38 år och börjat röka

Det var nog inte ditt livs kloksste beslut men det vet du redan själv.

Jag har rökt när jag var yngre och slutat vid tre tillfällen (dålig karaktär).

Första gången slutade jag med hjälp av en snus som hette Catch med eukalyptussmak och övergick därefter till nikotinfri snus.

Efter första återfallet slutade jag med hjälp av nikotintugummin som jag sedan fasade ut mot vanliga tuggummin.

Tredje gången slutade jag av ren vilja och med motivationen att jag ville bli gravid och vara hälsosam.

Alla tre tillvägagångssätten fungerade utmärkt, det var bara jag själv som föll dit några gånger p g a att jag var svag.

Rekommenderar nog ändå främst att sluta tvärt men för det måste man vara ordentligt motiverad. Kanske har du någon du kan sluta med (sambon?), då pushar man varandra. Egentligen ska ju hälsoaspekten vara tillräckligt med motivation men..

Du kommer inte sluta förrän du vill på riktigt. När du har äkta motivation och drivkraft inifrån och då kan du sluta på stört, utan någon nedtrappning eller några ersättningsprodukter. Så svårt är det nämligen inte om man har ett uns mental styrka. Man kan uthärda abstinens i några dagar då och dessutom brukar inte abstinensen vara konstant utan komma i stötar. Kan vara bra att upptäcka det.

Så mitt svar är att du slutar när du har hittat motivationen.

Tack för tipsen! Det är verkligen motivationen som saknas trots att jag har massor av vettiga anledningar att sluta. Hyser en hatkärlek till cigaretterna. Att sluta tillsammans med någon för att peppa varandra låter ju bra. Sambon feströker ju bara men det finns ytterligare ett fåtal runt omkring mig som röker så kanske kan jag hitta någon att göra det tillsammans med.

Ett annat tilltag kunde vara att lägga undan så mycket som du brukar spendera på cigaretter under en period, därefter får du använda pengarna till att köpa dig något fint som du inte annars skulle ha unnat dig.

Motivationen går säkert att hitta. Det där med att du " gillar" att röka är det bara djävulen som sitter på din ena axel som intalar dig. Lyssna istället på ängeln på den andra. ;) Nä men, kolla på skrämselpropaganda. Se bara på bilderna och varningstexterna på cigarettpaketen. Du skriver att du varit renlevnadsmänniska som gillat att träna? Vore det inte underbart att få tillbaka ork och kondition?

Ditt psyke skyller på att du gillar rökningen för att du inte vill ta tag i den, du tror att det kommer att bli jobbigt. Vilket det faktiskt inte är! Jag frågade alltid mig själv att jag inte slutat tidigare när det ändå var så enkelt. Har du klarat 1 vecka kommer du inte att vilja förstöra det sen. Sen gäller det bara att hålla sig borta för alltid.

Tack för ännu ett snällt och peppande svar. Min hjärna måste ju vara felprogrammerad som börjar röka när jag nästan är 40. Att jag inte rökt så länge tar jag dessutom som en ursäkt för att fortsätta. Har inte ens haft vett att skämmas och det borde jag ha gjort eftersom de flesta i min omgivning blev minst sagt förvånade över att jag röker. Gillar fortfarande att träna och gör det regelbundet men har självklart märkt att kondisen blivit sämre. Pengamotivet är bra men i just detta fall är det nästan dåligt att både jag och min sambo tjänar bra. Känns bra att skriva om det här eftersom jag då märker hur korkat det är.