- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Anonym (Lionessa)Äldre 17 Oct 00:506233 visningar44 svar446233
Levt själv med barnen i flera år sen kom pappan
Finns det någon mer som levt själv med barnen i flera år och där pappan sedan velat ha barnen? I mitt fall valde pappan att inte ha barnen regelbundet utan hälsade på dem hos mig någon gång i veckan.
Befinner mig i en sådan situation. Jag förväntas av omgivningen vara glad över att pappan nu engagerar sig men för mig innebär det att jag först fick anpassa mitt liv efter skilsmässan till att vara helt ensamstående. Nu får jag ställa om mitt liv igen när livet med barnen var så stabilt och bra. Ingen verkar förstå att det är ganska slitsamt.
Jag förväntas också dela lika på föräldraskapet med semestrar och jular. Men även där har jag och mina barn en gång ställt om och skapat egna traditioner.
Känns som att pappan kan spela ping pong med mitt liv hur han vill.
Självklart är det bra för barn att ha en engagerad pappa men hade önskat att pappan kunde anpassat sig lite efter förutsättningarna som är nu och som pappan själv valde. Det gör han inte... -
Svar på tråden Levt själv med barnen i flera år sen kom pappan
-
Anonym (ace)Äldre 17 Oct 01:16
Hur tänker du nu? Ska barnen straffas för att du ångrar ditt val av avelsmaterial? De hade ju ingen talan alls, varken i valet av mor, far, uppbrottet mellan dem, eller sina föräldrars val av nya/framtida partners, nya syskon eller något annat.
-
Det är självklart att det är jobbigt men det är ju barnens bästa du måste komma ihåg. Har ni gemensam vårdnad fortfarande? Har ni satt upp umgängesschema? Prata med familjerätten och be om hjälp för att få nya fungerande rutiner för hur ni ska ha barnen. Hur gamla är barnen? Vad tycker de om att pappa är tillbaks "på riktigt"?
-
Anonym (Lionessa) TrådstartarenÄldre 17 Oct 07:27Jag tänker att du inte svarade på frågan och att du är nedlåtande i känsliga rummet. Känns det bra?Anonym (ace) skrev 2017-10-17 01:16:44 följande:
Hur tänker du nu? Ska barnen straffas för att du ångrar ditt val av avelsmaterial? De hade ju ingen talan alls, varken i valet av mor, far, uppbrottet mellan dem, eller sina föräldrars val av nya/framtida partners, nya syskon eller något annat.
-
Anonym (Lionessa) TrådstartarenÄldre 17 Oct 07:33Ja, vi har gemensam vårdnad vilket ställer till det ännu mer då han redan har hindrat ett skolbyte som både jag och ena barnet önskade. Hade inte påverkat umgänget.LFF skrev 2017-10-17 01:35:42 följande:
Det är självklart att det är jobbigt men det är ju barnens bästa du måste komma ihåg. Har ni gemensam vårdnad fortfarande? Har ni satt upp umgängesschema? Prata med familjerätten och be om hjälp för att få nya fungerande rutiner för hur ni ska ha barnen. Hur gamla är barnen? Vad tycker de om att pappa är tillbaks "på riktigt"?
Ja, umgängesschema finns.
Barnen är 8, 13 och 15. De två äldsta vill inte träffa sin pappa så det är bara minsta som har umgänge. Men det gör också att jag har större barn som är ledsna över att pappan nu splittrar familjen igen.
Minsta vill vara med sin pappa men kunna välja ibland... -
Kusin KrakelÄldre 17 Oct 07:35
Förstår att det måste vara en jobbig omställning och tycker att det är märkligt att dina nära och kära inte förstår det. Glad för att barnen har kontakt med sin pappa kan man ju vara och samtifådigt tycka att omställningen är jobbig.
Jag tänker att det är viktigt att ha ett fastställt umgängesschema, både kring vardag och högtider. Om allt sådant är tydligt reglerat borde det fungera att fortfarande ha egna rutiner utan att det känns som att nån spelar pingpong med dig. Med ett fastställt umgängesschema tvingas ju även pappan till vissa anpassningar. Sen bör ni kunna ha varsinna rutiner i respektive hushåll. -
Anonym (Erika)Äldre 17 Oct 07:38
Det där är märkligt, hur folk reagerar. Jag har sett det flera gånger här på fl, att folk går till attack mot ensamstående mammor som känner sig maktlösa och utnyttjade av pappor som går och kommer som dom vill. Det känns som om vi går bakåt i tiden, det är en självklarhet att mamman alltid tar ansvar och finns där medans pappan kan bete sig som en skit och mamman ska ändå vara tacksam när han väl bestämmer sig för att vara med. Det är det bästa för barnen heter det, så självisk du är och sätter du inte barnen i första hand, tänk om tänk rätt. Jag hade blivit rasande, varför ska han kunna ändra sig när han vill och du ska tacka och buga. Vad händer nästa gång han drar, bara att ni anpassar er igen, för det är bäst för barnen. Vad är det som säger att det är bäst för banen att pappa kommer och försvinner ur livet när han känner för det. Vad lär man sig av det. Och varför är de aldrig viktigt hur mamman mår. Är en överkörd mamma verkligen vad som är bäst för barnen.
-
Anonym (Lionessa) TrådstartarenÄldre 17 Oct 07:48Nja, menar inte mina nära och kära. Men har sökt terapistöd där det inte känns som att terapeuten förstår... Inte heller familjerätten som absolut ska ha barnens bästa i fokus men det är också så att vi har ett inarbetat familjeliv som betyder mycket för både mig och de stora barnen. Men det tas liksom ingen hänsyn till något annat än minstas umgänge med pappan.Kusin Krakel skrev 2017-10-17 07:35:33 följande:
Förstår att det måste vara en jobbig omställning och tycker att det är märkligt att dina nära och kära inte förstår det. Glad för att barnen har kontakt med sin pappa kan man ju vara och samtifådigt tycka att omställningen är jobbig.
Jag tänker att det är viktigt att ha ett fastställt umgängesschema, både kring vardag och högtider. Om allt sådant är tydligt reglerat borde det fungera att fortfarande ha egna rutiner utan att det känns som att nån spelar pingpong med dig. Med ett fastställt umgängesschema tvingas ju även pappan till vissa anpassningar. Sen bör ni kunna ha varsinna rutiner i respektive hushåll.
En sådan sak är just att pappan inte tvingas till några anpassningar. Familjerätten tyckte jag skulle möta hans önskemål eftersom han önskat standardumgänge. Men vårt liv var upplagt helt annorlunda så för oss kräver det en hel del anpassning. -
Kusin KrakelÄldre 17 Oct 07:50Är det aces inlägg du reagerar på? Annars är det väl ingen som gått till attack mot ts här.Anonym (Erika) skrev 2017-10-17 07:38:31 följande:
Det där är märkligt, hur folk reagerar. Jag har sett det flera gånger här på fl, att folk går till attack mot ensamstående mammor som känner sig maktlösa och utnyttjade av pappor som går och kommer som dom vill. Det känns som om vi går bakåt i tiden, det är en självklarhet att mamman alltid tar ansvar och finns där medans pappan kan bete sig som en skit och mamman ska ändå vara tacksam när han väl bestämmer sig för att vara med. Det är det bästa för barnen heter det, så självisk du är och sätter du inte barnen i första hand, tänk om tänk rätt. Jag hade blivit rasande, varför ska han kunna ändra sig när han vill och du ska tacka och buga. Vad händer nästa gång han drar, bara att ni anpassar er igen, för det är bäst för barnen. Vad är det som säger att det är bäst för banen att pappa kommer och försvinner ur livet när han känner för det. Vad lär man sig av det. Och varför är de aldrig viktigt hur mamman mår. Är en överkörd mamma verkligen vad som är bäst för barnen.
Vi kan ju bara svara på det so ts berättar om. Och som det ser ut nu är ju båda föräldrarna närvarande. Frågan gäller ju inte om nu frånvarande förälder som nu eventuellt ska fasas in i barnens liv, det verkar redan vara gjort och bestämt. Som jag förstår ts i alla fall.
Cem är det som kräver att ts ska vara tacksam?
Sen är det ju tyvörr så att om det finns två föräldrar där den ena inte tar anvsar läggs automatiskt större ansvar på den ansvarfulle. Är ju inte så kul alla gånger, men finns ju inget annat alternativ om man inte vill vara ansvarslös själv på barnens bekostnad. -
Precis. Detta är ju större än bara "barnen har rätt till". Man kan inte bara skita i allt och sen komma valsande som ingenting...Anonym (Erika) skrev 2017-10-17 07:38:31 följande:
Det där är märkligt, hur folk reagerar. Jag har sett det flera gånger här på fl, att folk går till attack mot ensamstående mammor som känner sig maktlösa och utnyttjade av pappor som går och kommer som dom vill. Det känns som om vi går bakåt i tiden, det är en självklarhet att mamman alltid tar ansvar och finns där medans pappan kan bete sig som en skit och mamman ska ändå vara tacksam när han väl bestämmer sig för att vara med. Det är det bästa för barnen heter det, så självisk du är och sätter du inte barnen i första hand, tänk om tänk rätt. Jag hade blivit rasande, varför ska han kunna ändra sig när han vill och du ska tacka och buga. Vad händer nästa gång han drar, bara att ni anpassar er igen, för det är bäst för barnen. Vad är det som säger att det är bäst för banen att pappa kommer och försvinner ur livet när han känner för det. Vad lär man sig av det. Och varför är de aldrig viktigt hur mamman mår. Är en överkörd mamma verkligen vad som är bäst för barnen.
-
Anonym (Lionessa) TrådstartarenÄldre 17 Oct 07:51Exakt så. Tack för att du förstår. Det är verkligen något jag funderar mycket på, hur det kan vara för barnens bästa att se sin mamma vara dörrmatta till pappa och all den stress det innebär.Anonym (Erika) skrev 2017-10-17 07:38:31 följande:
Det där är märkligt, hur folk reagerar. Jag har sett det flera gånger här på fl, att folk går till attack mot ensamstående mammor som känner sig maktlösa och utnyttjade av pappor som går och kommer som dom vill. Det känns som om vi går bakåt i tiden, det är en självklarhet att mamman alltid tar ansvar och finns där medans pappan kan bete sig som en skit och mamman ska ändå vara tacksam när han väl bestämmer sig för att vara med. Det är det bästa för barnen heter det, så självisk du är och sätter du inte barnen i första hand, tänk om tänk rätt. Jag hade blivit rasande, varför ska han kunna ändra sig när han vill och du ska tacka och buga. Vad händer nästa gång han drar, bara att ni anpassar er igen, för det är bäst för barnen. Vad är det som säger att det är bäst för banen att pappa kommer och försvinner ur livet när han känner för det. Vad lär man sig av det. Och varför är de aldrig viktigt hur mamman mår. Är en överkörd mamma verkligen vad som är bäst för barnen.
Det är inte det att han inte får komma in i barnens liv om han och de önskar men skulle vilja att det var på våra villkor som han ändå bestämde från början.