• Anonym (Förvi­rrad)
    Äldre 20 Sep 07:41
    2369 visningar
    13 svar
    13
    2369

    Olika syn på uppfostran

    Vad känner ni?

    Barn på 7,5 och 10 år. Dom har inget ansvar hemma. En gång i veckan ska dom lägga in sin rena, redan vikta tvätt i garderoberna. I 9/10 fall hamnar dom inte där, utan på golvet/skrivbordet.

    Barnen springer upp på andravåning med blöta, leriga kängor för att hämta något. Ställer sina tallrikar, med eller utan rester, på diskbänken. Slarvar med spolning/tvätta händerna, speciellt om dom tror man inte är i närheten.

    Den äldsta ljuger om att han inte fått läxor, att allt gått bra i skolan (trots konflikt) osv..

    10åringen kan inte klockan och kommer inte iväg i rätt tid till bussen på morgonen,iställe för att öva klockan kommer farmor och ser till att dom kommer iväg. Hemma är det bara ipad/telefon/ps som gäller. Mot min protest. Men som ni förstår vid detta laget är jag ju bara en jobbig, tjatig bonusmamma med stort översitteri. Det finns inget ansvar hos barnen. Inget. När läxorna ska göras så gnälls det. Pappan hålls kvar gång på gång i skolan då inget utav barnen lyckas sköta sig. Pappa gnäller på skolans upplägg men går inte ens på föräldramöte. Men allt ansvar om lärande lägger han på skolan, hemma är det fritid.

    För ett tag sen bestämde vi att vi till slut (efter fyra år) nog vill skaffa gemensamma barn. Men jag börjar få kalla fötter. Vi är helt olika.

    För mig är det viktigt med den mentala utvecklingen, att läsa, pyssla, öva klockan, diska lite, baka... ha något ansvarsområde, städa sitt rum.. plocka undan efter sig.

    Men enligt pappan är det bara hopp och lek hemma. Man behöver inte tänk på något. Han är mer noga med det praktiska, rena,hela och mätta. Men att man också är en psykisk person verkar han inte förstå. Att prata känslor,beteende, "hur kommer det sig, varför sa du så?" finns inte hos honom. Jag känner att vi krockar kraftigt.

    Är det ens någon idé att försöka samspela i ett föräldraskap? Kanske skulle vi komplettera varandra bra med gemensamma barn,men frustrationen som jag känner över hans oansvariga sätt gentemot sina barn skrämmer mig.

    Jag lyfter gång på gång förslag, som han viftar bort. Jag tar aldrig något direkt med barnen utan visar stor respekt och vill inte gå över huvudet på honom. Känner mig så liten, jag vet att jag är logisk och resonerar sunt men hans sätt får mig att fundera på om det är värt det.

    Ni som har bonus och gemensamma barn, hur funkar det? Blir det bättre?

    Anmärkl att jag inte klagar på barnen här. Utan på pappan. Vet att dom inte valt mig och att det inte är deras fel..

  • Svar på tråden Olika syn på uppfostran
  • Äldre 20 Sep 07:44
    #1

    Jag hade inte skaffat barn med honom. Är ni inte någorlunda samspelta nu så kommer ni inte vara det efter att barnet är fött.

  • Anonym (.)
    Äldre 20 Sep 07:51
    #2

    De flesta vet ju inte hur ens partner blir som förälder innan det väl sker. Du har ju fördelen att veta.

    Hans avvikande syn på barnuppfostran skulle nog skapa irreversibla slitningar på ert förhållande om ni skaffar egna barn.

    Jag hade nog letat vidare om inte han ändrar sin syn drastiskt. Man ska ju vara 2 om att fostra barnen. Och barnen fattar direkt om de kan spela ut föräldrarna mot varandra.

  • Anonym (Sprin­g!)
    Äldre 20 Sep 07:53
    #3

    Spring så långt bort du kan från han, är mitt råd.

    Jag gjorde misstaget att stanna kvar och blev gravid.

    Tyvärr har jag fått "hotat" med att flytta om inte det blir en förändring eftersom jag bor oxå med dom. Sen har det blivit som olika grupper.. dom och jag och vårt gemensamma barn.

    Nu har jag fått tag på en egen lägenhet och vi bor särbo, men dom pratar om att flytta in, då har jag sagt att då är det mina villkor som gäller.

    Ps, dom kommer inte att få flytta in förän dom (pappan + barnen) gör en förändring i vårt gamla hem..

  • Anonym (Dumpa­)
    Äldre 20 Sep 07:57
    #4

    Finns massvis med män utan barn, skaffa barn med en annan man istället.

  • Anonym (ace)
    Äldre 20 Sep 07:58
    #5

    Förstår inte meningen med att bilda familj med någon, om man inte har samma eller liknande syn på uppfostran och grundläggande värderingar.

  • Anonym ((J))
    Äldre 20 Sep 07:58
    #6

    Nej ni bör verkligen inte skaffa gemensamma barn.
    Tycker inte ni borde bo ihop heller utan leva som särbos om ni ska fortsätta ert förhållande.

  • Anonym (tr)
    Äldre 20 Sep 08:35
    #7

    Oj hjälp hur har du stått ut?
    Jag skulle inte vilja ha en nyfödd eller en uppväxande unge bland dessa vildar. När du får barn kommer du att bli ännu mer irriterad och frustrerad.
    FLY!

  • Anonym (Molly­)
    Äldre 20 Sep 08:39
    #8

    Mitt ex är som din sambo.. Skillnaden är att vi har barn ihop (som både jag och han uppfostrar) medan bonus (som det alltid varit "synd om"=uppfostras ej hos pappan och får göra som han vill) inte har varken regler, rutiner eller något ansvarsområde hos pappan. Så medan våra barn städar sina rum är bonus ute med vänner och pappan städar hans rum.

    Denna lamhet från pappan har ställt till med mycket oreda för oss när vi bodde ihop. Jag har heller inget emot min bonus, även för oss var och är pappan problemet. Jag gav upp till slut. Inte enbart pga detta men det var en bidragande orsak till att jag lämnade. Skulle inte rekomendera dig att skaffa barn med en sådan man.

    Hos oss började problemen när våra gemensamma barn föddes. Ser i efterhand att det fanns små tecken där innan också, som jag tyvärr inte såg eller förstod att var varningstecken för problem.

    Du verkar vara klok så gå vidare i livet och skaffa en man med bättre kunskap om barn och uppfostran som är mer inom samma spann som dina egna, sunda, värderingar.

  • Anonym (Frun)
    Äldre 20 Sep 09:05
    #9
    +1

    Att ni har oilka prioriteringar i uppfostran är ingen katastrof, ni kompletterar varann. Men att han avfärdar dig och dina tankar är en dealbreaker och jag hade inte skaffat barn med honom. Som föräldrar måste man ha en gemensam front mot barnen och stötta varann i uppfostran. De dubbla budskapen gör att barnen spelar ut föräldrarna mot varann. Resultatet är totalt kaos.

  • Anonym (H)
    Äldre 20 Sep 15:04
    #10
    Anonym (Frun) skrev 2017-09-20 09:05:23 följande:
    Att ni har oilka prioriteringar i uppfostran är ingen katastrof, ni kompletterar varann. Men att han avfärdar dig och dina tankar är en dealbreaker och jag hade inte skaffat barn med honom. Som föräldrar måste man ha en gemensam front mot barnen och stötta varann i uppfostran. De dubbla budskapen gör att barnen spelar ut föräldrarna mot varann. Resultatet är totalt kaos.
    Håller med
  • Anonym (mmm)
    Äldre 20 Sep 15:06
    #11

    jag skulle inte våga bilda familj med denne person, om jag var du. det är du som kommer få dra hela lasset med barnet och ni kommer ha konflikter kring uppfostran.

  • Äldre 20 Sep 18:45
    #12
    Anonym (Förvirrad) skrev 2017-09-20 07:41:42 följande:

    Men som ni förstår vid detta laget är jag ju bara en jobbig, tjatig bonusmamma med stort översitteri. Det finns inget ansvar hos barnen.

    Jag lyfter gång på gång förslag, som han viftar bort. Jag tar aldrig något direkt med barnen utan visar stor respekt och vill inte gå över huvudet på honom.


    Jag tycker ju att i ert gemensamma hem ska även du sätta regler over att man inte springer in med leriga skor, etc. OCH ge påfoljder/konsekvenser om reglerna inte efterlevs, inte bara "tjata". Tycker inte man kan lägga allt på pappan faktist, speciellt som han inte verkar ha det tänket. Skolbiten låter ju oroande, men resten borde du ju kunna styra upp om nu inte pappan vill gora det. Du kommer ju andå få styra upp det for alla barn sen om ni skaffar gemensamma. Varfor kan inte du lära barnen klockan?
  • Äldre 21 Sep 12:48
    #13

    Jag hade inte kunnat i huvudtaget umgås med en människa som är så olik mig när det gäller saker som direkt drabbar mig. Än mindre bo tillsammans med denne. Och absolut inte skaffa barn med människan när olikheterna ligger i hur man tar hand om barn.

    Vill du fortsätta förhållandet i huvudtaget så hade jag rekommenderat särboskap iom att ni tycker så olika om en såpass stor grej.


    Korrekturläser som en kratta
Svar på tråden Olika syn på uppfostran