Hej.
Min nyss fyllda femåring har precis fått diagnosen ADHD och psykologen pratade om medicinering. NEJ! var min spontana tanke, men psykologen förklarade att det skulle hjälpa min son mycket.
Finns det någon annan här som medicinerar ett så litet barn? Hur har denne påverkats? Vilken medicin? Biverkningar? Vad säger man ens till barnet? Du får medicin för att du är hyperaktiv?
Jag misstänker att vi om tjugo till trettio år kommer att förundras över att man på 2010-talet trodde att man kunde lösa problemet med barns bristande koncentrationsförmåga genom att ge dem centralstimulerande medel.
Jag misstänker att vi om tjugo till trettio år kommer att förundras över att man på 2010-talet trodde att man kunde lösa problemet med barns bristande koncentrationsförmåga genom att ge dem centralstimulerande medel.
Anders Hansen, överläkare i psykatri intervjuas i tidningen skolvärlden:
"Jag vill nyansera bilden och förklara fenomenet. Alla människor har drag av ADHD, det finns ingen tydlig gräns, det är en gråzon. Det är som längd ? alla människor är inte långa eller korta, utan det är en flytande skala. Om man skulle ge hundra slumpmässigt utvalda personer på stan ADHD-medicin skulle hälften av dem sannolikt uppleva positiva aspekter som förbättrad koncentrationsförmåga.
? Är det rimligt att fem, tio, eller tjugo procent har diagnos? Vill vi att samhället ska se ut så att vi måste stoppa in mediciner i tjugo procent av våra barn, för att samhället är för svårt att förändra? Så vi förändrar barnen istället? Det är upp till oss."
Länk till artikeln: http://skolvarlden.se/artiklar/overlakaren-adhd-har-manga-positiva-sidor
"Kritiken har länge påpekat att det kan vara samhällsproblem som medicineras och uttryckt oro över kemisk hjärnmanipulation i känsliga tillväxt- och utvecklingsfaser. Legitimeras nu medicinering av personalbrist i skolan?"
"FN:s barnrättskommitté uttryckte i februari oro över antalet barn som adhd-diagnostiseras samt över den ökade förskrivningen av psykostimulantia (som Concerta) utan hänsyn till biverkningar och missbruk. Psykologisk rådgivning och stöd till barn och föräldrar måste prioriteras. Regeringen uppmanas ta kritiken på allvar och lägga fram åtgärdsplaner."
Länk till artikeln: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/06/07/manga-fragor-att-besvara-om-medicinering/
Om några år kommer det att finnas många fler diagnoser än idag o säkert fler o bättre mediciner. Självklart.
Dock är det INTE lättvindigt man får en nog diagnos, det vet fld till barn med npf. Det tar lååång tid och omfattande utredningar och krävs mycket tålamod av alla inblandade.
Och nej, barn blir inte speedade av socker. Barn blir speedade av kalas och högtider (där det oftast finns socker)
"On May 13, 2014, a new research study on the long-term effects of Ritalin on the brains of youth was published in Frontiers in Systems Neuroscience. Researchers from the University of Delaware and Drexel University College of Medicine reviewed the latest research on the effects of "smart drugs" and discovered smart drug use is not as benign as we might think.They found that though Ritalin can boost mental performance in the short term, longer term use can "adversely impact the brain?s plasticity, interfering with people?s ability to plan ahead, switch between tasks and be overall flexible in their behaviors." this gives parents all the more reason to look at alternatives to drug treatment of ADHD--like dietary changes and family therapy."
Länk till artikel: https://www.psychologytoday.com/blog/suffer-the-children/201405/are-adhd-drugs-safe-in-the-long-term
Ts, lyssna inte på råd här på familjeliv sv människor som troligtvis saknar kunskap om barns utveckling, npf-diagnoser och behandling utan lita istället på läkaren som sätter diagnos och ev förskrivet recept (ovh följer noga effekten).
Desto tidigare barn börjar med medicinering desto mer synapser bildas det i hjärnan: synapser som barn med adhd och add saknar vilket därför det gör att det kan bli tråkigt och man tappar konc vilket innebär att när barnet är tonåring/vuxen så slipper hen medicinera. Det är en av tusen fördelar med att medicinera. Ca 5% fungerar inte medicinering på. Ni vet ej om den funkar på er son eller ej om ni inte har privat. Dick kommer läkaren att stegvis höja dosen medicin i början tills dess att din son får biverkningar och då kommer läkaren sänka ett snäpp. Så det går inte att undvika biverkningar under insöttningsperioden. Det finns massor av olika mediciner: vissa långtidsverkande och vissa som bara hjälper över dagen. Läkaren bestämmer vad som passar er bäst. Ni kanske får prova flera. Medicinering är inte farligt. Vanligaste biverkningarna är nedsatt aptit och ont i magen samt stt de kan bli lite lågs o tysta. Blir de låga, tysta o får ont i magen så sänker läkaren medicinen. Sen är det viktigt att ni föräldrar går på alla träffar och grupper som anordnas av ert landsting. Att psykolog gör en formell överlämning till skolans personal. Kanske assistent behövs i skolan? Soec ped bör sätta in åtgärder. Finns massor av hjälp att få flr er sons skull.
Till den som skrev ang att man inte utreder femåringar: man kan utreda från fem år. I vissa fall kan man utreda ännu tidigare. Dock kan man då behöva utreda igen efter ett par år.
Om några år kommer det att finnas många fler diagnoser än idag o säkert fler o bättre mediciner. Självklart.
Dock är det INTE lättvindigt man får en nog diagnos, det vet fld till barn med npf. Det tar lååång tid och omfattande utredningar och krävs mycket tålamod av alla inblandade.
Och nej, barn blir inte speedade av socker. Barn blir speedade av kalas och högtider (där det oftast finns socker)
"Our study shows that growth measurements need to be continuously taken into account when treating children and adolescents with stimulants."
Länk till artikel: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4624592/
Anders Hansen, överläkare i psykatri intervjuas i tidningen skolvärlden:
"Jag vill nyansera bilden och förklara fenomenet. Alla människor har drag av ADHD, det finns ingen tydlig gräns, det är en gråzon. Det är som längd ? alla människor är inte långa eller korta, utan det är en flytande skala. Om man skulle ge hundra slumpmässigt utvalda personer på stan ADHD-medicin skulle hälften av dem sannolikt uppleva positiva aspekter som förbättrad koncentrationsförmåga.
? Är det rimligt att fem, tio, eller tjugo procent har diagnos? Vill vi att samhället ska se ut så att vi måste stoppa in mediciner i tjugo procent av våra barn, för att samhället är för svårt att förändra? Så vi förändrar barnen istället? Det är upp till oss."
Länk till artikeln: http://skolvarlden.se/artiklar/overlakaren-adhd-har-manga-positiva-sidor