Har ni en "dålig" man, eller hustru?

Njaaa... om allt annat är bra, så skulle jag helt enkelt göra en plan, eller alltid städa samma veckodag och på samma sätt så att han vänjer sig. Och så har han vissa uppgifter och du andra, så vet han. Han ska förstås också ta ansvar, men kanske måste han inte vara lika bra på allt. Om ni däremot ska ha barn ihop, så måste han ju klara dem delarna själv också (inklusive mat till barn). Men i så fall får du köra konsekvent från början att han måste göra alla delar där också, så att han kan.

Min första man var bättre på hushåll och sånt, men han var ingen bra partner, så jag uppskattar min man för att jag kan prata om ALLT med honom och han är alltid ett stöd om det är något. Och det är värd så mycket att jag har lite överseende med att han inte gillar att laga mat.

Jag är ingen feminist. Och varför har du en ny nick igen? Märks ju ändå vem det är.

Har du bara haft EN partner i ditt liv?  Och om du vill veta: Min ex-man blev psykiskt sjuk, han fick en ganska svår depression, blev helt personlighetsförändrad, det var svårt att ens nå honom. Det tog några år tills jag fick honom att söka hjälp och fick medicin. Sedan mådde han bättre, men uppenbarligen inte tillräckligt bra - terapi hade väl behövts också. Så då började han dricka. Och jag skiljde mig.  Och det har jag verkligen inte ångrat. Eftersom jag träffade min tvillingsjäl sen.

"Möss" inte musar.

Precis! Livserfarenhet är nyckeln. Också erfarenhet med relationer. Att folk inte skiljer sig behöver ju inte betyda att deras relation är bra. Det ser vi ju dagligen här - folk som har usla relationer men inte vågar ta steget. 

Och det händer också saker som man inte kan förutse. Partnern kan utveckla psykisk sjukdom och/eller missbruk. Eller man kan utvecklas åt olika håll. 

Det är inte så lätt att definiera hur man väljer rätt partner. Jag trodde en gång i tiden att det var en bra idé att välja någon med liknande värderingar, intressen och bakgrund. Men det visade sig att dessa saker kan vara bra, men de är inte avgörande. Nu har jag en man med ganska olika intressen och bakgrund, men liknande tempo, personlighet, humor, och det funkar så mycket bättre. 

Visst. Men det räcker inte när det gäller relationer. Där är det inte så himla logiskt.