• Äldre 10 Oct 00:11
    1930 visningar
    3 svar
    3
    1930

    Omplaceringshund som inte fått någon kärlek

    Hej igen!

    Skrev tidigare om vår lilla omplaceringstös på 5 år som kissade inomhus. Vi var hos veterinär och hon hade Urinvägsinfektion, vilket hon hade när vi tog över henne, vilket de tidigare ägarna påstod inte var sant...

    Hur som helst, dessa tidigare ägare... ja, jag finner inga ord hur man kan tänka som hundägare ibland.

    Vi var medvetna om att det kunde gå hur som helst, men hade de behandlat henne illa, om hon var sjuk eller om det i det stora hela bara var en massa problem med henne såg vi det som att vi hjälpte den lilla tösen att få ett bättre liv..

    Men vi behöver lite stöd och råd.

    Lilla kraken har aldrig ensamtränats, utan har bara pang poff blivit lämnad ensam 6-10 timmar om dagen. Vi har nu i tre månader testat att ha henne i andra rum när vi är hemma och där hon kan höra och se oss, gått iväg i någon minut och sen kommit tillbaka, men hon får fortfarande panik varje gång. HON KLARAR EJ ATT VARA ENSAM :(((

    Sedan allt som hör till att lyda, sitt(har vi nu lyckats lära henne), komma på tilltal, ligg, eller vad vi än säger, lyssnar hon inte på alls. HON FÖRSTÅR INGENTING VAD DET GÄLLER LYDNAD :((

    Rumsrenheten trodde vi skulle bli bättre efter urinvägsinfektionen men hon kissar och bajsar fortfarande inne trots att vi går ut med henne hela tiden. HON ÄR EJ RUMSREN :((

    Men framförallt verkar hon inte lycklig. Kanske bara är jag som nojjar, men hon sitter hukad och ser ledsen ut, eller så sover hon. Det är kanske 15 minuter per dag hon blir lite leksam, och sen pigg när vi är ute och går såklart. Vi vill göra allt som krävs för att få henne att må bra och fungera, men om någon har några fina tips så vore det underbart.

    Vi vill bara att det ska bli ordning på lilla mopsen och att hon ska vara glad.

  • Svar på tråden Omplaceringshund som inte fått någon kärlek
  • Äldre 10 Oct 01:28
    #1

    Har hunden blivit fullständigt undersökt av veterinär? Inte bara det här med uvin utan allt: syn, hörsel, leder, hjärta, lungor, andning (trubbnos) etc. Om inte ska du nog se till att få det gjort. 
    Sedan tar det tid att få en omplacering med en sådan historia bakom sig trygg och tillitsfull. Det får bli de små stegens träning och beröm i mängder. Jag skulle nog börja med rumsrenheten, först se till att den fungerar och behandla hunden som en liten valp, dvs ut efter genast på morgonen och efter måltid och stort beröm då hunden åstadkommer något. Regelbundna tider för rastning och långt fler än vad en rumstränad hund behöver. 
    Likadant med ensamträningen. En halv minut bakom ytterdörren och sedan in igen. Flera gånger varje dag tills hunden fattar att matte kommer tillbaka. Öka tiden successivt - så som man gör med valp.
    Räkna med bakslag ibland och var tålmodig och tappa inte humöret på hundstackaren. Det kan ta många, många månader att få ordning på en hund som fullständigt tappat tilliten till människan. Låt hunden ta kontakten med er och träng er inte på den, men ge en klapp , en smekning och var mjuk i rösten när du talar till den så ska du se att tilliten växer - det gjorde den på den lessna tvååriga omplacering jag en gång tog emot. Det blev en riktig gosehund av honom , men det tog ett år.

  • Äldre 10 Oct 06:01
    #2
    Hundälskaren1 skrev 2017-10-10 00:11:45 följande:

    Hej igen!

    Skrev tidigare om vår lilla omplaceringstös på 5 år som kissade inomhus. Vi var hos veterinär och hon hade Urinvägsinfektion, vilket hon hade när vi tog över henne, vilket de tidigare ägarna påstod inte var sant...

    Hur som helst, dessa tidigare ägare... ja, jag finner inga ord hur man kan tänka som hundägare ibland.

    Vi var medvetna om att det kunde gå hur som helst, men hade de behandlat henne illa, om hon var sjuk eller om det i det stora hela bara var en massa problem med henne såg vi det som att vi hjälpte den lilla tösen att få ett bättre liv..

    Men vi behöver lite stöd och råd.

    Lilla kraken har aldrig ensamtränats, utan har bara pang poff blivit lämnad ensam 6-10 timmar om dagen. Vi har nu i tre månader testat att ha henne i andra rum när vi är hemma och där hon kan höra och se oss, gått iväg i någon minut och sen kommit tillbaka, men hon får fortfarande panik varje gång. HON KLARAR EJ ATT VARA ENSAM :(((

    Sedan allt som hör till att lyda, sitt(har vi nu lyckats lära henne), komma på tilltal, ligg, eller vad vi än säger, lyssnar hon inte på alls. HON FÖRSTÅR INGENTING VAD DET GÄLLER LYDNAD :((

    Rumsrenheten trodde vi skulle bli bättre efter urinvägsinfektionen men hon kissar och bajsar fortfarande inne trots att vi går ut med henne hela tiden. HON ÄR EJ RUMSREN :((

    Men framförallt verkar hon inte lycklig. Kanske bara är jag som nojjar, men hon sitter hukad och ser ledsen ut, eller så sover hon. Det är kanske 15 minuter per dag hon blir lite leksam, och sen pigg när vi är ute och går såklart. Vi vill göra allt som krävs för att få henne att må bra och fungera, men om någon har några fina tips så vore det underbart.

    Vi vill bara att det ska bli ordning på lilla mopsen och att hon ska vara glad.


    Hur ofta går ni ut med henne ? 
    Omplaceringar behöver ofta några månader helt utan krav för att landa och boa in sig så släpp ensamhetsträningen ett tag, gå långa promenader om det är det hon gillar, massera henne för att få henne att slappna av . Dom mopsar jag känner är alla helt ointresserade av lydnad och trix och vill mest lulla runt på sina egna villkor ;)
  • Äldre 10 Oct 08:30
    #3

    Ni får börja om från start. Behandla henne som en valp. Ut efter vila ut efter lek ut flera gr där emellan. Godis när hon kissar ute och ignorera och tvätta upp när det kommer inne. Var nära hela tiden. Sitt i soffan med henne och visa att ni finns där. Sitt ligg mm mm mm får ni också träna från start. Denna hund kräver nog en hel del jobb. Men det kommer bli bra. Men antagligen ta en massa tid och tålamod.

Svar på tråden Omplaceringshund som inte fått någon kärlek