IVF hösten 2017 40+

Hej!
Jag är 38 år och slutförde vår fertilitetsundersökning årsskiftet 16/17. För oss var det också den manliga faktorn (för få spermier). Vi gjorde vårt första försök (korta protokollet) i mars och blev gravida direkt. Tyvärr visade det sig att barnet hade ett allvarligt hjärtfel och vi tvingades ta det fruktansvärda beslutet avv avbryta i vecka 20. Nu försöker vi igen. Tar gärna del av andra "äldre" kvinnors erfarenhet för själv känner jag mig rätt ensam i min situation.:)
Lycka till med ert försök!

Usch vilken hemsk upplevelse och sorg ni måste gå igenom.
Fick själv missfall i v.8 i ett tidigare förhållande och jag var jätteledsen trots att jag bara varit gravid så kort stund.
Är man halvvägs så tror man ju verkligen att man är på den säkra sidan och att det bara ska tillväxa.

Vi var på kliniken igår och fick mediciner utskriva - kommer att köra korta protokollet.
Vi kommer att köra igång i januari, sambons tjänsteresa till asien kommer i vägen denna gången och sedan är det julhelgen och då är det stängt på kliniken. 
Känns ändå lite skönt att vi har bestämt oss, mediciner är utskrivna och vi kan förbereda oss lite mentalt på resan.
Ibland känns det som att det kommer att gå bra - jag hade hyfsat AMH, 4,1 vilket är något låg äggreserv men helt ok för min ålder och läkaren trodde de iaf kan få ut några ägg.
Och andra dagar dippar det helt - att det inte kommer att funka.
Men jag känner ändå att man måste ge det en chans.
Vi startar med en behandling och ser hur jag svarar på den och hur sambons spermier fungerar. 
Därefter får vi om kör på något paket.

Kommer ni att försöka igen?

Såg sen att nu försöker igen.
Vilken klinik och stad är ni i?
Har du kommit igång med behandling än? Eller bara det mentala att ni ska köra igen?

Skönt att ni bestämt er! Om det är den manliga faktorn verkar det ju åtminstone lite "enklare" att få det att lyckas. 
Ja, det är verkligen en sorg. Att först inte kunna få barn, och sen tvingas ta bort det när det väl lyckats känns väldigt orättvist. Det har känts som en tung höst där vissa dagar känns hemska.
Men efter att ha pratat med de på ivf:en, min barnmorska, kurator och en bekant som varit med om samma sak fick jag bilden av att enda sättet att gå vidare är att försöka igen. Även om det känns väldigt skrämmande... tänk om det händer igen.
Jag bor i Stockholm och går till Stockholm ivf. Vart går ni? Tycker du att ni fått bra hjälp?

Usch ja, förstår verkligen rädslan. Samtidigt så är det ju den högsta längtan man har.

Vi går på ivf nordic i Malmö, har känts bra hittills.

Nu inväntar vi bara januari så vi kan starta.

Tycker det är en berg-och dalbana av känslor redan innan vi kört igång på riktigt. Men skönt att tagit steget och bestämt oss. Vi börjar med en behandling och ser hur jag svarar på behandlingen samt ser om man får ut några ägg (läkaren trodde att jag iaf skulle få ut 5-6 ägg) men man vet ju inte kvaliteten på dem, blir de befruktade, delar de sig som de ska, hur går det för det ev ägget som sätts tillbaka...

Många frågor - men det vet du ju allt redan om.

Hoppas det går bra för er hela vägen denna gången.

Och roligt att kunna följas åt här ????

Ja, jättekul att följas åt!
Blir inget för oss denna månad. ÄL idag och bara ett 5-dagars ägg kvar. Eftersom kliniken inte har öppet på helgen får vi vänta till nästa månad. Lite frustrerande när du är igång liksom... 
De tog ut 10 ägg från mig tror jag. Men bara 3 som det blev nåt av. Hoppas slippa fundera över att ta ut fler...

Då ligger våra cykler också i fas - ägglossning på onsdag.

Men som sagt sambon reser med jobbet och denna månaden funkar det inte... och inte nästa heller pga av att vi hamnar mitt i julhelgen.

Och jag behöver ju vänta 2 veckor till - på att mensen ska komma igång.

Så vi kommer att ligga en månad efter er.

Känns tryggt att ha någon att diskutera med - är första gången för mig.

Körde du långa el korta protokollet förra gången? Vilka hormoner och doser?

Det slipper du nu eller?

Hm, även om jag är inne i processen är jag inte så insatt i vokabulären eller alla detaljer... :) Första gången jag tog ut ägg tog jag en massa sprutor av olika slag för att först göra äggen "mogna" och sen att de skulle släppa. Men minns inte vad det var för något. Då satte de in ett av de äggen två dagar senare, så det var alltså färskt. Andra gången var det ett fryst ägg, men i min egen menscykel så jag behövde inte göra någonting mer än att gå dit och sätta in det. Detta beror säkert på om du har regelbunden mens och normal ägglossning.
Känns som jag läser så mycket om olika mediciner och vitaminer som alla tar men jag har inte behövt det... Börjar undra om det är något jag missat. Ska fråga nästa gång! 
Låter väl perfekt att börja nya året med att försöka få en bebis! :) 

Låter som du gjorde samma som jag ska göra.
De enda vitaminer jag äter är folsyra och lite extra fettsyror (då jag inte äter fisk) 
tror att man ska leva så normalt som möjligt.
Även om det snurrar massor av tankar- både hoppfulla och inte ibland inte lika positiva.
Men det ska bli skönt att komma igång i januari - efter att ha haft några mysiga julveckor.

Hur går det för dig nu? Invänta nästa ägglossning?

Ha det bra! 

Hej Linsi!

Ja, vi väntar denna månad! Och kanske nästa beroende på hur cykeln faller sig. Vem vet, vi kanske båda sätter igång babyfabriken januari 2018?! :)