Är jag helt dum i huvudet
Jag är en man på 35 år som är lyckligt gift med den vackraste kvinnan på denna jord. hon är verkligen den snyggaste, hetaste och finaste människa jag vet.
jag har 2 barn sedan tidigare förhållande, och hon likaså.
vi har 1 barn tillsammans och väntar nu vårt andra barn.
vi gifte oss för ca 2 år sedan, och även om det varit lite kaotiskt ibland, så har vi ändå alltid stått starka ihop.
min kärlek till henne är obeskrivligt stark, och jag skulle aldrig någonsin vara otrogen mot henne.
likförbannad i nåt sjukt jäkla ögonblick i mitt huvud som blev ja medlem på en sida där jag slentriant chattade med 2 st kvinnor. detta skedde i 2 omgångar och i totalt 4 dagar.
Varför jag valde att göra detta har jag inte den blekaste jäkla aning om. för det fanns aldrig i min tanke på att jag någonsin tänkt att träffa någon av dom, även om det ena ville de. jag älskar min fru över allt annat, och skulle aldrig få för mig att vara otrogen mot henne.
men varför i helvete valde jag lixom att chatta me dessa kvinnor överhuvudtaget?
jag fattar ingenting.
jag skickade en bild på mig själv, och ingenting annat konstigt hände.
o ungefär i samma ögonblick jag insåg vad i helvete jag höll på så hittade hon detta på min telefon.
jag fattar ju hur det ser ut i hennes ögon, och jag fattar inte hur jag kunnat riskera hela vårt äktenskap på någonting som aldrig ändå hade hänt lixom.
det fanns aldrig en tanke på att träffa någon av dom.
men i min frus ögon förstår jag ju hur det ser ut, och även om hon en dag skulle förlåta mig för detta, så har jag svårt att förlåta mig själv för det.
Ska man hitta något positivt ur situationen så är det att jag övertygades ännu mer om min kärlek till henne, och att jag aldrig någonsin skulle kunna vara otrogen mot henne.
tyvärr ser hon ju detta som en form av otrohet, och jag kan till viss del hålla med henne, även om det pågick väldigt kort tid och jag aldrig träffade någon heller.
men nu gäller de för mig att försöka göra allt för att hon ska lita på mig igen, och jag kan här lova och svära, på allt jag håller kärt.
att något sådant jäkla experiment kommer aldrig någonsin att äga rum igen.
så ett tips till er som verkligen vet att ni älskar er respektive. GÖR INTE DET. det är inte värt det i slutändan. jag har så dåligt samvete att kan behöva stänga in mig på toaletten o gråta, för att jag ändå svek henne totalt genom att ens chatta bakom hennes rygg på de sättet.
och hon i sin tur har ju bara mitt ord att gå på, att det verkligen inte va mer än så pass kort kontakt, och att jag aldrig träffat någon av dom.
Det kommer som sagt aldrig någonsin att upprepas, och jag har svårt att förstå dom som klarar att faktiskt gå hela vägen att träffa någon bakom sin respektives rygg och vara otrogen, och sedan bara gå hem o låtsas som ingenting.
FYFAN, jag hade aldrig klarat av det.
den ångesten jag fick av min upplevelse är inget jag ens skulle önska min värsta fiende, och ändå finns de folk som verkar klara av detta utan att ens rycka på axlarna.
vad tycker ni?
har jag gjort bort mig fullständigt?
kommer hon någonsin kunna lita på mig igen?
numera lägger jag till o med telefonen vid henne om jag ska åka o handla eller gå ut en sväng eller så, för att hon verkligen ska förstå att jag inte gör något bakom ryggen på henne. men skadan e ju på något sätt redan skedd.
någon som har liknande upplevelser om detta, och isåfall hur man kan bygga upp förtroendet igen.
jag är beredd att göra precis vad som helst för att hon ska lita på mig igen.
för jag vet ju med mig själv att jag ALDRIG skulle kunna vara otrogen mot henne.
men problemet är att hon däremot INTE är lika säker på det längre.