Fel att vilja "slippa" bonusdotter efter FL

När min fru fick vårt första gemensamma barn så det första jag gjorde dagen efter var att hämta min bonus dotter hos sin pappa och min dotter hos hennes mamma. Sen körde vi alla 3 in till BB för att träffa bäbisen.

Jag såg till och med till att hålla barnen hemma från skolan en dag så dom fick en chans att vara med det nya syskonet.

Skulle aldrig falla mig in att hålla något av barnen borta. Det är ju inte deras fel att deras biologiska föräldrar inte lyckades hålla ihop...

Jag kan inte låta bli att känna medlidande med detta stackars lilla barn. Hon valde inte att mamma och pappa skulle separera men hamnade likväl emellan och har tvingats acceptera situationen. Och sedan tvingades hon anpassa sig till att båda föräldrar hittade nya partners. 

Och inte nog med det så ska hon ny behöva känna sig oönskad i inte mindre än TVÅ familjer, där båda familjerna lämnar bort henne så fort någon ny familjemedlem dyker upp. Hör du inte själv hur vansinnigt det här är? 

Du använder den andra mammans beteende som en ursäkt för att själv få skuffa undan detta lilla barn. Skäms på dig och börja jobba med din egen attityd och din egen svartsjuka.

 

Om det inte funkar med att mamman har henne de första dagarna, finns det inte någon farmor o farfar som kan ställa upp?

Eftersom mamman inte är att lita på så kolla runt om det finns någon i släkten som kan ställa upp.

Det är ju inte så att du TS önskar att ha barnet och gubben "för dig själv" en längre tid, utan vi pratar om dagar tills man landat lite i rollen.

Jag är gravid med min första, min sambo däremot har ett barn från ett tidigare äktenskap men som inte bor i Sverige. Nu kommer ju min sambo kunna fokusera på den lilla och hjälpa mig med allt möjligt.. Men jag förstår dig och resonerar nog likadant! Hoppas allt löser sig på bästa sätt för er alla och att ni får en lugn och lycklig start!

Så länge du funderar på att skicka bort ditt egna barn när det är dax att föda nummer två  så skulle jag kunna förstå din tankegång även om jag för den sakens skull inte håller med...

Jag kan inte låta bli att känna medlidande med detta stackars lilla barn. Hon valde inte att mamma och pappa skulle separera men hamnade likväl emellan och har tvingats acceptera situationen. Och sedan tvingades hon anpassa sig till att båda föräldrar hittade nya partners. 
Och inte nog med det så ska hon ny behöva känna sig oönskad i inte mindre än TVÅ familjer, där båda familjerna lämnar bort henne så fort någon ny familjemedlem dyker upp. Hör du inte själv hur vansinnigt det här är? 

Du använder den andra mammans beteende som en ursäkt för att själv få skuffa undan detta lilla barn. Skäms på dig och börja jobba med din egen attityd och din egen svartsjuka.