• Anonymous32123

    Hjälp! Vi är oense!

    Hej, det är så att jag är gravid, jag blev överlycklig och min sambo med, men efter ett par dagars tänkande vill han nästan att jag gör abort istället för han får "panik". Jag har fått bekräftat från läkare att jag har otroligt liten chans att bli gravid o det vet han om. och nu vill han att jag ska ta bort det. jag vet ej vad jag ska göra! jag hade ju förberett mig att kanske aldrig bli mamma, men nu kan jag det. Och han vill inte ha det? Om han bestämmer sig helt att han vill att jag ska göra abort, så kommer jag antingen förlora en utav dom.. eller båda.. för om han tvingar på mig en abort så tror jag att jag lämnar honom. men jag kan inte uppfostra ett barn själv. eller så behåller jag barnet.. och lämnar honom, och anger pappan anonym.. är jag en hemsk människa? :(

  • Svar på tråden Hjälp! Vi är oense!
  • hivo

    Men gud, vilken kille! Gör inte abort pga av att han får panik. Det är ju du som bär på barnet.

    Herregud. Hur gammal är han ens?

    Nej! Har du väntar på detta och han varit glad när ni fick reda på det så fortsätter du göra som du vill! Och tro mig. Du KAN uppfostra ett barn själv och du kommer aldrig förlåta dig själv om detta var din enda chans till ett barn.

    Bort med hans känslor. Nu är det dig det ska fokuseras på! Om han lämnar dig så skulle han gjort det senare ändå, tycker absolut inte du ska vara rädd att förlora honom

  • LFF

    Hej,

    Du ska absout inte göra abort om du inte vill. Är det dessutom så att du mer eller mindre fått veta att sannolikheten att du skulle kunna bli gravid på "naturlig" väg var minimal och sen trots allt blivit det så är det fullt förklarligt att du vill (och ska om det är så) behålla.

    Du kan absolut uppfostra ett barn själv. Nej, du ska inte uppge "fader okänd" eftersom det kommer att startas en utredning då för att se om det går att fastställa faderskapet. Det är för barnets skull. Din sambo ska ta, i vart fall sitt ekonomiska, ansvar för barnet. 

    Hur länge har ni varit tillsammans?

  • RJEL

    När jag blev gravid blev min sambo glad och panikslagen, men mer panikslagen än glad. Jag blev glad men chockad.
    Efter 1-3 veckor var jag fortfarande super glad men blev panikslagen och alla möjliga tankar kom. Har fortfarande dom tankarna. Undrar liksom ska vi göra detta? Är vi redo? Känns så långt bort att föreställa sig att vi ska ha en bebis.
    Nu i vecka 16. Är min sambo överlycklig och jag kan äntligen ta in att vi ska göra de här. Efter vecka 9 så kunde min sambo ta in de mer och efter första ultraljudet var han glad och förväntansfull.
    Trodde aldrig att han skulle vara helt okej med det.

    Ge honom några veckor att vänja sig. Men kör inte över honom, säg att du förstår honom men att du inte vill göra en abort.

  • Anonymous12321
    Han är 28 och vi har varit tsm i 3 år. Ja jag har tid hos MVC 18 Dec, då ska jag vara i ungefär vecka 9 tror jag. han kan dock ej följa med, så han kommer ej få se Ultraljudet :( Jag håller alla tummar och tår att han ändrar sig, Tack för hjälpen!!
  • LFF
    Anonymous12321 skrev 2017-11-23 13:47:17 följande:
    Han är 28 och vi har varit tsm i 3 år. Ja jag har tid hos MVC 18 Dec, då ska jag vara i ungefär vecka 9 tror jag. han kan dock ej följa med, så han kommer ej få se Ultraljudet :( Jag håller alla tummar och tår att han ändrar sig, Tack för hjälpen!!
    Då är det bara "suck it up" för honom... Han är en vuxen "man" och får helt enkelt bete sig som en man och ta sitt ansvar. Men, ta och prata med din BM när du är där för om det är som så att han inte vill vara med på resan så behöver du ändå någon att prata med. 

    *kramar om*
  • Anonymous12321

    Tusen tack! Har känt mig hemsk som vill behålla det oavsett vad han säger. Känner mig lugnare nu! Tack :) 

  • hivo
    Anonymous12321 skrev 2017-11-23 14:06:01 följande:

    Tusen tack! Har känt mig hemsk som vill behålla det oavsett vad han säger. Känner mig lugnare nu! Tack :) 


    Du ÄR INTE HEMSK OMG! om någon är det så är det han som gett dig falska förhoppningar om er framtid. Fuck him! DIN KROPP
  • Annelie 76

    Både första, andra och tredje graviditeten fick jag panik, även sambon fick det. Vi grälade mycket vid första och det var en del tankar om abort. Men nu har vi alltså tre stycken...

    Panik är vanligt men det går oftast över. Sen kommer det igen, går över och så fortsätter det. Att bli förälder är STORT, att ansvara för nån annans väl och ve resten av sitt liv borde ge alla människor panik. Men vill du ha barn så behåll det. Damon får ta ansvar för sina känslor och bestämma hur han vill ha det. Han ska bli pappa, nu får han bestämma sig för om han vill vara närvarande eller frånvarande.

  • Majbebis18

    Så jobbigt för dig!
    Jag fick också veta att jag troligtvis aldrig skulle kunna bli gravid. och jag vart det! med min kille som jag varit tillsammans med i 2 år. det var en chock eftersom jag inte trodde jag kunde bli gravid. men jag vart jätte glad också och valde att behålla det. min kille ville och vill absolut inte ha det. han har gått ner sig rejält och är jätte deprimerad och pratar hela tiden om hur han inte vill ha barnet. men jag är fast besluten att behålla det. det är min chans nu och jag är så glad att jag fått denna chansen! 
    känner att du ska göra det du vill! du borde strunta i vad han vill eller inte vill. det är din kropp, du bestämmer. du kunde inte bli gravid och du vart det. ta chansen om du vill det och det känns som det rätta för dig! och om du blir själv i detta så finns det jätte bra kuratorer på MVC du kan prata med om detta. 
    jag är i v. 18 nu och är så glad att jag tog valet att behålla det. men du ska göra det du vill! lyckatill:)

Svar på tråden Hjälp! Vi är oense!