överklass
Jag har svårt att förstå mig på överklassen.
jag är inte fött i sverige. men pratar perfekt svenska. har ett bra jobb. mina barn är blonda.
jag bor i ett område i stockholm där svenskar har det bra ställt.
när jag ska lämna mina barn på kalas så tror dom att jag är hans barnflicka. när dom hälsar dom andra föräldrarna välkomna som vänder dom ryggen till mig.
jag är den enda mörkhåriga föräldern. alla omkring mig där är 30 cm längre än mig.
fast mitt barn har gått i den klassen i 3 år är det en familj som min son leker med och jag har träffat i bland.
som tur så är min mann blond och lång svensk mann.
när mitt barn var mindre råkade jag ut flera gånger att gamla människor skrek åt mig . flytta på dig jävla svart skalle. du fattar ju inte svenska.
dom lite äldre barnen tonåringarna brukar förolämpa mig när jag är ute och går med mina barn.
förolämpningarna görs när mina barn är med.
på föräldrar möten så är lärarna inte ärliga. klagomål kommer endast upp på möten. varför kan dom inte säga det på en gång.
dom tror hela tiden att jag ska vara tacksam för att min man har valt mig. han har ett sånt fantastiskt jobb. sanningen är att det är jag som står på bostaden, bilen och tjänar dubbla hans lön.
i bland har jag trott att dom jämt är arga och arroganta för att dom inte äter någon mat. efter 4 barn så har alla st 36 i kläder.
för min del har dom visat sin rätta sida. inga jag kommer att försöka umgås med.
det jag inte förstår är vad dom hänger upp sig på. jag har svårt att förstå dom sociala koderna.
min familj flydde vårat land för kommunisterna. min familj är akademiker och företagare.kommunisterna döde alla kapitalister. resten av min familj bor i zurich , usa. alla akademiker med egna företag.
jag gör bra karriär. går på mycket möten där jag måste vara välklädd.
vad är det överklassen tittar på ? jag tycker det är så pinsamt på skolavslutningen när jag får stå helt skälv. ingen pratar med dig. kanske frågar om jag har gått vilse.
