Väldigt jobbig abort som aldrig tar slut...
Hej! Känner mig så ensam och förtvivlad...
(OBS! vill verkligen inte skrämma någon med min historia! Tror inte det är så vanligt att det blir såhär, utan som jag har förstått de så är 90% av alla tidiga aborter helt komplikationsfria)
Ska dra min historia så kortfattat som möjligt:
- Upptäckte att jag var gravid i oktober, trots att jag inte borde kunnat bli det.
- Klarade förmodligen inte av graviditetshormonerna (då jag är väldigt hormonkänslig) och hamnade under de kommande veckorna i en svår depression där jag över huvud taget inte kunde komma upp ur sängen
- Beslutade mig då för att göra en medicinsk abort, vilken skedde i vecka 6.
- Dagarna efter började jag må bra igen och trodde att allt nu var över, men ack så fel jag hade...
- Gick till min gynekolog två veckor efteråt och det visade sig att jag hade massa rester kavar. Fick då göra om aborten en gång till, men tabletterna verkade inte.
- Började istället störtblöda en vecka senare och åkte in på gynakuten. De konstaterade att resterna forarande var kvar och jag fick åka hem och göra om allt med tabletter igen, men utan resultat.
- Jag fortsatte blöda massor och hade ont, så en och en halv vecka senare blev jag skrapad. Skrapningen gick bra och jag fick en spiral insatt samtidigt och slutade även blöda nästan helt efter det.
- Några dagar eferåt fick jag konstiga huggande smärtor och gick återigen till min gynekolog. Han såg då att spiralen satt snett, så vi tog ut den och jag fick börja med p-piller istället (Cerazette).
- Efter det började jag blöda lite mer (som en vanlig mens ungefär) tills jag plötsligt, för en vecka sedan började störtblöda igen mycket mer än förra gången. Åkte in på akuten igen och undersöktes. De kunde inte se några rester kvar, men jag förlorade flera liter blod så jag blev akut inlagd över natten med dropp och lite olika mediciner.
- Har nu varit hemma en vecka och äter järntabletter för att få upp blodvärdet. Mår fruktansvärt dåligt, har konstant spräng-huvudverk och är yr och lite illamående och klarar inte av så mycket mer än att ligga i sängen. Var på sjukhuset igår för att se om jag kunde få någon hjälp med mitt mående, men det fanns inget dem kunde göra, utan läkaren sa att jag bara skulle fortsätta ligga hemma och vila i några veckor till så skulle det säkert bli bättre sen...
Allt känns så hopplöst och det känns som att det aldrig kommer ta slut... Har liksom varit sängliggandes sedan jag blev gravid för 3 månader sedan i stort sätt och jag orkar verkligen inte mer.... undrar om det är det någon som varit med om något liknande? Eller har något tips till mig? Finns det något jag själv kan göra för att hjälpa kroppen att återhämta sig? Skulle bli väldigt tacksam för svar!