Vän av dominanta kvinnor skrev 2017-10-30 13:01:13 följande:
Det är så sant. Jag är bara trött och tänker att vi är tre som bor och det är tre som har ansvar. Vad gäller det ekonomiska så är vi två som jobbar men det som stör är att snart 18 år inte behöver göra nått alls hemma.
Hur ni vill drla upp ekonomin är ju upp till er. Det är ju så väldigt olika hur folk vill ha det. Personligen anser jag att det blir märkligt att bo tillssmmans och ga väldigt olika levnadsstandard. Sen tänker jag också att om man har olika ekonomiska förutsättningar men ändå vill dela lika på sllt måste man anpassa sig efter den dom har sämst ekonomis förusättningar. Då får den mer välbärgade vara beredd på att bo i liten lägenhet trots att hen vill och kan bo i hus osv.
När bara den ene har barn blir det ju också olika fötutsättningar då man har olika behov, och det finns väl inget direkt fel och rätt där heller utan man får prata ihop sig hur mam vill ha det. Det rimliga är dock att göra det innan man flyttar ihop och fortsätta att våra särbo om man ej kommer överens.
Men du verkar vara inne på att se tonåringen som vuxen och att denne har ett eget ekonomiskt ansvar. Det är nog extremt ovanligt i svenska familjer idag att förhålla sig till en gymnasieelev på det sättet . Fötäldern har fortfarande försörjningsansvar och att tonåringen ska jobba extra för att betala hyra till föräldrarna sker nog enbart i familjer med mycket skör ekonomi. När barnet fyller 18 och får underhållet från pappan på eget konto kan det dock vara rimligt att hon ger det till mamma för omkpstnader i hemmet. Men vill du betala mindre för att du ej har barn är det din sambo som ska betala mer inte barnet ifråga.
Om tonåringen inte behöver göra något hemma och du stör dig på det är det en annan fråga som inte bör sammanblandas med ekonomin. Det handlar ju mer om en uppfostringsfråga. Även om maN som förälder är noga med krav på sysslor kan det bli många konflikter kring det när man bor med en tonåring. Att ställa krav är tyvärr inte alltid samma som att de gör vad man säger.
Men är du missnöjd med arbetsfördeningen i hemmet får du orata med din sambo om det. Hon kanske hål,er med och är beredd på att ändra på rutiner eller så har hon pedagogiska tankar kring cåvarför hon gör som hon gör. Det viktiga är ju att prata. Jag kan dock föreställa mig att det är påfrestande att flytta ihop med en tonåring som nan själv inte känner så väl eller är med och uppfostrar. Men vill man inte ta den utmaninfen går det att välja att vara särbo.
