Har ni en "dålig" man, eller hustru?

Säg åt han hur du känner, jag tror att han är så van vid att du gör allt för han, du ska inte vara en slav i ett förhållande! Kan han inte hjälpa till med nåt o skiter i allt bara för att han vet att du gör de så är de kanske dags att tänka om? De ska vara 50/50 i ett förhållande! Du kommer bara att bränna ut dig själv och må dåligt medans han dansar loss på rosblad! Så tänk efter hur du vill spendera ditt liv och snacka med han! Ser du ingen skillnad så säg adjö

Fy fasen för män som fallit in i den gamla arbetar-mansrollen. Blir förbannade när jag läser om trådar som denna.

Män! Var män! Inga musar!

Kanske bättre att vara särbo då och ha sitt eget rena/smutsiga hem. Så kan ni umgås när ni känner för det. Tänker att det kan vara en ögonöppnare att föreslå en sådan lösning om inget annat hjälper.

Själv har jag en man som varken kunde städa eller laga mat när vi träffades kring 30 (tack svärmor...). Hade han inte varit villig att lära och ta halva (nåja) ansvaret hade det nog inte varit vi nu.

Njaaa... om allt annat är bra, så skulle jag helt enkelt göra en plan, eller alltid städa samma veckodag och på samma sätt så att han vänjer sig. Och så har han vissa uppgifter och du andra, så vet han. Han ska förstås också ta ansvar, men kanske måste han inte vara lika bra på allt. Om ni däremot ska ha barn ihop, så måste han ju klara dem delarna själv också (inklusive mat till barn). Men i så fall får du köra konsekvent från början att han måste göra alla delar där också, så att han kan.

Min första man var bättre på hushåll och sånt, men han var ingen bra partner, så jag uppskattar min man för att jag kan prata om ALLT med honom och han är alltid ett stöd om det är något. Och det är värd så mycket att jag har lite överseende med att han inte gillar att laga mat.

Min "första" man.....

Hur kommer det sig att så gott som alla feminister har misslyckade relationer bakom sig?

Hur många människor känner du som ENDAST har haft EN relation under hela sitt liv?

Jag är ingen feminist. Och varför har du en ny nick igen? Märks ju ändå vem det är.

Har du bara haft EN partner i ditt liv?  Och om du vill veta: Min ex-man blev psykiskt sjuk, han fick en ganska svår depression, blev helt personlighetsförändrad, det var svårt att ens nå honom. Det tog några år tills jag fick honom att söka hjälp och fick medicin. Sedan mådde han bättre, men uppenbarligen inte tillräckligt bra - terapi hade väl behövts också. Så då började han dricka. Och jag skiljde mig.  Och det har jag verkligen inte ångrat. Eftersom jag träffade min tvillingsjäl sen.

"Möss" inte musar.

Om vi ska tala om riktigt seriösa relationer så många. En intelligent människa hittar en människa som han ser att han passar ihop med och håller sig sedan till henne. Skaffar familj och hedrar sin kvinna och sina barn och leder dem genom livet.

...och hur många sådana 'intelligenta" människor har du omkring dig?

Du själv är förstås själv en sådan "intelligent" man som hedrar din (enda någonsin) kvinna och leder henne och era barn genom livet?