Hej!
Jag påbörja min första ivf nu i november men vi var tvungna att avbryta pga för få blåsor!
Nu blir det en vilomånad och förhoppningsvis startar vi i januari 2018. Jag tycker att det är så jobbigt att läsa om alla som är i gång!
Så nu startar jag en ny grupp för oss som ska starta ivf i början av nästa år. Även för er som har gjort fler ivf försök men inte lyckats och hoppas på att 2018 är ert år!
Vi kan ju hjälpas åt att få tiden att gå! :)
Visa hur du känner, håll inget tillbaka, då kommer de att förstå. Men man har ju lärt sig vid den här tiden att bita ihop och låtsats må bra, så ibland är det svårt att visa hur man verkligen mår. Har du fått någon tid till vårdcentralen?
Ja nu skyndar jag hem varje dag och kollar posten! Hoppas nu inte detta krockar med sambons konferens, då kanske vi måste vänta en månad av den anledningen!
Bara man oftast mår bra kan man få må dåligt tänker jag. Blev så ledsen i helgen för min kusin ska ha barn. Men jag bestämde mig för att inte låta det tynga mig, lika lite som de vet vad jag går igenom vet ju jag hur deras resa dit varit - vi kanske går igenom samma sak.
Hoppas det snart känns lite annorlunda - håll ut!Jag känner precis igen mig. Några har blivit sura för att jag inte vill umgås, men jag orkar inte. Och vill inte chansa. Så jag umgås med min sambo, familjen och en vän. Hon som vet vad vi går igenom. Andra har jag mer sms-kontakt med, det är enklare. Hoppas de andra kommer tillbaka sen när man orkar igen!
Jobbet är svårt tycker jag, det är så många gravida och med småbarn så diskussionerna kommer ofta in på det. Och annars är det tant-ligan som ska klaga över att de inte får några barnbarn för deras barn ska göra karriäääär.. hoppas inte min mamma pratar så på sitt jobb - undrar om de vet vad deras barn går igenom.. säkert någon där som kämpar.
Så länge man mår övervägande bra är det okej tycket jag. Före jul höll jag på att bryta ihop helt, då var det nära att jag försökte få en sjukskrivning. Men jag hittade tillbaks och mår bättre nu.
Hoppas du också bara har en svacka och hittar lite gnista igen! Det är tufft nog som det är, man ska inte behöva ha en depression också
Ja precis :/ nu fick jag dock en tid först 12 april.. känns ju jättelångt. Vill ju träffa en läkare nu. Får ev gå till öppna mottagningen istället..
i övermorgon är det din tur! Hur känns det?
Tack för pepp! Precis som många andra beskriver så går det upp och ned. Antar att det är en försvarsmekanism att man ibland ?stänger av? då man inte orkar vara ledsen hela tiden. När det kommer tillbaka sen kommer det dock tillbaka rejält och liksom knockar en.
Skönt med detta forum där man kan dela liknande upplevelser och lära av andra som kommit längre i processen.
Då är man tillbaka i väntan på att mensen ska komma. Nästa omgångs mediciner är beställda och livet sätts på paus igen. Vill bara sätta igång direkt. Känner mig inte lika positiv som första omgången. Lyckas vi inte nu så är det bara ett försök kvar innan plånboken åker upp. Och ett barn hamnar längre fram i tiden. Fördelen är att man nu vet hur behandlingen känns. Jag får köra exakt samma medicin och startdos...
Mensen beräknad på söndag, men jag tror den kommer nån dag sen för kändes som ägglossningen var sen.
Du kan alltid vara sjukskriven själv i 5 dagar utan läkarintyg, du kan alltid skylla på en influensa om du inte vill berätta för chefen!
Jag har inte funderat nått alls på det denna månad faktiskt, känner mig väldigt lugn på något sätt. Vet dock inte om jag tror det kommer att gå utan mer vill få det överstökat typ. Dock lite orolig om den inte klarar upptining men jag hoppas det.
Verkligen, det är så mycket värt! Att slippa hålla allt för sig själv framför allt... det pratas om tabu och allt... jag har inga problem att berätta egentligen, skäms inte eller så - men jag orkar inte alla blickar och frågor , så jag kommer att berätta efter... mest är jag rädd för hur mamma ska ta det, att hon inget fick veta under tiden. Hon kommer ta det personligt. Men det får vara fokus på mig nu, så det får vara så
Imorgon ska vi alla ha en bra dag, njuta av vårsolen och att det kommer att bli vår tur sen, så småningom!
Känner mig jättemensig idag.. bubblar i magen å känns exakt som innan mens så tror det är kört denna gång med. Den lär väl komma idag eller imorgon.. funderar på å ta ett test när jag kommer hem. Så kan jag sluta med lutinus sen å låta mensen komma igång :/
Då är man tillbaka i väntan på att mensen ska komma. Nästa omgångs mediciner är beställda och livet sätts på paus igen. Vill bara sätta igång direkt. Känner mig inte lika positiv som första omgången. Lyckas vi inte nu så är det bara ett försök kvar innan plånboken åker upp. Och ett barn hamnar längre fram i tiden. Fördelen är att man nu vet hur behandlingen känns. Jag får köra exakt samma medicin och startdos...
Mensen beräknad på söndag, men jag tror den kommer nån dag sen för kändes som ägglossningen var sen.
Träningen har jag också kört i gång ordentligt med (vågade ju knappt träna alls under stimulering, ruvning) så det känns ju också väldigt befriande att få köra ordentligt igen!!
det tror jag absolut hjälper i långa loppet!!