ni som gjort sen abort

Jag har själv inte gjort någon abort. Men förra året var jag med min styvdotter när hon gjorde abort, ungefär lika långt in i graviditeten som du är.

Efter att hon tog tabletten dagen innan, så hände inget särskilt mycket här hemma. Hon kräktes kanske lite mer än vanligt på morgonen bara.

Det var först på sjukhuset efter andra tabletten som det drog igång, fast det dröjde några timmar. Sedan kom det blödningar.

Hon fick värktabletter och sedan blev det morfin. Hon blev väldigt dåsig och sov sig igenom första tiden med värkar, vilket var bra tycker jag. Vid slutet så hade hon väldigt mycket smärtor, men de var generösa med smärtlindring.

Varje gång hon gick på toa så fick hon kissa i ett plåtpotta, och efter kalla på personal så de fick kontrollera om det kommit något mer än blod och vanliga klumpar. När hon haft kraftiga och täta värkar ett tag så behövde hon gå på toa, för att göra nr 2, kändes det som.

Där inne kom sista krystvärken och fostret kom ut, vilket hon inte var beredd på just då. Och hon var dessutom inte beredd på att den skulle vara så välutvecklad. Det blev lite kaos och hysteri då, och jag fick försöka hålla henne stående och hålla om henne länge där inne på toan.

Allt var över på ca 10 timmar, men hon fick stanna kvar några timmar till för observation.

Hon både ångrar och inte ångrar att hon såg fostret. Hon ångrar att hon kollade, då det låg en "pyttebäbis" där som hon såg små fingrar på, det blev överväldigande för henne. Men samtidigt ångar hon det inte för att hon faktiskt sett sitt barn, som hon burit på och tyckt om, fast det blev abort.

Mitt råd är att om du vill ha smärtlindring, så tveka inte på att be om det. Förhoppningsvis kanske du kan sova bort en del av värkarbetet.

Var beredd på att det kan ta tid

Prata med personalen om du är ledsen, de vet hur de ska stötta.

Ha gärna med dig någon

Där vi var så var personalen helt underbara.

Jag hoppas att någon som gått igenom samma kan ge dig svar. Jag var ju som sagt bara stöd

<3

Jag har inget emot abort det finns olika orsaker till varför man väljer det .

Men varför måste ni som väljer sen abort lägga ut hela förloppet går till och hur barnet ser ut ? jag blir väldigt illa berörd varje gång jag vill inte läsa om era sena aborter.

Ni har gort erat val varför måste alla på FL höra om det?

Jag har inget emot abort det finns olika orsaker till varför man väljer det .

Men varför måste ni som väljer sen abort lägga ut hela förloppet går till och hur barnet ser ut ? jag blir väldigt illa berörd varje gång jag vill inte läsa om era sena aborter.

Ni har gort erat val varför måste alla på FL höra om det?

Jag har inget emot abort det finns olika orsaker till varför man väljer det .

Men varför måste ni som väljer sen abort lägga ut hela förloppet går till och hur barnet ser ut ? jag blir väldigt illa berörd varje gång jag vill inte läsa om era sena aborter.

Ni har gort erat val varför måste alla på FL höra om det?

Jag ber om ursäkt för om du tog illa vid dig av mitt inlägg. Jag försökte ge svar och råd till ts som hade frågor om förloppet. Om ts mår dåligt över det jag skrev så kanske hon kan anmäla, så det försvinner?

För övrigt så tycker jag att rubriken visade ganska tydligt vad inlägget handlade om? Om du själv mår dåligt av detta ämnet, då behöver du inte läsa ett inlägg med den rubriken, för din egen skull.

Detta var riktat till ts, angående vad hon går igenom idag. Det var inte min tanke att få dig att må dåligt. <3

Varför lägga ännu mer skuldkänslor på oss som tagit/måste ta det oerhört svåra beslutet att avbryta sent i graviditeten. Gå inte in och läs i tråden om ni blir så illa berörda och när ni vet vad tråden handlar om. Det finns många skäl till sena aborter och bara för att man väljer att göra en abort så innebär det inte att man inte älskar det barn man bär. Tro mig!

Till trådskaparen: Mitt svar kommer kanske lite sent! Jag gjorde en abort för ca 1 år sedan, i v 15. Hela förloppet tog 5 timmar, men jag fick stanna kvar för skrapning efteråt. Det gjorde ont men jag fick smärtlindring som hjälpte litegrann. Även om det gjorde väldigt ont så var det ändå den känslomässiga smärtan som var värst.

Man ska vara helt säker på att man gör det rätta om man ska genomgå en sen abort. Det påminner om en vanlig förlossning och det är ett litet barn man föder fram.

Mina tankar finns hos dig och jag hoppas att det går bra!

Tack tyvärr så är det många som skriver om sena aborter och behöver råd jag förstår att Man kan vilja prata med de som varit i liknande situation .

Jag har inget emot abort och ifrågasätter inte någon som väljer det dens val.

Men när det gäller sena aborter borde FL ha en sluten grupp som ni som ska göra sen abort eller ni som gort kan prata med varandra . Att välja abort är inte lätt .

En sluten grupp? Varför det?

Låt bli att gå in i trådarna bara...

Ni som inte vill läsa sånt som min tråd handlar om, snälla låt då bli att gå in och läs... Och framförallt sluta kommentera. Det står tydligt vad min tråd handlar om. Och klarar man inte av att läsa sådant så klickar man inte in och läser...

Det jag tänkte på fick jag bekräftat idag . Kvinnan som gorde abort mår mycket dåligt och vet inte hur hon ska gå vidare .

I en sluten grupp kan hon prata med de som gort en sen abort och få stöd .

I ett öppet finns många olika människor alla har inte gort abort och det stödet hon vill ha kanske hon inte får .

Menar du att det borde finnas sluten grupp pga du och likasinnade inte kan låta bli att gå in i trådar om sen abort?

Vad garanterar att inte abortmotståndare halkar in i en "sluten tråd"?

Tack snälla du för ditt svar! Jag är hemma igen och mår bra. Allt tog tre o en halv timme. Det gjorde väldigt ont men fick smärtlindring och även tens och värmekudde.

Fick första dosen och efter 5 min började jag få ont. Fick värkar och fick sedan en sån värk som jag kände igen sen mina tidigare förlossningar, och då har alltid vattnet gått.. Mycket riktigt så gick vattnet och jag gick in på toa. Värkarna försvann helt och det hade gått 2 och en halv timme så skulle få tredje dosen om en halvtimme, men då kom fostret ut.. Och jag tittade såklart (vilket jag inte skulle gjort).. barnmorskan kom och tog med sig fostret. Hon kom in med den lilla igen, såg till och med att det var en liten pojke... Det var det värsta jag varit med om... Och jag kan säga att jag ångrar det grovt. Hade det inte funnits skäl så hade jag aldrig någonsin tagit bort mitt barn... Vet verkligen inte hur jag ska gå vidare, mår så otroligt dåligt och har ingen att prata med som förstår mig.

Moderkakan vägrade släppa också så fick en dos till under tungan. Efter ca 30 min släppte den och allt var klart.. Så tog ungefär 3-3 o en halv timme innan jag var helt klar.. stannade några timmar och vilade..

Hur ska man gå vidare?

Abortmotståndare ??? Var har jag skrivit att jag är det nu lägger du ord i mun jag aldrig sagt .