• Anonym (j)
    Äldre 30 Nov 16:41
    10920 visningar
    80 svar
    80
    10920

    Vad är kopplingen mellan autism och Asperger?

    Hej, tänkte eftersom läkarna ju slog ihop de två vilket antagligen fått många att bli olyckliga så hör väl tråden hemma här. Vet nån varför de gjorde så och är de två diagnoserna verkligen så extremt lika?

    En följdfråga, är det vanligt att GAD (generellt ångestsyndrom) förväxlas med Asperger? För visst kan man väl sakna Asperger/autism och ändå ha bristande förmåga till socialt samspel? Om så är fallet, varför är då bristande social förmåga ett kriterie?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2017-11-30 16:42
    Oj, nu missade jag en grej här, självklart fattar jag att de påfrestningar som AS kan medföra ju kan utlösa ångest, fast en person som inte har Asperger kan ju också få GAD.

  • Svar på tråden Vad är kopplingen mellan autism och Asperger?
  • Äldre 3 Dec 09:44
    #31
    Anonym (j) skrev 2017-12-02 22:48:18 följande:

    Så om en person med Asperger beter sig illa åt, får problemet förklarat för sig men ändå fortsätter, då ska man ha förståelse för den honom/henne?

    Får man seriöst inte klaga på aspisar? Tror ni att alla som nån gång tycker de är jobbiga är nazister?


    Klart man får klaga på beteenden, folk har ändå rätt att få vara ifred. De personer som har svårt att förstå sociala sammanhang brukar ha speciella boenden och personer med sig.

    Skulle inte du tala med personalen på ditt boende om ditt tvång att skriva såna här inlägg?
  • Äldre 3 Dec 10:37
    #32
    Anonym (j) skrev 2017-12-02 23:36:09 följande:
    Men Asperger är ju inte samma sak som mental retardation, då borde man väl kunna ändra på sitt beteende? Om man nu får det förklarat för sig tydligt.
    Kan DU ändra ditt beteende om du får något förklarat? Säkert inte med vad som helst. Med vissa saker funkar det, visst. Men om du t.ex. skulle flytta till ett annat land, där man beter sig ganska annorlunda, jämfört med det som du är van vid - då skulle du inte kunna anpassa dig så snabbt. Kanske efter längre tid. Jag har själv flyttat land, så jag talar av erfarenhet.

    Man kan relativt lätt ändra till något som man är bekant med, något man brukar göra. Men om det är ett beteende som inte är naturligt för en, eller som man är helt ovan med - det är mycket svårare. Och det har inget (eller inte så mycket) med intelligens att göra. När det gäller folk med Asperger, så tycker jag att man kan förvänta sig att de tänker till om man verkligen säger till på skarpen och om det är absoluta förbud så som: Man får inte ta på andra om man inte har kollat att det är okej. Sedan är det svårare när det gäller små saker som inte är så uppenbara. Folk med Asperger/autism har en annan logik, en annan referensram. Så oftast är det så att man når fram till dem om man förstår hur de tänker. Man pratar förbi varandra annars, Problemen beror på missförstånd.

    Jag jobbar med ungdomar med Asperger, därför har jag erfarenhet av dessa missförstånd. Vi har en gång haft en ungdom som vi var tvungna att flytta ifrån dem andra ungdomarna, att ha hen någonstans med bara vuxna, eftersom han insisterade att han FÅR göra si eller så. Visst, det finns många saker som man får göra - teoretiskt - men de kan ändå irritera andra människor väldigt mycket. T.ex. kunde det handla om att gå in på andra ungdomars arbetsplatser och stå där, bakom dem. Och det tycker andra ungdomar är obehagligt om någon bara står bakom dem när han inte har något där att göra. Vår kurator sa till hen: Visst, man får göra det, men då får man också ta konsekvenserna - som att folk då inte vill ha med en att göra. Jag tyckte det var lite hårt, jag tror inte det ändrar på beteendet. Jag försökte säga till hen istället att det är bättre att inte göra tvärtom det som de flesta gör. Även om man "får" göra det. Eftersom det inte handlar om vad man får eller vad som är rätt eller fel. Utan här handlar det om att majoriteten vill göra på ett sätt och om du gör på annat sätt, så blir de irriterade. Det gör STOR skillnad hur man förklarar.

    Generellt tycker jag att det är bra om du försöker förstå hur personen tänker, eftersom de oftast inte vill någon illa (de flesta med Asperger är ganska snälla, och ärliga) och att man försöker reda ut vad missförståndet är. Men man bör förstås inte ta vilken skit som helst, man bör säga ifrån när personen går över gränser. Där min man arbetar fanns det någon konsult som verkade ha Asperger och som var för närgången mot en tjej där. Han fick en varning, sen fick han sparken. Det går förstås inte att någon gör så. Eftersom han ändå verkade ganska högfungerande, så tror jag att han kommer att vara försiktigare nästa gång.
  • Äldre 3 Dec 10:40
    #33
    Anonym (Joho) skrev 2017-12-03 09:28:24 följande:
    Min dotter med aspergers är beräknad att vara runt fem år äldre mentalt än hennes riktiga ålder.

    Hon är extremt intelligent och ligger långt före alla andra i klassen, men hon har svårt för det sociala. Inte i den form att hon inte har vänner, men hon kan inte tolka kroppsspråk och hon tolkar allt bokstavligt. Det spelar ingen roll hur många gånger man försöker förklara, hon förstår ändå inte. Hon ser hur andra gör och försöker härma, men hon har ingen riktig förståelse för VARFÖR man gör si och så.
    Nu vet jag inte hur gammal hon är, men från tonåren eller helst efter tonåren brukar de väl ändå förstå om något är helt förbjudet, eller i alla fall så pass oönskat att man får stora problem om man bara struntar i det?
  • Mariel­l8
    Äldre 3 Dec 12:00
    #34
    Regndamen skrev 2017-12-03 09:44:47 följande:

    Klart man får klaga på beteenden, folk har ändå rätt att få vara ifred. De personer som har svårt att förstå sociala sammanhang brukar ha speciella boenden och personer med sig.

    Skulle inte du tala med personalen på ditt boende om ditt tvång att skriva såna här inlägg?


    Nej, alla som har svårt socialt bor inte på speciella boenden och har inge personer runt sig. Det är individuellt. Finns folk utan AS diagnos som också kan ha svårt socialt.
  • Anonym (Joho)
    Äldre 3 Dec 12:05
    #35
    AndreaBD skrev 2017-12-03 10:40:06 följande:

    Nu vet jag inte hur gammal hon är, men från tonåren eller helst efter tonåren brukar de väl ändå förstå om något är helt förbjudet, eller i alla fall så pass oönskat att man får stora problem om man bara struntar i det?


    Hon är 8 och visst förstår hon principen av regler och är, till skillnad från sina kompisar, väldigt noga med att de efterföljs, men hon förstår inte alltid VARFÖR reglerna är som de är.

    Att tonåringar ofta klarar sig mer obemärkt beror till stor del på att de lärt sig vad som förväntas i olika situationer och helt enkelt härmar andra i sin omgivning, medvetet eller undermedvetet.

    Jag var och är där själv. Det är först nu när jag närmar mig 30 som jag genuint känner att jag klarar situationer jag inte kan analysera sönder i förväg.
  • Äldre 3 Dec 12:20
    #36
    Anonym (Joho) skrev 2017-12-03 12:05:45 följande:
    Hon är 8 och visst förstår hon principen av regler och är, till skillnad från sina kompisar, väldigt noga med att de efterföljs, men hon förstår inte alltid VARFÖR reglerna är som de är.

    Att tonåringar ofta klarar sig mer obemärkt beror till stor del på att de lärt sig vad som förväntas i olika situationer och helt enkelt härmar andra i sin omgivning, medvetet eller undermedvetet.

    Jag var och är där själv. Det är först nu när jag närmar mig 30 som jag genuint känner att jag klarar situationer jag inte kan analysera sönder i förväg.
    Jo, jag förstår det. Jag menade bara att de kan klara att skilja på hur man bör bete sig i vissa sammanhang, efter erfarenhet. Inte att folk med Asperger förstår varför. Men även utan Asperger kan ju folk ibland (mera sällan och i mindre utsträckning förstås) hamna i situationer där de inte förstår helt och hållet. Så man kan ju hamna i situationer där man måste acceptera att man får välja något beteende som fungerar även om man inte förstår varför.
  • Anonym (hm)
    Äldre 3 Dec 15:59
    #37
    Anonym (Joho) skrev 2017-12-03 09:20:38 följande:
    Det gör de visst, min dotter vid diagnosen aspergers i vintras, jag fick den i somras.
    Säkert olika vid olika sjukhus hur de gör nu men inte här längre, inte längesedan som de ändrade och inom barnpsykiatrin kan den ev hänga kvar. Troligtvis lär de säga att jag skulle fått "asperger" om de fortfarande gav ut den men det kommer inte att stå i mina papper.
  • Anonym (mmm)
    Äldre 3 Dec 16:25
    #38
    Anonym (j) skrev 2017-11-30 16:41:14 följande:

    Hej, tänkte eftersom läkarna ju slog ihop de två vilket antagligen fått många att bli olyckliga så hör väl tråden hemma här. Vet nån varför de gjorde så och är de två diagnoserna verkligen så extremt lika?

    En följdfråga, är det vanligt att GAD (generellt ångestsyndrom) förväxlas med Asperger? För visst kan man väl sakna Asperger/autism och ändå ha bristande förmåga till socialt samspel? Om så är fallet, varför är då bristande social förmåga ett kriterie?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2017-11-30 16:42
    Oj, nu missade jag en grej här, självklart fattar jag att de påfrestningar som AS kan medföra ju kan utlösa ångest, fast en person som inte har Asperger kan ju också få GAD.


    Har inte orkar läsa svaren men det är väl bara att du googlar? Det finns massor med bra sidor om detta. 

    Nu har du säkert redan fått svar i tråden men jag försöker. Tänk dig autism som ett paraply och under detta paraply finns variationer men alla kallas autism. I den tidigare dagnosmodellen skilde man ut asperger som en egen del men det har hela tiden handlat om autism det också, och kallas för högfungerande autism. I takt med med att diagnosinstrumenten förfinas så förändrar man vad diagnoserna ska kallas och/eller var gränser ska gå. 
    Det är samma sak som skett med diagnoser inom ADHD - det har hetat en massa olika saker under årens lopp och man har även förändrat detaljer i vad och hur man mäter det. 
  • sextio­talist
    Äldre 3 Dec 16:33
    #39

    Men det finns ju många i samhället som fungerar med Aspergers,.jag har två kollegor med diagnosen asperger, de fungerar utmärkt på jobbet och mot kunder, det enda som avviker är att de inte behöver vara med på gemensamma aktiviteter och att de alltid är garanterade egna rum.

    Jag misstänker att inom min bransch hittar man en hel del med den diagnosen och även inom andra teknikområden.

  • Anonym (TS)
    Äldre 12 Feb 23:26
    #40
    Mariell8 skrev 2017-12-03 00:11:50 följande:
    De flesta med AS klarar inte av att ändra sitt beteende. Men det finns säkert de som klararn det.
    Är det för att de inte förstår varför man bör ändra på sig?
Svar på tråden Vad är kopplingen mellan autism och Asperger?