Fel att vilja "slippa" bonusdotter efter FL

Stackars 5 åring! Att aldrig vuxna människor kan ta fullt ansvar för sina barn!

När föräldrar väljer att gå skilda vägar och dela på umgänget, så tänker man endast på sig själv! Barnet ska få anpassa sig för att detta passar föräldrarna bäst. Sen skaffar föräldrarna nya barn på varsitt håll och då är helt plötsligt inte barnet ens välkommet längre!?! Hallå, hur tänker du nu?

Skulle du vilja att ditt kommande barn fick samma behandling om du och nuvarande väljer att gå skilda vägar? Barnet får aldrig känna sig som nummer 1, varken av pappa eller mamma för dom har gått och skaffat sig nya barn!?!

Tycker det är helt fel att folk skaffar sig barn åt höger och vänster, och slutar att tänka på barnen och bara på sig själv.

Ditt tänk är VÄLDIGT SJÄLVISKT! Du visar bara genom din handling att barnet inte är en i eran familj. En vettig människa hade tänkt tvärtom, barnet bör vara hos er under de 10 lediga dagarna, dvs 14 dagar, för att få känna sig välkommen och som en i familjen.

Tänk till själviska du! Du visste innan du blev på tjocken att han har barn sedan tidigare man inkluderar inte exkluderar barn!

Det är verkligen inte för mycket att be om! Du är inte alls egoistisk! Lyssna inte på alla elaka idiotkommentarer. Klart att du behöver lite egentid när din bebis kommer! Jag gissar att majoriteten av nejsägarna är män....

Det handlar om en kvinna som ska bli mamma för första gången och som vill ha lugn och ro att landa i det tillsammans med mannen och bebisen. Precis som bonusbarnets mamma fick göra då hon blev mamma för första gången. Det handlar om TIO dagar, inte ett helt liv framöver. Sedan är bonusdottern välkommen igen. Om man inte gör det till ett problem som det ju inte är, så upplever inte barnet det som ett problem heller. Låt TS få vara med sin bebis i lugn och ro.... vem vill inte det som nyförlöst och nybliven mamma? 

Med lite mer empati och kärlek kommer man långt i livet. Barnet har det bra med sin mamma under tiden. 

Gissningsvis är de flesta mammor, antingen sådana som aldrig levt ihop med andras barn och därför VET hur det är och framförallt hur det SKA va, och det skrämmer skiten ur dem att vid en ev separation så kan deras älskling tvingas leva deltid med någon som faktiskt inte älskar hen och heller inte sätter hen varken framför sig själv och definitivt inte före sina egna barn.
Eller så kan det va sk biomammor som anser att deras barn ska gå först hos pappan, och då gärna före både hans fru och gemensamma barn. 

Äsch, det är väl enkelt att leva sig in i att det måste vara skitjobbigt att leva med att andras ungar faktiskt också är de egna barnens syskon. Det är som om vissa av mina barns kompisar skulle vara här dygnet runt när jag var nyförlöst, klart som fan att jag inte skulle vilja det.

Men om samma ungar faktiskt vore min mans egna barn fick jag ju lov att tänka om, eller hur? Både om jag tar barnens och pappans perspektiv. Att välja bort andras barn kanske är ett privilegium som bara de har, som inte har valt att bilda familj med någon som faktiskt redan har en?

Har ett bonusbarn. Både mamman och pappan (min fd make) till detta barn har tagit bonus medan den andre varit på fl, oavsett vem som skulle ha bonus då. Mamman har fått tre barn till och pappan fyra barn med mig. Bonus kom hem till oss ett par timmar efter vi anlänt hem med vår nyfödda. Det var under pappans umgänge. Samma sak när mamman fött barn och bonus varit hos henne. Då har vi hämtat honom och haft honom hos oss tills mamman kommit hem. Tanken på att skicka bort bonus har aldrig funnits. Har heller aldrig skickat iväg mina biobarn någonstans när vi kommit hem från förlossningen. Visst är det tufft att ha (små)barn runt sig när man är nyförlöst men det är så livet ser ut..

Halvsyskon!
Och dom är exakt lika jobbiga som att ha kompisar hemma, tom mer eftersom de inte går hem efter några timmar.

Barnet kan va hos den andra föräldern de första dagarna, inte direkt som det ska jobba i saltgruvorna.
Vägrar den andra föräldern ta sitt barn extra, så kan man göra som med de gemensamma och fråga runt i släkten.
Hade det inte gällt ett sk styvbarn så hade det varit helt ok för de flesta att ordna barnvakt, men när det gäller ett sk styvbarn då ska helst pappan missa förlossningen och sitta hemma med sitt tidigare barn. 

Många må tycka olika, men gör det som känns bäst för dig.
Helt klart en av dom sjukaste trådarna jag läst.

Vad spelar det för roll om det är helsyskon eller halvsyskon? För barnen borde det vara syskon som syskon, det är vuxna som skapar skillnaden genom att markera den och flytta omkring dem mellan olika hem.

Och nej, jag tror inte att det hade varit helt okej för de flesta att ordna barnvakt för helsyskonen, för de flesta föräldrar tycker att tio dagar är alldeles för lång tid för att vara ifrån ett litet barn, om de inte vet att barnet är med sin andra förälder. Absolut timmar dagtid, men inte tio dygn eller mer i sträck.

Håller fullkomligt med :)