Nervös inför dejt...

promenad, baka lussekatter

När jag internetdejtade så lät jag första träffen vara rätt enkel och kort.. Att man träffades på stan och tog en promenad eller kollade på någon utställning. Kändes det bra direkt kunde man stanna och ta en fika och bestämde att ses snart igen. Var man tveksam eller kände att det inte var något så var det lätt att bryta upp utan att det blev konstigt! Tycker att det känns väldigt stelt och jobbigt att typ äta middag ihop första gången, särskilt om man märker direkt att intresse saknas (måste ändå genomlida en middag..).
Att vara nervös vid en första dejt är normalt!

När jag träffade min nuvarande sambo första gången så var han jättenervös och gick inte att få ögonkontakt med honom och han kunde nästan inte prata, kraken! Men vi tog en andra dejt och då gick det mycket bättre och vi kunde prata om hans nervositet och skratta lite åt hur han var på första dejten. Idag bor vi som sagt ihop och är förlovade!

Det bästa sättet att hantera nervositet är att börja med att säga "Hej, vad kul att ses, bara då du vet är jag så sjukt nervös detta är nytt för mig!"

Så är du uppriktig, visar på självförtroende och vägar vara den du är.

Oftast är det en rolig lite egen start på en konversation och lätt att spåna vidare på han kanske säger "ÅH DU med?! Trodde jag var ensam" eller "äh du är med mig jag är knappast farlig förutom att jag har svårt att sluta prata ibland;)" eller vad som helst.

Ska man tala inför folk är det smart hjälp att börja med "Det här är nervöst men jag ska göra mitt bästa" folk förstår ens situation och gillar dig bättre.

Boka dejt på en pub/bar och kom dit lite för tidigt.
Då hinner du ta en drink och dämpa nervositeten utan att det är konstigt.

gulligt med tjejer som är lite nervösa, när jag blivit kär i vissa tjejer har just det varit en bidragande orsak 

Precis så. Lite socialt glidmedel skadar inte 

Första dejten med min kvinna var på bowlinghall, gick rätt okej, lite nervöst. Andra dejten var typ kaffe hos mig, sjukt nervöst men det gick ändå bra. Tredje dejten var på en pub, kändes helt rätt.

Jag var som du... kom från ett långt förhållande. Ingen större erfarenhet av att dejta, men jag är nu fem år in på första dejten :)

Håller med

Ursäkta Riskaka att jag dissar ditt fantastiska knep men mitt tips är:

Säg inte att du är nervös. Det gör bara att du drar ner dig själv i status. Är du tjej och är på en dejt, så möjligen... Men är du kille så tycker jag absolut att du ska ha som princip att inte säga något om det. Om det blir jättepinsamt och nervositeten ändå finns kvar, så okej då... Men annars inte.

Och...

Ska du tala inför folk, så börja för sjutton gubbar inte med att säga att du är nervös. Du kunde lika gärna säga något i stil med: "Nu ska ni få lyssna på en urdåligt föredrag eftersom jag är så väldigt tråkig föredragshållare". Du ska inte börja ditt föredrag med att betona negativa saker om dig själv, ditt tillstånd, om du är kissnödig eller nervös. Du sprider bara din egen ångest till publiken. Kanske känns det bättre för dig, men hemskt mycket sämre för den som lyssnar. Folk vill inte veta om du är nervös, de vill bli tagna på sängen av något intressant och fängslande... Det är ok, att vara nervös, men berätta det inte utan dölj det.

Förlåt Riskaka...

Varför har du antagit att du kommer att vara ditt avslappnade jag i dejtingsammanhang? Är du avslappnad när du håller föredrag inför ca 400 personer? Är du avslappnad när du pratar med fyra av dina chefer som sitter på höga stolar och blänger?

Självklart kan det bli så att nervositeten kommer in och spelar en ett spratt, även om man kan tjoa och tjimma hejdlöst med sina väninnor i timmar. 

Så vad kan du göra? Jag tänker att du troligtvis inte kommer att kunna sitta där på dejten och tjimma lika avslappnat som med dina väninnor på en gång, utan du behöver träna och förbereda dig.

Om du fick ett erbjudande om att hålla tal inför kungen, skulle du kanske fundera lite innan på vad talet skulle handla om. Du skulle kanske inte bara kila dit och improvisera några ord om fosterlandet och svenska flaggan. Det är väl likadant med en dejt. Du behöver ha ett stort lager med ingångar, samtalsämnen förberedda. Ha gärna frågor förberedda också.

Själva nervositeten är ju svår att få bukt med, tänker jag. En del av den kan bero på att du inte är bra förberedd. Så om du förbereder dig noga, kanske en del försvinner. Annars tänker jag att du behöver agera och prata i nervositeten. Ungefär som om du spelar i en teater, och är nervös, men kan fortsätta eftersom allt du gör är väl inrepeterat och går på rutin. 

För att du ska kunna agera i nervositeten behöver du alltså ha ett program som du övat på innan. Fundera innan över hur du vill att hela dejten ska gå till i stora drag. Ha samtalsämnena memorerade. Öva din dejt, med kompisar. När sedan den stora dagen kommer, så har du då tränat hjärnan och satt ett mönster. Du kan då agera trots det stora brus som din ev. nervositet har påskansat dig.

Här är några bonus-tips:
* Fråga aldrig om yrket/sysselsättning för din dejt, och försök håll dig borta från det samtalsämnet. Ha det ämnet kvar, och använd det endast i panik-situationer (jobbiga tystnader).

* Ta vara på samtalsämnen som naturligt dyker upp. Servitörens lustiga fluga. Den illasmakande steken ni äter... etc, etc...

* Associationslek. Bra dejting består av en rad associationer. Det gäller att associera fritt på det som kommer upp. Ex. Din dejt säger att han gillar fisk. Du säger att du aldrig har gillat fisk sedan du följde med din morfar och fiskade och han bröt nacken av en gädda. Din dejt frågar dig om du har en nära relation med din morfar. Du berättar att han har dött, men att du stått honom väldigt nära. Din dejt berättar att hans mormor nyss gått vidare, etc, etc...

* Har du otur, kan du behöva dra hela lasset själv. D.v.s. din dejt hjälper dig inte med uppslag att prata om och kanske dessutom effektivt och snabbt dödar varje försök till ny konversation. Då är det viktigt att du har en uppsjö av ämnen förberedda. Det kan även vara bra att ha en exit. Så planera inte för en första dejt som är flera timmar lång, för då kan det bli plågsamt.

* Prata inte primärt om dina exmän, men gärna om framtiden, drömmar, skrock, krig, politik, religion, teveprogram, filmer, sex. Extra plus i kanten om du kan knyta ihop ett ämne som ni pratar om i stunden med ett som ni pratade om nyligen. Försök hitta vinklar på konversationen så att du även pratar om djupa känslor, personliga minnen och upplevelser så att konversationen skiljer sig från den du har med en arbetskamrat. D.v.s. öppna upp dig lite extra och visa lite av dig själv och din personlighet. Var sann, och förställ dig inte.

Nästa fråga är då var man ska ha en dejt någonstans.

Själv föredrar jag kafé just för att man kan sitta och prata ganska ostört, och man kan gå när man vill. Jag gillar det verbala, och kanske det är därför jag gillar kaféer. Men man kan också göra något helt annat. Att spela badminton är en rätt kul sak, för det kan nästan alla göra. Det är nog bra för den som vill komma över lite nervositet i början, eftersom man inte behöver prata mycket, men får någon slags gemenskap ändå.

Gå på promenad är också en rätt bra sak. Då släpper mycket, och man har naturligt samtalsämnen i det man ser när man strosar runt.

Vill man chansa lite mer kan man t.ex. åka go-cart, eller klättra eller något mer annorlunda. Men då blir det så stort fokus på aktiviteten och mindre på själva personen. Jag gillar mer det enkla.

Att gå på bio som första dejt rekommenderar jag inte. Det blir bara konstigt om man inte känner varandra, och man lär inte känna varandra något bättre alls tycker jag. Gå på bio kan man göra efter ett par dejter och då kan man sitta och mysa och hålla hand och sånt.