Hej!
Jag skulle behöva lite råd i en juridisk fråga.
Jag är nygift och iom att vi båda har barn sedan innan skall vi nu skriva testamente.
Hans advokat säger att det är vanligt att skriva in i testamentet " att vår önskan är att den efterlevande ska få sitta i orört bo, men bara tills den hittar ny partner eller Max 5 år".
Jag kan leva med det mesta, men 5 år? Är det verkligen vanligt i testamente? Någon som vet?
Grubblar????
Om det är vanligt eller ej spelar ingen roll. Hur vikk du ha det?
det låter märkligt- Som uppgjort för konflikter. barnet vill ha ut arvet och kallar varje ny bekantskap för en partner och detta ska då ältas och bevisas.
räknar man kallt med att har man ny partner flyttar man ihop. man får inte ha egen bostad och umgås med ny partner? eller max 5 år. behöver man inte bostad fem år efter man blivit änka?
låter i så fall bättre att ge särkullbarnen vad de ska ha direkt
Svärfar har en bättre skrivning. Vill barnen ha ut allt direkt, så är det laglotten som gäller och sedan har de fått sitt arv, väntar de till bådas frånfälle så får man sin laglott.
Du bestämmer över dina pengar, strunta i vad andra gör utan tänk efter vad som blir bäst för dina efterlevande.
Personligen tror jag det bästa är att arvet faller ut direkt till alla inblandade så att det är klart och tydligt vad som gäller. Skrivelsen du nämner är otydlig och bäddar för problem. Vad innebär "träffat ny partner"? På vilket sätt det skulle vara relevant för arvet fattar jag inte heller. Min snubbe gör väl vad han vill när jag är död, liksom.
Vad jag tror eller tycker är dock irrelevant för du gör precis som du vill.
Tack för era tankar!
Min man och hans advokat resonerar som så att det skall inte finnas någon chans att man träffar någon ny som kan flytta in i lägenheten och för att helt eliminera risken ska det vara Max 5 år - då ska barnen ha ut allt.
Anledningen till att jag inte gillar detta är att vårt liv känns så oviktigt....tänk om vi har ett långt och lyckligt äktenskap i 25 år och sen går någon av oss bort - då måste vi flytta inom 5 år ist för att kunna leva i sina minnen och ta hem barnbarn etc. Han tycker att det är helt oviktigt, men inte jag.
Problemet är att ni själva i ett testamenet inte kan hindra att särkullsbarnen får ut sin lott. Ska ni hindra eller fördröja att särkullsbarnen får ut sin del måste ni göra en överrenskommelse med dem.
Vill ni kunna bo kvar behöver ni tänka igenom det djurpare. Kan t ex behövas en livförsäkring som gör att särkullsbarnen kan lösas ut vid dödsfall så efterlevande kan bo kvar.
Du skriver din man och hans advokat. Då bör du också ha en jurist som ser till dina intressen. Det är inte bara din mans intressen som ska styra.
Sant, kjell2, vi måste ha en överenskommelse med barnen. Vi har dock valt att tro att de skall respektera vår önskan att låta den efterlevande få bo kvar.
Eftersom vi båda har barn, så är det inte bara hans intressen som tas omhand, men vi tänker olika. Jag vill gärna välja själv om jag vill bo kvar efter ett liv tillsammans, medan han är säker på att han vill flytta - därav tycker han att 5 år är lämpligt.