• Blixter

    Vill inte skiljas egentligen! Hjälp vad ska jag göra!

    Min fru och jag har problem med vårt äktenskap och jag mår inte bra. Jag har så svårt att skiljas kanske beroende på att min mamma är i sitt tredje äktenskap vilket nog påverkat mig en del. Min fru lägger all energi på barnen och sitt arbete. Till mig finns ingen energi eller lust över vilket påverkar mig negativt då jag är en sexuell person med mycket lust och känslor. Jag längtar efter närhet och ömhet från min fru. Efter vi bråkat så är det alltid jag som försöker laga relationen medan hon istället stänger ute mig känslomässigt. Hon kommer aldrig till mig och tröstar om jag blir ledsen. Hon var otrogen för ca 7 år sedan och för två år sedan ville hon skiljas men vi hittade tillbaka efter bägge kriserna. Efter otroheten som sårade mig rejält har jag sökt bekräftelse från henne men det har hon svårt att ge mig. Hon verkade inte speciellt ångerfull efter otroheten och tycker fortfarande att jag måste släppa det som hände då det poppar upp ibland när jag blir förbannad på henne. Tilliten till henne har fått sig en törn och jag som alltid litat på henne och sett henne som en ärlig och rakryggad människa blir ibland misstänksam och svartsjuk. Jag vet att man måste glömma och gå vidare men det är svårt ibland. Hon kan ofta vara nedlåtande mot mig och säga taskiga saker som sårar mig rejält. Hon startar som jag upplever det onödiga bråk många gånger över skitsaker vilket gör mig förbannad och så slutar det med att hon skuldbelägger mig och allt blir mitt fel. Bråken dödar hennes lust säger hon sedan när jag söker ömhet och så hamnar vi i en ond spiral där jag blir besviken på att inte få sex och närhet. Vi brukar ha sex en gång i veckan men alltid på hennes villkor. Inget förspel som jag älskar utan bara pang på. Det handlar om rent ställ-upp-sex från hennes sida upplever jag det som. Nu har det gått 5 veckor utan sex och knappt en kram beroende på att hon ändå alltid gnäller över att ha sex. Jag bestämde mig därför slutligen för att då ska hon slippa och så får vi se om det blir någon skillnad då hon alltid säger sig känna krav på sex från min sida. Det har såklart inte blivit någon skillnad förutom att sprickan växer istället. Jag känner nu att jag borde skilja mig men det känns så svårt. Jag vill inte men förnuftet säger något annat. Jag har kämpat så hårt med otrohet och skilsmässohot så jag är helt slut som människa. Vi har 2 söner där den ena är tonåring medan den andra är några år yngre. Jag vill inte lämna dem och bara se dem varannan vecka. Känner också rädsla över att bli ensam. Fyllde precis 50 år och trots att jag ser yngre ut så känner jag att man blir inte direkt snyggare med åren. Skulle så gärna vilja vända detta men det känns som en återvändsgränd just nu. Hjälp mig vidare! Hur ska jag göra? Hur ska jag orka gå vidare? Jag vill inte skiljas!

  • Svar på tråden Vill inte skiljas egentligen! Hjälp vad ska jag göra!
  • Anonym (akta dig)

    Läst din post

    Jag haft samma sorts kvinna

    Psykolog sa lämna du gift me en psykopat

  • Anonym (M)

    Känns inte som hon skulle vilja följa med på familjeterapi precis. Annars är ju det bra.

    Hon är nog så van att styra och ställa och att du ändå finns kvar att hon inte kommer ändra sig. Kan ett ultimatum funka?

    Annars hade jag fasiken provat att söka uppmärksamhet hos någon annan innan jag bestämt mig om jag var du. Totalt emot mina vanliga åsikter men i detta läge så... kanske nätchatta med nån? Finns det nån på jobbet?

    Du förtjänar att behandlas väl, att få kärlek.

  • Anonym (.)
    Anonym (akta dig) skrev 2017-12-29 03:03:22 följande:

    Läst din post

    Jag haft samma sorts kvinna

    Psykolog sa lämna du gift me en psykopat


    Ni är med normala kvinnor eventuellt, men tyvärr framstår kvinnor som psykopater i sina relationer till män.

    Läs på om red pill så ser ni att det här är standard i kvinnors relationer efter de tappat respekt för männen.
  • Anonym (.)

    Du skulle fortfarande vara attraktiv för kvinnor långt mer attraktiva än din fru, men då får du nog lämna Sverige.

  • Anonym (Texas)

    Hej.

    Vad hemskt att du behövt leva så länge i en relation där du blivit bedragen och inte får uppleva den gemensamma kärleken som kan vara så vacker.

    Jag har inget råd för hur du ska få ditt äktenskap att funka och har heller igen egen erfarenhet som jag kan utgå ifrån men jag skriver mina tankar ändå.

    Du kan ju antagligen inte ändra på din fru. Hon verkar inte kunna ge dig det du behöver i en relation och hon kanske heller inte förstått vidden av hur mycket hon sårat med sin otrohet.

    Att ha en nära relation till barnen verkar viktigt för dig och egentligen verkar det som att du skulle klara av att leva utan din fru men du vill inte gå igenom en skilsmässa för skälva grejens skull, förlora tid med barnen osv.

    Det finns ett sätt att känslomässigt ta kontrollen. Kan du inte bestämma dig för en ensidig skilsmässa? Det låter ju knäppt kanske men tänk dig att du känslomässigt skiljer dig från din fru, i dina tankar. Bestäm dig för att du inte vill ha henne, inte vill och inte förväntar dig närhet, lust etc av henne men stanna i äktenskapet och i det gemensamma boendet. Lev ditt liv som om du vore singel, spendera mycket tid med barnen, gärna utanför hemmet och se det som att du har en roomate som du delar boende med av praktiska skäl. Fokusera på barnen, gör mycket med dem, vårda relationen till barnen varje dag, fokusera på egna intressen, vad du nu gillar, träning, resa med vänner, ät ute, shoppa, bli bäst på ditt jobb osv. Har du kanske funderat på att byta jobb eller yrkesbana - nu är ett bra tillfälle! Kom hem efter en arbetsdag, gör egna saker, ät middag med barnen och din roomate, sen fokusera på dig själv och dina barn igen. När det gäller din fru så betraktar du äktenskapet som ett gemensamt kontrakt med två affärspartner som gemensamt har ett projekt - uppfostra och skapa bra liv för barnen. Det projektet kan kräva tätt samarbete med din fru men ni är bara gemensamt ansvariga för ett projekt, inte i en kärleksrelation.

    Om du bestämmer dig för detta kan du så småningom också öppna upp för andra relationer. Om det skulle bli så, att du vill träffa någon annan, vare sig det är bara för sex eller om du hittar kärlek, och har någon person i åtanke så ska du säga det till din fru innan du hoppar i säng med personen. Sänk dig inte till hennes nivå och var otrogen. Säg då att du bestämt dig för att få det du behöver och eftersom hon sedan länge inte satsar på er relation så förklarar du ditt upplägg och att det nu är dags att gå vidare känslomässigt också.

    Om du väljer att göra detta så måste du ha bestämt dig och sedan hålla fast vid det. Du måste också ha provat ALLA sätt att rädda ditt äktenskap innan dess. Därefter: Vill du fru någon dag ha sex så säger du vänligt men bestämt nej. Du förklarar inte ditt upplägg på en gång utan bara avböjer och fokuserar på ditt. Skulle hon till slut tjata så säger du att det inte känns rätt.

    Allt det här kan ju leda till att hon begär skilsmässa men troligen inte i första taget. Hon har aldrig förverkligat hotet tidigare. Dessutom så har ju du då redan provat allt för att rädda ert äktenskap och inte lyckats så vad har du att förlora - ingenting!

    Detta upplägg skulle ge dig kontrollen, självrespekten och jag tror du skulle må bättre. Men det går bara om du gör detta fullt ut. Fundera på det till sommaren och bestäm dig sen.

  • Blixter
    Anonym (akta dig) skrev 2017-12-29 03:03:22 följande:

    Läst din post

    Jag haft samma sorts kvinna

    Psykolog sa lämna du gift me en psykopat


    Tanken har faktiskt slagit mg att hon är psykopat vilket känns skrämmande! Hon får det dit hon vill då hon är otroligt svår att vinna över verbalt och visar inga känslor. Hon vänder allt till sin fördel. När jag påtalar att hon aldrig visar känslor så säger hon att hon bär det inombords.
  • Blixter
    Anonym (M) skrev 2017-12-29 03:15:05 följande:

    Känns inte som hon skulle vilja följa med på familjeterapi precis. Annars är ju det bra.

    Hon är nog så van att styra och ställa och att du ändå finns kvar att hon inte kommer ändra sig. Kan ett ultimatum funka?

    Annars hade jag fasiken provat att söka uppmärksamhet hos någon annan innan jag bestämt mig om jag var du. Totalt emot mina vanliga åsikter men i detta läge så... kanske nätchatta med nån? Finns det nån på jobbet?

    Du förtjänar att behandlas väl, att få kärlek.


    Känns som du gjort en korrekt analys! Hon vet att jag alltid finns där men man kanske skulle rubba den balansen på något vis?
  • Blixter
    Anonym (Texas) skrev 2017-12-29 06:25:49 följande:

    Hej.

    Vad hemskt att du behövt leva så länge i en relation där du blivit bedragen och inte får uppleva den gemensamma kärleken som kan vara så vacker.

    Jag har inget råd för hur du ska få ditt äktenskap att funka och har heller igen egen erfarenhet som jag kan utgå ifrån men jag skriver mina tankar ändå.

    Du kan ju antagligen inte ändra på din fru. Hon verkar inte kunna ge dig det du behöver i en relation och hon kanske heller inte förstått vidden av hur mycket hon sårat med sin otrohet.

    Att ha en nära relation till barnen verkar viktigt för dig och egentligen verkar det som att du skulle klara av att leva utan din fru men du vill inte gå igenom en skilsmässa för skälva grejens skull, förlora tid med barnen osv.

    Det finns ett sätt att känslomässigt ta kontrollen. Kan du inte bestämma dig för en ensidig skilsmässa? Det låter ju knäppt kanske men tänk dig att du känslomässigt skiljer dig från din fru, i dina tankar. Bestäm dig för att du inte vill ha henne, inte vill och inte förväntar dig närhet, lust etc av henne men stanna i äktenskapet och i det gemensamma boendet. Lev ditt liv som om du vore singel, spendera mycket tid med barnen, gärna utanför hemmet och se det som att du har en roomate som du delar boende med av praktiska skäl. Fokusera på barnen, gör mycket med dem, vårda relationen till barnen varje dag, fokusera på egna intressen, vad du nu gillar, träning, resa med vänner, ät ute, shoppa, bli bäst på ditt jobb osv. Har du kanske funderat på att byta jobb eller yrkesbana - nu är ett bra tillfälle! Kom hem efter en arbetsdag, gör egna saker, ät middag med barnen och din roomate, sen fokusera på dig själv och dina barn igen. När det gäller din fru så betraktar du äktenskapet som ett gemensamt kontrakt med två affärspartner som gemensamt har ett projekt - uppfostra och skapa bra liv för barnen. Det projektet kan kräva tätt samarbete med din fru men ni är bara gemensamt ansvariga för ett projekt, inte i en kärleksrelation.

    Om du bestämmer dig för detta kan du så småningom också öppna upp för andra relationer. Om det skulle bli så, att du vill träffa någon annan, vare sig det är bara för sex eller om du hittar kärlek, och har någon person i åtanke så ska du säga det till din fru innan du hoppar i säng med personen. Sänk dig inte till hennes nivå och var otrogen. Säg då att du bestämt dig för att få det du behöver och eftersom hon sedan länge inte satsar på er relation så förklarar du ditt upplägg och att det nu är dags att gå vidare känslomässigt också.

    Om du väljer att göra detta så måste du ha bestämt dig och sedan hålla fast vid det. Du måste också ha provat ALLA sätt att rädda ditt äktenskap innan dess. Därefter: Vill du fru någon dag ha sex så säger du vänligt men bestämt nej. Du förklarar inte ditt upplägg på en gång utan bara avböjer och fokuserar på ditt. Skulle hon till slut tjata så säger du att det inte känns rätt.

    Allt det här kan ju leda till att hon begär skilsmässa men troligen inte i första taget. Hon har aldrig förverkligat hotet tidigare. Dessutom så har ju du då redan provat allt för att rädda ert äktenskap och inte lyckats så vad har du att förlora - ingenting!

    Detta upplägg skulle ge dig kontrollen, självrespekten och jag tror du skulle må bättre. Men det går bara om du gör detta fullt ut. Fundera på det till sommaren och bestäm dig sen.


    Hej och tack för ditt inlägg! Ja, man kanske skulle prova att leva som du föreslår! Det enda som känns riktigt svårt är att tacka nej till närhet för jag är ändå väldigt attraherad av min fru. En annan tanke som slår mig är att det blir en konstig miljö för barnen att växa upp i där föräldrarna aldrig visar ömhet och kärlek mot varandra. Kanske inte så stor skillnad mot nu i och för sig. Kan ändå vara ett sätt att fördröja skilsmässan på tills man hittar någon annan. Hon är som du skriver tämligen säker på att jag alltid finns där för henne och barnen. Jag vill heller inte som du skriver vara otrogen för det skulle jag inte kunna leva med utan att avsluta först.
  • Anonym (Johan)

    Du har en inbyggd längtan efter trygghet och är rädd för att ta egna beslut. Du har hamnat i ett beroendeläge till en person som inte är attraherad av dig och som inte alls ger dig det som man förväntar sig av en partner.
    Det finns bara en utväg egentligen, det förstår du säkert innerst inne.
    Det som håller ihop äktenskapet är din rädsla för det okända, inget annat.

    Dags att kasta loss och bli en självständig individ, det där låter som ett fängelse.

    .

  • Blixter
    Anonym (Johan) skrev 2017-12-29 10:44:32 följande:

    Du har en inbyggd längtan efter trygghet och är rädd för att ta egna beslut. Du har hamnat i ett beroendeläge till en person som inte är attraherad av dig och som inte alls ger dig det som man förväntar sig av en partner.

    Det finns bara en utväg egentligen, det förstår du säkert innerst inne.

    Det som håller ihop äktenskapet är din rädsla för det okända, inget annat.

    Dags att kasta loss och bli en självständig individ, det där låter som ett fängelse.

    .


    Tack för ditt inlägg! Det var huvudet på spiken och som du skriver så vet jag det innerst inne! Det jobbigaste är som sagt var barnen.
Svar på tråden Vill inte skiljas egentligen! Hjälp vad ska jag göra!