår så dåligt


    Inte så märkligt att din mamma enbart reagerar negativt på honom. Alla föräldrar vill se sina barn lyckliga.

    Har du inte några som helst problem med att han bedragit dig, är det nog bara att berätta för mamman att allting är i sin ordning.
  • Nelliet00
    Luffi skrev 2017-09-02 13:08:32 följande:

    Fast nu fastnade jag på en grej där.. 
    "Han dricker inte längre, för att han ofta blir aggressiv, och han har gjort många uppoffringar för mig."


    Jag hoppas inte du menar att det är en uppoffring att han slutat dricka?

    Fast som mamma kan det INTE vara lätt att slappna av för att det råkar vara bra en stund, hon är ju bara rädd om dig och vill att du ska må bra?

    Han kanske skulle behöva reda upp sig själv lite innan han egentligen är redo att vara i ett förhållande med en annan människa? 

    Jag förstår din mamma, det gör jag.
    Men förstår inte riktigt varför du väljer att vara kvar med honom när det inte verkar vara en speciellt trygg relation?


    Nej, nej och nej. Att han slutat dricka ser jag inte som en uppoffring, menade mer att han insett att han förstör för både han och mig när han dricker även om jag inte tar hårt på fyllefel. Sen att han gjort uppoffringar menade jag också att han inser sina fel och att han offrar saker för att göra rätt för sig. 

    Jag förstår också min mamma, absolut, men det blir jobbigt för mig iallafall. Blir hela tiden påmind av saker han gjort för att min mamma inte kan släppa det, saker som jag själv verkligen inte lägger energi på att bry mig om, för vi har det så mycket bättre. 

    Vet bara inte vad jag ska göra när jag verkligen förstår min mamma, men jag mår för bra med min pojkvän för att lägga ner tid på saker som hänt som jag inte bryr mig om. Vill såklart att min mamma och min pojkvän ska ha en bra relation, förstår att det inte kan ha det nu men börjar undra om det någonsin kommer bli bra?
  • Nelliet00
    ecover skrev 2017-09-02 13:15:16 följande:
    Inte så märkligt att din mamma enbart reagerar negativt på honom. Alla föräldrar vill se sina barn lyckliga.

    Har du inte några som helst problem med att han bedragit dig, är det nog bara att berätta för mamman att allting är i sin ordning.
    Självklart är det så, men borde hon inte se att jag är lycklig med honom trots vad som hänt, för det är jag. 
  • Luffi

    Ah då var det jag som fatta fel, ber om ursäkt. 
    Förstår att det blir jobbigt för dig med men det enda du kan göra är väl egentligen att låta tiden gå och hoppas att det inte blir några mer konstigheter så kanske din mamma också kan glömma det med tiden? 
    Eller som ecover säger, prata med din mamma. 
    Säg att du kommit över det, att ni har pratat igenom det, att ni kommit fram till det här och det där, då självklart med förutsättningarna att det är sant vad du säger.
    Hon kanske inte får lättare för att acceptera handlingarna han har gjort men hon kanske däremot kan få mer förståelse för vad han betyder för dig och att det är viktigt för dig att det funkar mellan dem? 

  • Nelliet00
    Luffi skrev 2017-09-02 13:22:11 följande:

    Ah då var det jag som fatta fel, ber om ursäkt. 
    Förstår att det blir jobbigt för dig med men det enda du kan göra är väl egentligen att låta tiden gå och hoppas att det inte blir några mer konstigheter så kanske din mamma också kan glömma det med tiden? 
    Eller som ecover säger, prata med din mamma. 
    Säg att du kommit över det, att ni har pratat igenom det, att ni kommit fram till det här och det där, då självklart med förutsättningarna att det är sant vad du säger.
    Hon kanske inte får lättare för att acceptera handlingarna han har gjort men hon kanske däremot kan få mer förståelse för vad han betyder för dig och att det är viktigt för dig att det funkar mellan dem? 


    Ingen fara.
    Har pratat med min mamma ett antal gånger och hon säger bara att hon inte tycker om att jag är med honom, då ger jag upp.
    Funderar också på, OM det skulle bli något, vad som helst, men ett tjafs eller bråk om något, borde jag berätta det för min mamma även om det förvärrar hennes tillit till honom, eller borde jag låta det stanna mellan honom och mig om det inte är så att jag mår dåligt över det. Har alltid berättat allt för min mamma. Och skulle jag må dåligt över något han gjort är det klart jag säger det, men uppstår något som gör mig arg eller så för stunden borde jag berätta eller ej??
Svar på tråden Min mamma hatar min pojkvän