• Äldre 9 Dec 04:32
    2565 visningar
    4 svar
    4
    2565

    Leker han svår?

    Hej alla människor där ute i vinterkylan!


    För en månad sedan så lämnade min sambo mig via ett sms, vi har varit tillsammans i två år och förhållandet var oerhört osunt. Det vi hade var mer ont än gott om vi säger så utan att gå in på för mycket detaljer. Att det fick ett slut var ändå en lättnad. 

    I samma veva och samma vecka som jag och sambon (exet) gick åt vars ett håll så kontaktade en kille mig via Facebook, jag jobbar på en restaurang och han hade sett mig där och verkligen kämpat för att ta reda på vem jag var, lite smått obehagligt men ändå gulligt. Vi började skriva och han kör lastbil så ganska omgående så kom vi överens om att vi skulle ringa varandra och prata just för att han skulle slippa att sitta och skriva med mig bakom ratten. Redan efter några minuter så insåg vi båda att det var som att vi pratade till oss själva, vi snackade om framtidsdrömmar, intressen och mycket annat och vi hade så himla mycket gemensamt. Vi pratade i fem timmar, dagen efter pratade vi i telefon från morgon till kväll och så fortsatte det i en vecka. Han bor 3 mil ifrån mig så efter en vecka så ringde han mig och bad mig att komma till en parkering som ligger en liten bit ifrån mig, det tog emot, tänk om han inte var den som jag trodde? Men jag trotsade mig själv och åkte dit och där mötte jag en helt fantastisk kille, han gav mig blommor och choklad. Alltså en riktig drömkille (givetvis inte bara för blommorna och chokladen) . Vi stod ute i kylan och pratade med varandra i tre timmar och det var nog dom bästa timmarna på väldigt länge. Väl hemma igen så ringde vi varandra och pratade. Vi gled in på samtalsämnet om förhållande och om det var något aktuellt för oss eller inte. Det vred sig i min mage då jag verkligen verkligen inte ville gå in i något nytt så tätt inpå det andra, för det första så är jag ganska trasig efter det förra förhållandet och för det andra så vill jag inte hoppa runt bland killar så. Jag la fram korten på bordet och sa ''Jag tycker att du är en fantastisk kille, av det jag lärt känna än sålänge så är du verkligen en drömkille för mig. MEN jag vill ta det försiktigt, jag kan inte gå in stark i ett förhållande nu och det skulle absolut inte funka'. Killen suckade av en ren lättnad och tackade mig för det för han kände exakt samma sak, han ville ta det försiktigt. Vi fortsatte snacka och efter en vecka så bestämde vi oss för att ses hos mig som två vänner, vi tog några öl ihop framför filmer. Han kröp upp bredvid mig och använde min famn som en kudde i soffan. Innan vi sågs så hade vi slagit vad om vem som skulle förlora vadet om vem som snor en puss först, han förlorade morgonen därpå när vi tog farväl innan han skulle åka hem till sig. Pussen var det längsta vi gick. 

    Vi fortsatte att hålla kontakt som vanligt. När jag såg hans namn på min telefon så fick jag miljontals fjärilar i magen. Vi skrev inte med varandra på något speciellt sätt efter det. Jag tycker om honom, han är en väldigt go kille och jag ville visa min uppskattning så jag skrev till honom i Torsdagsmorse ''Jag tycker om dig, du är så himla härlig och jag är glad över att jag får chansen att lära känna dig.'' Han svarade inte mig på nästan hela dagen (!!!) Paniken slog mig, skrev jag något fel? gick jag över gränsen? Dagen efter ringde han som vanligt och jag frågade honom lite försiktigt om det jag skrev var fel varpå han sa att han inte vet vad han vill, han jobbar väldigt mycket då hans arbete även är hans intresse. Jag har sagt åt honom att hans arbete aldrig skulle vara ett problem då jag är glad bara om jag (eventuellt) i framtiden i alla fall få se han en stund på kvällen. Han påstod att exakt dom orden påminde honom om vad hans ex hade sagt, hon hade tydligen också sagt att hans arbete inte skulle vara något hinder i början men sedan när det väl blev någonting mellan dom så hade hon mer och mer visat att hon ville att han skulle sluta jobba så mycket. Jag lovade honom att jag inte är sån, jag vet liksom vad jag ger mig in på och jag skulle aldrig försöka ändra på någon. I mina tidigare förhållanden så har jag kunnat vara ensam i flera veckor och bara tyckt att det varit rätt skönt. Han tyckte att det lät bra, men det var tydligen en anledning till varför han drog sig undan. Han tyckte att det jag sa att jag ville ha var något som lät för bra för att vara sann. Jag har självklart enbart sagt sanningen, jag vet hur jag själv är funtad. 

    Att tillägga, vi har en gemensam vän. Vännen och killen hade träffat varandra för några dagar sedan och enligt vännen så hade killen snackat massor om mig. Det hade tindrat i hans ögon och hon märkte verkligen att det var någonting. Han har tydligen träffat många tjejer men han har aldrig någonsin berättat om dom. På honom verkar det även som att han har pratat och berättat om mig för dom flesta, även sin chef och ALLA har bara varit glada för hans skull då dom flesta tyckt att det var på tiden att han hittar sig något. 

    Tror ni att det beror på något annat som han drar sig tillbaka? Jag vet inte riktigt hur mycket en kan skriva och göra för att inte ''trampa på tårna''. Jag har börjat tycka om honom men det betyder ju verkligen inte att vi ska gifta oss nästa vecka. Jag vill fortfarande ta det försiktigt. Ibland känns det som att han leker svår, är jag den som inte hör av mig så mycket under en dag så ringer han eller så skriver han ofta något gulligt OCH om jag ringer och skriver en del så känns det som att han drar sig iväg. Hur ska jag göra? Jag vill verkligen inte förstöra något eller på något sätt skrämma iväg honom eftersom att jag verkligen känner att detta kan bli något så himla bra om vi bara ger det tid. 


    relationer, killar, kärlek, vänskap.
  • Svar på tråden Leker han svår?
  • Anonym (Rosen­)
    Äldre 9 Dec 05:21
    #1

    Men du måste ju få vara du. Vill du kontakta han varje dag, gör det. Lägg inte så mycket energi på hur han gör för i slutändan om ni båda gillar varann kommer ingen av er försvinna och att oroa sig för regn mitt i solsken är inte så trevligt för då missar man ju en solig vacker dag så fortsätt bara visa intresse som du vill och låt han göra som han vill så märker du.

    Visst låter han lite tveksam när han kommer med förklaring om jobbet och drar upp nåt ex men vem vet han kanske är en som behöver säga hur saker är.

    Det finns inget hemligt knep att snärja eller garantera någon något så bara kör och ta dagen för vad den är det är mitt tips. Om du vill kan du säga detta till honom, jag är en öppen person jag hade bara blottat mina tankar och varit ärlig. ( Det måste ändå min framtida partner uppskatta hos mig)

  • Anonym (Tror)
    Äldre 9 Dec 05:29
    #2

    Jag får en känsla av att han vill ta det jätte lugnt. Så va inte för på. Jag tror att du tjänar på det i längden. Men kom ihåg nu att om ni flyttar ihop i framtiden så kan du INTE begära att han ska sluta med sitt jobb. Så hoppas att du menar det du har sagt till honom. Men det låter som ni har det otroligt mysigt när ni ses. Önskar dig lycka till. Men glöm inte va inte för på. Det känns som det är då han blir lite rädd. Och då kan du kanske förlora honom. Men verkligen all lycka till till.

  • Anonym (W)
    Äldre 9 Dec 06:37
    #3

    Jag kan till viss del känna igen mig i hans beteende, när jag och min man träffades så drog jag mig undan lite. Inte för att spela svår, tror inte på spel, utan för att jag var tvungen att bearbeta mina egna känslor. Jag kände så starkt för min man ganska omgående att jag blev lite rädd, hur kunde det vara "på riktigt" när vi precis träffats, knappt kände varandra men ändå var jag så kär. Jag behövde tiden och jag är så innerligt glad att han gav mig den!

    Jag säger inte att det är så för er, men vill dela med mig av en annan vinkel.

    Lycka till!

  • Äldre 9 Dec 19:10
    #4

    Tack alla för svar! ??

    Det är precis som att det är så att när han får tid och utrymme så kliver han fram och visar att han vill. Idag så la jag upp en bild på mig på facebook där jag bär en klänning, strax efteråt så skrev han till mig att jag var enormt vacker. Under denna dag så har han även bjudit hem mig till honom, jag ska dit imorgon. Hur tar man det försiktigt egentligen? Bör jag låta honom ta dom första kliven? Jag tycker verkligen om honom vilket gör mig totalt blind. Jag ville ju också ta det försiktigt i början men nu vill jag ingenting annat än att vara med honom! Jag är inte alls på honom, jag bromsar mina tankar och det jag känner delar jag enbart med mig till er som läser.

Svar på tråden Leker han svår?