Hej.
Min nyss fyllda femåring har precis fått diagnosen ADHD och psykologen pratade om medicinering. NEJ! var min spontana tanke, men psykologen förklarade att det skulle hjälpa min son mycket.
Finns det någon annan här som medicinerar ett så litet barn? Hur har denne påverkats? Vilken medicin? Biverkningar? Vad säger man ens till barnet? Du får medicin för att du är hyperaktiv?
Priva först med att skippa ALLT socker och gluten i några månader. Det hjälper väldigt ofta. Det görvånar mig stt ialla göräldrar gör vad som helst för sina bsrn men sällan just detta trots att det visat sig vara effektivt både på barn och vuxna med adhd och autism.
Vi blev övertalade att prova då sonen var 6 år och som allra värst (han är snart 13 nu men i 3 och 6 årsåldern har varit de mest jobbiga perioderna). Han fick ingen effekt alls, bara biverkningar och det tog lång tid efter vi slutade med medicinen som han blev "sig själv". Han fick bla svårt att sova, var konstant trött, tappade aptiten och då han även har Autism blev han mycket mer Autistisk och fick problem med div tvång. Dock vet jag andra barn som haft mycket goda resultat av ADHD medicin redan tidigt, min var dock inte ett av dem. Jag vet inte hur stora problem ditt barn har och om tex förskolan och ni kan hjälpa honom på annat sätt. Men med facit i hand som blev för oss hade jag avvaktat till skolan börjat och kämpat för en bra resurs och bra åtgärder därifrån (trots allt kan rätt stöd göra mycket) hade det inte räckt DÅ kanske medicinering blivit aktuellt.
Om du inte orkar uppfostra honom så återstår tyvärr bara medicinering.
Vad är det för mål som ni tänker uppnå genom att medicinera barnet?
Han har en uppmärksamhetsstörning. Koncentrationssvårigheterna beror på att han 1. Är väldigt hyperaktiv och har svårt att sitta still. 2. Absolut inte kan sitta still då det handlar om saker han tycker är tråkiga.
Han kan sitta i timmar och bygga med lego t ex. Det tycker han är roligt. Men... Han har svårt för samlingarna på förskolan att sitta still där, svårt att leka lugna lekar etc etc.
Om du inte orkar uppfostra honom så återstår tyvärr bara medicinering.
ADHD medicin har inget med bristande uppfostran att göra.
Min bästa vän har ett barn med ADHD, nu kan jag inte tala helt och fullt för henne utan bara återge vad hon sagt till mig. Hon sade att medicineringen var det bästa som hänt honom. Han mår bättre i grupp, är gladare och inte lika lättretlig, sover bättre mm
Hon kallar det hans "vitaminer" inte medicin och han vet att det är bra för honom. Han fick diagnos när han var 6 år.
Eftersom ADHD medicinering påverkar tillväxten negativt skulle jag aldrig ge det till en femåring. Om problemet kvarstår i 10-årsålders skulle jag kanske överväga medicinering men aldrig till en femåring. Troligen är han lite omogen och skulle behöva få springa och röra på sig istället för att sitta still i skolan. Ett sätt vore ju att låta honom börja skolan ett år senare, det skulle jag föredra framför medicinering i alla fall.
Min son kunde vare siig sitta still eller koncentrera sig på lågstadiet. Jag föreslog för fröken att han kunde få springa några varv runt gården när han bliv okoncentrerad. Jag föreslog också att de kunde testa någon form av meditation eller massage i klassen för att lugna ner barnen. Hon tittade lite konstigt på mig tyckte jag och sa inte så mycket.
Men sen när jag var med i skolan ett halvår senare så hade de faktiskt infört både extra pausgympa "Röris" och dessutom massage och det lugnade ner hela klassen. När de var massage satt klassen i en rund ring och masserade ryggen på den som satt framför. Fröken tände ljus och spelade avslappnande musik. Fungerade jättebra, barnen blev lugnare och snällare.